Striden om Tidningen Visions framtid hårdnar – arbetsgivaren vägrar betala arbetstagarkonsult
Fackförbundet Vision säger nej till den lokala klubbens krav att ta in en arbetstagarkonsult för att utreda de påstådda besparingarna med en outsourcing av medlemstidningen. Samtidigt växer kritiken mot förbundets beslut.
Arbetstagarkonsult
Lokala fackklubbar har rätt att anlita en arbetstagarkonsult inför förändringar som har en ”väsentlig betydelse” för ekonomin och för de anställdas sysselsättning, enligt Utvecklingsavtalet mellan Svenskt Näringsliv, PTK och LO.
Syftet är att ge de fackliga organisationerna möjlighet att analysera arbetsgivarens faktaunderlag och att ta ställning till de frågor som förändringen kan ge upphov till. Arbetsgivaren står för konsultkostnaden.
Expressens journalistklubb begärde och fick en arbetstagarkonsult i samband med outsourcingen av tidskriftsredigeringen till Vietnam hösten 2025 och SVT:s journalistklubb begärde och fick en arbetstagarkonsult i samband med sparpaketet våren 2026.
Journalisten avslöjade förra veckan att fackförbundet Vision fattat ett inriktningsbeslut om att lägga ut medlemstidningen, Tidningen Vision, på entreprenad och säga upp alla åtta journalister.
Den lokala Unionenklubben på Visions kansli har begärt att en extern arbetstagarkonsult ska anlitas för att utreda den ekonomiska situationen på tidningen och vilka besparingar som skulle kunna göras med outsourcing. Men Vision vägrar med hänvisning till att förbundets avtal inte ger klubben rätt att ta in en konsult. Fackförbund omfattas inte automatiskt av Utvecklingsavtalet, där rätten för arbetsplatsklubbar att ta in arbetstagarkonsulter regleras.
– Det beskedet vi har gett till redaktionen är att vi inte ser att det finns skäl till det på arbetsgivarens bekostnad, säger Visions kommunikationschef Anna Svedbom till Journalisten.
I stället blir det nu upp till redaktionen att göra en risk- och konsekvensanalys, som ska vara klar senast den 10 december.
– Jag bedömer att det ger redaktionen tillräckligt med tid för att göra analysen, säger Tidningen Visions chefredaktör och ansvariga utgivare Åsa Bolmstedt.
Hur är stämningen på redaktionen?
– Vad ska jag säga? Den är starkt påverkad. Det är duktiga professionella yrkespersoner som fortsätter att göra ett väldigt bra jobb under en väldigt stark press, säger Åsa Bolmstedt.

Den senaste veckan har kritiken mot inriktningsbeslutet vuxit såväl externt som internt. Flera ställer sig frågande till sparbetinget.
Visions kommunikationschef Anna Svedbom sade i en intervju med Journalisten för en vecka sedan att förbundet skulle kunna spara ”flera miljoner kronor” på en outsourcing:
– När det kommer till tidningsproduktion finns det stordriftsfördelar vad det gäller till exempel upphandling av tryck och distribution, sade Anna Svedbom i intervjun.
Någon produktionsminskning är inte aktuell i samband med en outsourcing, inte heller försämrade villkor eller frilansarvoden, enligt Svedbom.
Bedömare som Journalisten pratat med ifrågasätter att det skulle vara möjligt att spara flera miljoner utan att samtidigt sänka kvaliteten och minska produktionen kraftigt. Tidningen Vision kommer ut med sex nummer per år och har en upplaga på 175 000 exemplar. Dessutom ger redaktionen ut chefsmedlemstidningen Chefen i fokus med fyra nummer per år.
Alexander Armiento, ordförande i Fackförbundspressen och chefredaktör på fackförbundet ST:s medlemstidning Publikt, har svårt att se att det går att spara så mycket på tryck och distribution.
– Upphandling är inte trolleri. Contentbyråerna besitter inte någon hemlig magi som drastiskt kan minska kostnaderna. Alla tidskrifter arbetar med att få ner tryck- och distributionskostnader och även om det är omöjligt att säga hur mycket Tidningen Vision skulle kunna spara har jag svårt att se att det skulle bli några gigantiska samordningsvinster med andra tidningar, säger Alexander Armiento.
– För att få större kostnadsminskningar behöver man förmodligen antingen producera mindre journalistik eller betala journalisterna sämre, säger Alexander Armiento.
– Inriktningsbeslutet verkar ha kommit som en överraskning för hela redaktionen. Om man inte har involverat redaktionen i arbetet att se över kostnaderna finns det en risk att man fattar beslut på ett ofullständigt underlag.

Internt har det påståtts att besparingarna skulle kunna landa på över fem miljoner kronor årligen, men ingen på redaktionen har fått se de offerter som Vision fått in från produktionsbyråer.
En person med lång erfarenhet inom tidskriftsbranschen säger till Journalisten att det ”inte finns en chans att spara flera miljoner på synergier inom tryck och distribution”.
– Helt otänkbart. Ska man spara så mycket måste man komma åt personalkostnaderna, det finns ingen annan möjlighet.
Tidningen Vision har utöver printutgåvorna omfattande digitala publiceringar, samt skickar två nyhetsbrev i veckan.
Visions kommunikationschef Anna Svedbom vill inte gå in på konkreta siffror om hur mycket som skulle kunna sparas, eller hur:
– Vi är i en utredningsfas, och papper, tryck och distribution är en ganska stor del av de totala kostnaderna. Vi gör en samlad bedömning när vi är klara, och jag vill inte föregå det pågående arbetet, säger hon.
Det är inte bara Visions ekonomiska kalkyler som ifrågasätts. Hård kritik riktas också mot processen fram till inriktningsbeslutet, som fattats av Visions presidium, det vill säga förbundsordförande Veronica Magnusson, första vice ordförande Dalia Eid och andra vice ordförande Sonia Koppen.
Förbundsstyrelseledamoten Mariela Ferré Hofman uppger för Arbetsvärlden att hon är förvånad och kritisk till beslutet och processen.
”Nyheten om förslaget att lägga ut tidningen på entreprenad och varsla hela redaktionen slog ner som en bomb. Jag trodde varken att det var så långt gånget eller att förslaget skulle vara så ogenomtänkt. Vi fick bara en kort information om att tankar finns, inte att det var så nära beslut”, säger hon till Arbetsvärlden. Hon ser också risker för tidningens självständighet:
”Transparens är ett grundord för förbundsstyrelsen och det är viktigt att tidningen är självständig och hur säkerställer man det om den läggs ut? Det kan ju bli en form av en gisslansituation där den externa entreprenören inte vågar granska förbundet av rädsla att förlora uppdraget”, säger hon till Arbetsvärlden.
Journalisten har sökt Mariela Ferré Hofman, som avböjer en intervju.
Alexander Armiento delar Mariela Ferré Hofmans oro:
– Det finns exempel på outsourcade tidningar som gör bra journalistik, men det kräver att beställaren är mycket tydlig med att man vill ha en självständig redaktion. Och det kan ändå vara svårt för både beställaren och produktionsbyrån att skapa förutsättningar för att upprätthålla oberoendet i praktiken, säger han.
Visions kommunikationschef Anna Svedbom uppger att frågorna och oron kring oberoendet finns med i den pågående processen:
– Jag har stor respekt för att det finns olika åsikter i den här frågan. Nu behöver vi låta utredningen och den fackliga samverkan pågå så att vi får fram ett slutgiltigt förslag, där allt som kommer fram under denna process beaktas, säger Anna Svedbom.
























