Så undviker du att luras av propagandan

Under de senaste åren har det förekommit kampanjer från i första hand Ryssland, men också Kina och Iran, men en desinformationskampanj kan komma någon helt annanstans ifrån.

I en sammanställning från EUs East Stratcom Task Forces databas utförd av Ola Svenonius vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, finns Sverige med på tio i topp-listan i Västeuropa över mest attackerade länder, räknat i antalet fall per 100 000 invånare. Högst ligger de baltiska staterna, därefter Tjeckien, Polen och sedan Sverige, Finland, Nederländerna, Storbritannien och Tysk­land. Sverige ligger på sjätte plats på listan.

I total mängd förekommer drygt 200 incidenter där Sverige nämns sedan 2015. Myndigheterna förbereder sig för att möta de attacker som kan komma under valåret 2022. På den nya myndigheten för psykologiskt försvar MPF, pratar man och förbereder sig på det som kallas illegitima påverkansförsök, alltså desinformation.

– Att vilja påverka är normalt i ett samhälle. Det gäller i hela samhället: inom ekonomi, politik, i det privata livet. Det vi tittar på är illegitima påverkansförsök, från utlandet, säger Irene Christensson, tidigare journalist och nu analytiker på den nya myndigheten.

Illegitim påverkan innebär påverkan från andra länder som medvetet vilseleder människor i syfte att störa samhället.

Desinformationen är avsedd att skada och använder samhällets sårbarheter för att nå det målet.

Det kan vara grupper av människor som är särskilt mottagliga, till exempel vaccinmotståndare, 5G-rädda eller liknande, men det kan också vara en sårbar period. Ett valår kan vara en sådan sårbarhet.

– Ett av syftena med MPFs verksamhet är att stödja medier att identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan, om de begär det, säger Irene Christensson.

Det MPF bland annat arbetar med är att identifiera hot, att försöka upptäcka dem så tidigt som möjligt. De följer just nu så kallade ”hotaktörer”. Myndigheten ska stärka förmågan att stå emot och om det blir en större samordnad kampanj mot Sverige kommer man förmodligen att informera medierna. När man pratar om att möta cyberangrepp eller desinformationskampanjer pratar man alltid om kommunikation.

Inför valet ser man flera syften med vad en kampanj skulle kunna ge en angripare: påverka valresultatet, minska valdeltagandet, öka misstron för demokratiska institutioner, undergräva förtroendet för samhället, misskreditera ansvariga för valprocessen, polarisera och underminera sammanhållningen i ett land.

Vi känner alla till minst två lyckade påverkanskampanjer, USA-valet 2016 och Brexit, men det finns många fler; botar som användes under EU-valet 2019, infoangrepp mot Tjeckien i samband med att de avslöjade att ryssar hade sprängt en tjeckisk vapendepå och Skripal-fallet i Storbritannien.

Angreppen mot den svenska socialtjänsten – som påstods kidnappa muslimska barn – visar tydligt hur en påverkanskampanj kan se ut och fungera. Den visar också hur myndigheter kan och förmodligen kommer att agera.

Medier kan i värsta fall bli ett instrument för desinformationskampanjer. Genom att sprida uppgifter förstärker man desinformationen och skadan förvärras.

Uppdraget som journalist förändras i sig inte i detta (des)informationskrig. Men vi kan förbereda oss så att risken för att bli lurad eller missledd minskar.

På FOI arbetar Ola Sven­o­n­ius med att studera påverkanshot­en mot Sverige.

– Analytiker vid FOI har sett att auktoritära stater försöker påv erka minoritetsgrupper, men även till exempel vaccinmotståndare skulle kunna bli en måltavla. Under 2021 har vi sett flera cyberattacker mot mål i Sverige eller i svenskt närområde. Vi är i ett ansträngt läge och man kan säga att det pågår ett informationskrig mellan Ryssland och västvärlden. FRA gick redan 2017 ut med information om att man identifierade en stor mängd ”aktiviteter” i månaden från främmande makt och Försvarsmakten har de senaste åren förstärkt sin förmåga att hantera ett försämrat säkerhetsläge, berättar han.

Främmande makt använder, enligt bland annat EUs East Stratcom Task Force och Ola Svenonius, flera metoder för att sprida sin desinformation: microtargeting, trollfabriker, stulna identiteter, hacka och läcka, polarisering, lokala influencers och kommersialiserade desinformationstjänster.

 

Hur kan medier förhålla sig till desinformation?

Isabelle Swahn, nyhetschef, P3 Nyheter:
– Det är jätteviktigt att medier granskar desinformation och försöker gå till botten med varifrån informationen kommer och varför den sprids för att ge en ökad förståelse hos publiken. Ett aktuellt exempel är desinformationen kring socialtjänsten som har spridits utomlands, och där bland andra Sveriges Radio har lyft nyheten och satt den i en större kontext för att förklara för lyssnarna vad det är som faktiskt pågår.

Pia Lobell, redaktionschef, Skånska Dagbladet:
– Är det någon gång som det kommer visa sig är det under valet, därför behöver vi vara på tå och ha en strategi för det.

 

Magnus Westberg, chef på Ekots livedesk:
– Det är viktigt att vara på tårna och ha rutiner för hur man ska fånga upp falska utfästelser eller lögner. Egentligen är det ju en del av den vanliga journalistiken, men eventuellt behövs det nya arbetssätt, en ny organisation. Vi har ju alltid varit utsatta för dragningar och tolkningar från politiskt håll, men nu ökar problemen.

Johanna Svensson, nyhetschef, P4 Jämtland:
– Det är ännu viktigare att journalister håller koll på desinformation och hur det sprids. Jag tror att det saknas kunskap på det här området. Vi ska hålla koll på vad som finns därute, också sådant som inte är riktat till oss. Informationen kan finnas i slutna grupper vilket kan göra den extra svårt att hitta. Jag ser just nu till exempel flera profiler som lämnar Twitter och uppmanar andra att gå över till Telegram där de kan vara ”friare”.

Kristin Södrén Sjögren, nyhetschef, Expressen TV:
– Jag tänker mycket på hur man ska förhålla sig mellan den rena desinformationen, gränslandet och det som är ett synsätt, eller tolkning av fakta. Att lära sig se den skillnaden och kunna presentera det för tittarna. Det sprids ju också desinformation inom frågor som man inte tänker på i förväg, som påståendet om att Sverige kidnappar muslimska barn.

 

Fem tips – Så står du emot desinformation:
1. Sätt extra fokus på researchen – kan vi ta reda på var uppgiften kommer ifrån? Bilden? Det finns gott om sajter där man kan hitta snabb info till exempel Google images och Facebook ads library. På EU-sajten euvsdisinfo.eu kan man hitta exempel på tidigare verifierade kampanjer. På Fojo.se finns en gedigen länksamling att använda.

2. Förhåll dig självständig gentemot den du intervjuar, så att du kan minimera risken för att fastna i intervjupersonens agenda.

3. Ge kontext till nyheten så att den blir begripligare.

4. Tänk och förbered dig i tid före valet för vilka frågor som kan bli föremål för desinformation.

5. Använd inte begrepp som fake news eller falska nyheter eftersom det misstänkliggör nyheter och inte berättar vad det handlar om. Lögner, vilseledande information, desinformation, misinformation är mer användbara ord.