Snålbältet: : Tidningarna där journalisterna tjänar minst

Det går ett låglönebälte över tidnings-Sverige. Svångremmen, till största delen av märke Herenco, pressar ner lönerna i Småland, stramar åt Västergötland och klämmer till Bohuskusten. Här är medellönerna upp till 5 000 kronor lägre än medellönerna i landsortspressen totalt sett och nära 13 000 kr lägre än medellönen på tidningsföretagen i Stockholm.

De lägsta medellönerna i dagspress-Sverige finns på Jönköpings-Posten, Smålands-Tidningen, Vetlanda-Posten, Tranås Tidning, Smålands-Tidningen, Lysekilsposten och Stenungsunds-Posten. Det visar Journalistens undersökning av löneläget i oktober 2003. Snittlönen på dessa tidningar är under 20 000 kronor i månaden.

Medellönen för samtliga landsortstidningar ligger 2003 på ungefär 25 200 kronor i månaden, om man räknar med en löneökning på ungefär 3,7 procent, som är det förväntade utfallet (den officiella lönestatistiken från Journalistförbundet och Tidningsutgivarna är ännu inte färdig).

Medellönen för journalister som jobbar på dagstidningar i Stockholm är ungefär 32 600 kronor i månaden. För alla dagspressjournalister i landet är medellönen 27 300 kr.

Klyftorna är alltså mycket stora. Efter att ha jobbat i 30 år kan exempelvis en reporter på Skövde Nyheter vid pensionen ha en lön på 24 000 kronor, vilket är ungefär vad en ung vikarie kan få på Aftonbladet eller Expressen.

Nyanställda på låglönetidningarna får lägstalönen enligt kollektivavtalet, plus några hundralappar. För de med utbildning från journalisthögskolor innebär det en lön på ungefär 18 000 kronor i månaden och för de som gått på en folkhögskola något mindre. Löneökningen för de anställda följer sedan den nivå som fastställs i de centrala förhandlingarna.

Vid en närmare titt på kartan upptäcker man snabbt att en majoritet av dessa låglönetidningar ligger i Småland och Västergötland. Det verkar gå ett låglönebälte över Sverige som startar i närheten av snapphanebygden, går genom riddar Arns hemtrakter och slutar vid Bohuskusten. Tar man sedan reda på ägarna till dessa tidningar utkristalliseras snabbt ett mönster: många tillhör tidningskoncernen Herenco, via dess dotterbolag Hallpressen.

Lönestrukturen är hårt styrd uppifrån inom Herenco-koncernen. Det är inte så att koncernchefen Stig Fredriksson ger några direkta order, men direktörerna på tidningarna vet hur de ska tolka hans vilja.

– Det finns en tradition att betala låga löner i Skaraborgs län och Småland. Sedan har vi koncernen Herenco som säger att de betalar enligt avtalet, men ingenting mer, säger Alf Johansson, styrelseledamot i Västgöta-Tidningars journalistklubb som består av Skövde Nyheter, Falköpings Tidning, Skaraborgs Läns Tidning och Västgöta-Bladet, alla Herenco-ägda. Medellönen på de fyra tidningarna är 20 463 kronor i månaden.

Låga löner

Jönköpings-Posten är sedan lång tid tillbaka känd för att betala låga löner – trots att tidningen år efter år tillhör landets mest lönsamma. De senaste tre åren har tidningen funnits med bland de tre tidningsföretag i landet som har högst nettomarginal. År 2000 var den 33 procent, år 2001 23 procent och i fjol 23 procent. Den nettomarginalen var ingen annan tidning i närheten av 2002: genomsnittet i landet var endast 2,3 procent. JP toppade också listan över högst räntablitet, med 35 procent. Nettoresultatet för tidningen var 38,6 miljoner kronor, på en omsättning på 171,5 miljoner, enligt Presstödsnämndens statistik.

Löneläget år 2003 är dock landets lägsta, med en medellön på endast 19 800 kronor.

– Vi ser de låga lönerna som ett problem. Men vi kan inget göra. Det är ganska hopplöst att få upp lönerna. Det brukar bli potten och ingenting mer, säger Jonas Ekström, journalistklubbens ordförande på Jönköpings-Posten.

I den senaste löneförhandlingen fick Jönköpings-Postens journalister i genomsnitt 570 kronor att fördela. Potten tilldelades efter förtjänst. Vissa fick hundra kronor, andra upp till tusen. Utöver potten gavs ingenting alls.

Alternativet för dem som är missnöjda med lönen är att flytta – och i så fall långt eftersom en stor del av tidningarna i Småland och Västergötland ägs av Herenco eller Ander-koncernen (NWT).

En av huvudorsakerna till att Herenco-tidningarna inte hänger med i löneutvecklingen beror enligt Björn Svensson, journalistklubbens ordförande på Smålands-Tidningen, på att löneökningen år efter år sätts i procent.

– De som har hög lön får en större löneökning därför att de får ett procentuellt påslag på den lön de redan har. Då blir det så att de med låg lön hela tiden släpar efter. Herenco-koncernen bjuder nämligen inte på något extra, och det gäller både för chefer och för dem på golvet.

En annan bidragande orsak till att Herenco-tidningarna halkar efter i lönestatistiken är att reportrarnas ingångslöner är låga. Har man en gång börjat med låg lön är det svårt att få ett ordentligt lönepåslag – om man inte byter tjänst inom företaget.

Genom att anställa unga reportrar utan någon större erfarenhet av journalistik har Herenco-koncernen lyckas pressa ner ingångslönerna. En nyanställd journalist på Jönköpings-Posten får ungefär 19 000 i månaden om personen har någon form av yrkeserfarenhet. En anställd på fotoavdelningen fick 16 600 kronor i månaden.

På Mariestads-Tidningen, som ingår i NWT-koncernen, fick den journalist som senast anställdes 18 000 kronor i månaden. Hon hade gått journalistprogrammet vid Göteborgs universitet.

– Det lär finnas en tradition inom NWT-koncernen att inte betala så höga löner. Vi lyckas aldrig få ut något extra, utan det är potten och ingenting mer, säger Jenni Ahlin, journalistklubbens ordförande på Mariestads-Tidningen. Medellönen på tidningen ligger på 20 231 kronor.

Mariestads-Tidningen har en ung redaktion, hälften är födda på 60- och 70-talet, vilket kan påverka lönestrukturen på tidningen.

– Men egentligen är det inte så att de som är äldre tjänar så mycket mer, säger Jenni Ahlin.

Lönestrukturen

Journalister med erfarenhet från andra tidningar får naturligtvis en högre ingångslön. Men detta påverkar inte lönestrukturen på en Herenco-tidning som Jönköpings-Posten.

– Det finns ingenting som driver lönerna uppåt. Om en person får 2 000 kronor mer än en kollega som utför liknande uppgifter innebär det inte att lönerna höjs generellt. Det stora problemet är att det inte går att göra någon lönerevision, säger Jonas Ekström.

Herencos koncernchef Stig Fredriksson är skeptisk till de uppgifter Journalisten tagit fram att koncernen skulle betala lägre löner än genomsnittet.

– Som gammal sociolog och vis av erfarenhet har jag en sund skeptisk inställning till statistik. Jag vill veta hur man har mätt och vilka som har auktoriserat statistiken. Jag kommenterar inte generella påståenden från okända källor, säger Stig Fredriksson.

Men uppgifter från journalistklubbarna är väl inte okända källor?

– Varje gång vi träffar klubbarna skiljer sig den statistiska bilden av verkligheten åt. Ibland talar man om det formella löneläget och glömmer bort kortare arbetstid och andra förmåner som inte är med i statistiken. Ibland kan en så att säga taktisk lönestatistik vara helt missvisande för förtjänstläget eller bekvämligheten på jobbet, säger Stig Fredriksson.

Han menar att man även i beräkningarna måste ta hänsyn till att lönerna i Småland i samtliga branscher är lägre och arbetslösheten mindre i jämförelse med övriga Sverige.

– Man kan driva lönepolitik på olika sätt. Man kan anställa mycket folk med höga löner under högkonjunktur och skicka ut dem under lågkonjunktur. Så har det gått till även i vår bransch. Men man kan också ha en annan filosofi, att ha en löneutveckling som ger trygghet i jobbet. Men det brukar inte vara en faktor i löneförhandlingarna. Rent allmänt har vi en lite större grundtrygghet på arbetsplatserna inom Herenco, säger Stig Fredriksson.

Höja lägstalönerna

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén är medveten om att de lokala journalistklubbarna har problem med att få upp lönerna. Ett sätt att centralt hjälpa till vore enligt Agneta Lindblom Hulthén att höja lägstalönerna.

– Kollektivavtalet förutsätter såväl rättvisa som individuella löner. Om lokala arbetsgivare bara försöker hålla nere lönerna bryter det mot intentionerna vi har kommit överens om centralt. Lönsamhet och snålhet mot personalen verkar gå hand i hand. Vill man ha duktigt folk måste man betala. Det borde ligga i företagens intresse att inte hålla nere löner, säger Agneta Lindblom Hulthén.

Herenco-koncernens tidningsrörelse Hallpressen går bra även i sin helhet. Senaste resultatet visade på en vinst på 55,7 miljoner kronor för år 2002. Året innan var vinster 66,7 miljoner och år 2000 124, 3 miljoner. De fyra senaste åren har koncernen haft en genomsnittlig vinst på 73, 9 miljoner.

De tidningar som ingår i Västgöta-Tidningar AB har dock gått med förlust ända sedan bolaget bildades 1996 och blev en del av Herenco-koncernen. Det senaste bokslutet visade på en förlust på ungefär tio miljoner. Därför är det svårt för de anställda på dessa tidningar att slåss för högre lön när tidningarna blöder.

När de fyra tidningarna bytte format, ändrade pressläggningstid och började tryckas inne i Jönköping sjönk upplagorna drastiskt, från en upplaga på sammanlagt 46 000 till 25 000 på endast sex år. Skövde Nyheter har på några år gått från en upplaga på 10 000 till 3 000: troligtvis ett av de största upplagerasen i modern svensk presshistoria. Sedan 1996 har personalstyrkan halverats. De stora nedskärningarna som genomfördes i slutet av 1990-talet ledde till tuffa arbetsförhållanden som gjorde att många lämnade tidningarna.

Även i Värmland är journalisterna missnöjda med lönerna, som ligger i underkant av genomsnittet. På Värmlands Folkblad inser journalisterna att tidningens ekonomi gör att de inte kan kräva Stockholmslöner, inte ens begära att de kommer upp i medellönen för en landsortstidning.

– Vi är inte nöjda med lönerna. Men någonstans känner man att det är bättre att ha ett jobb, även om det är dåligt betalt, än att inte ha något alls. Vi ska naturligtvis ha så bra löner som möjligt. Men det går inte att få så mycket mer. Vi lever på marginalerna hela tiden, säger Sven Johansson, journalistklubbens ordförande på Värmlands Folkblad. Medellönen ligger på 20 286 kronor i månaden.

Man skulle kanske kunna tro att lönerna i storstadsregionerna skulle påverka lönebilden på landsortstidningarna. Men det verkar inte finnas något samband. Någon lönehöjning kan inte Smålänningen räkna med för att journalistklubben på exempelvis Göteborgs-Posten lyckats få några extra kronor utöver det centrala avtalet.

94-procentregeln

Medellönen i Stockholmsregionen har sedan 1997 ökat med 6 650 kronor eller ungefär 20 procent, något mer än övriga riket där lönerna ökat med 4 450 kronor: ungefär 17,5 procent.

Det fanns tidigare ett samband som gjorde att höjd lön i storstäderna även kom landsortstidningarna till del. Den så kallade 94-procentsregeln innebar att de som jobbade på låglöneföretagen kunde räkna med extra pengar om deras löner understeg genomsnittet i landet. I korthet gick 94-procentsregeln ut på att de tidningar som hade lägre än 94 procent av det relativa löneläget för hela riket fick ett lönepåslag, dock inte mer än 0,7 procent.

Journalistförbundet kunde dock inte försvara regeln eftersom den tagits bort från de andra avtalsområdena. Vissa tidningsägare ansåg sig utpekade och regeln bedömdes dessutom vara inflationsdrivande. Sista gången 94-procentsregeln tilllämpades var 1996.

– Det var tråkigt att 94-procentregeln togs bort, för den var bra för sammanhållningen inom förbundet. Det fanns ett samband mellan storstadslönerna och våra löner, säger Sven Johansson.

Nyligen var Sven Johansson på en avtalskonferens med Journalistförbundet där det talades om att löner över 31 000 kronor i månaden tillhör det normala bland journalister i Stockholm.

– Då kändes det som om man inte är med i samma förbund. 31 000 kronor i Värmland är en summa som man bara kan drömma om. Det är möjligen en lön som chefredaktören eller redaktionschefen kan få.

Lönerna är den viktigaste frågan Journalistförbundet bör arbeta med. Det anser medlemmarna enligt den årliga undersökning som förbundet gör och som presenterades i Journalisten (23/03).

Men på många landsortstidningar tror man att det kommer att bli svårt att få igång någon solidarisk kampvilja för att få upp deras löner. Något stöd från storstäderna räknar de inte med eftersom de flesta journalister där verkar i stort sett nöjda med sina löner.

Medellönen för en journalist i Stockholms län ligger år 2003 på ungefär 32 600 kronor.

Pär Jansson

pjjournalisten.se

Låglöneligan

Journalisten har bett ett stort antal journalistklubbar ange medellönen på företaget, efter 2003 års lönerevision. Här är listan för 33 tidningar med en medellön som ligger under genomsnittet för landsortstidningar år 2003. Observera att listan inte är komplett. Ägarna till tidningen anges inom parentes.

19 800 kr

Jönköpings-Posten (Hallpressen/Herenco, familjen Hamrin)

19 947 kr

Lysekilsposten och Stenungsunds-Posten (Lysekils Nya Tryckeri AB)

19 986 kr

Smålands-Tidningen, Vetlanda-Posten, Tranås Tidning (alla Herenco)

20 120 kr

Värnamo Nyheter (Herenco)

20 128 kr

Norra Skåne (AB Skånska Dagbladet)

20 231 kr

Mariestads-Tidningen (NWT AB, familjen Ander)

20 286 kr

Värmlands Folkblad (Värmlands Folkblad AB)

20 463 kr

Skövde Nyheter, Falköpings Tidning, Skaraborgs Läns Tidning och Västgöta-Bladet (alla Herenco)

20 704 kr

Smålänningen (Herenco)

20 735 kr

Örnsköldsviks Allehanda (AB Allehanda, ingår i Gefle Dagblad-koncernen)

21 220 kr

Dala-Demokraten (Dala-Demokraten AB, Arbetarrörelsen)

21 368 kr

Skaraborgs Allehanda (NWT)

21 512 kr

Östra Småland (Östra Småland AB, Arbetarrörelsen)

21 600 kr

Hudiksvalls Tidning (Hälsingetidningar AB)

21 645 kr

Ulricehamns Tidning (Ulricehamns Tidnings AB, Borås Tidning-koncernen)

21 785 kr

Elfsborgs Läns Allehanda (Tvåstads Tidning AB)

21 873 kr

Ystads Allehanda (Skånemedia, Bonnier AB/Stiftelsen Kristianstadspress)

21 885 kr

Länstidningen Östersund (Länstidningen AB, Arbetarrörelsen m fl)

21 927 kr

Östersunds Posten (Östersunds Postens Tryckeri AB, Centertidningar AB)

22 300 kr

Nya Wermlands-Tidningen (NWT)

22 646 kr

Gotlands Tidningar (Gotlandspress AB)

22 758 kr

Norrköpings Tidningar (Norrköpings Tidningar AB)

22 791 kr

Norrländska Socialdemokraten (Tryckeriet AB Norrländska Socialdemokraten, Arbetarrörelsen/Orkla)

22 899 kr

Avesta Tidning, Sala Allehanda och Fagersta-Posten (Ingress Media AB)

23 537 kr

Norrbottens-Kuriren (Norrköpings Tidningar)

Källa: Journalistklubbarna

Fotnot: Beräkningarna av medellön skiljer sig något åt. Vissa tidningar har räknat in nattchefer, andra inte. Vissa har tagit med tillägg för lokalredaktörer, andra inte. Vid sammanställning av löner bör man även beakta åldersstrukturen och arbetstidens längd.

Lägsta lön enligt kollektivavtalet, 1 april 2003, är 17 665 kr, för medarbetare med akademisk examen i journalistik eller annan akademisk utbildning om minst 120 poäng, och 16 062 kr för övriga medarbetare med liten eller ingen journalistik erfarenhet.

Fakta/Hallpressen AB

Hallpressen AB, dotterbolag till Herenco, med familjen Hamrin som huvudägare, har hand om koncernens tidningsrörelse. I Hallpressen ingår Jönköpings-Posten, Smålänningen, Skövde Nyheter, Vetlanda-Posten, Skaraborgs Läns Tidning, Västgöta-Bladet, Värnamo Nyheter, Smålands-Tidningen. Herenco äger dessutom Falköpings Tidning.

Hallpressen visade 2002 ett resultat efter finansnetto på 55, 7 miljoner kronor, en minskning med 11 miljoner från 2001. Omsättningen var år 2002 619 miljoner. Totalt omsatte Herenco-koncernen ifjol 1,9 miljarder och gick med 137 miljoner i vinst.