Gå direkt till textinnehållet

Så slår sparkraven på Sveriges Radio

Besparingskraven på Sveriges Radio 2004 blir ännu mer omfattande än de 1,5 procent som tidigare aviserats. För vissa redaktioner i Stockholm blir sparbetinget så mycket som sju procent.

Besparingskraven på Sveriges Radio 2004 blir ännu mer omfattande än de 1,5 procent som tidigare aviserats.
För vissa redaktioner i Stockholm blir sparbetinget så mycket som sju procent.

På grund av de uteblivna reformpengarna på 37,5 miljoner, som Sveriges Radio hade räknat med från kulturdepartementet, måste alla enheter och redaktioner på företaget spara 1,5 procent nästa år. Men nedskärningen på 1,5 procent ger bara 31,7 miljoner. Fortfarande fattas ungefär sex miljoner.

Eftersom SR i sitt sändningstillstånd har krav på sig att 55 procent av riksproduktionen ska ligga utanför Stockholm kommer Radiohuset att drabbas extra hårt. De redaktioner i Stockholm som gör riksprogram – Ekot, Kultur, Samhälle – lägger ut ungefär hälften av sin produktion på redaktioner ute i landet.

– Eftersom vi inte får spara på det som görs ute i landet innebär det att redaktionerna i Stockholm får ett sparbeting på tre procent, säger Andreas Miller, chef för SR Samhälle.

bryt

SR har också ett kroniskt underskott eftersom den årliga anslagsökningen på två procent inte motsvarar företagets kostnadsökning som ligger på 3, 5 till 4 procent. Därtill kommer att företaget har en stor kull medarbetare som närmar sig pensionsåldern. Innan dessa 40-talister går i pension stiger företagets pensionsåtaganden kraftigt.

– Att vi inte har täckning för våra utgifter och att pensionskostnaderna stiger gör att jag som chef har tvingats ta fram ett sparförlag på sju procent. På detta kommer nu kraven på ytterligare tre procent. Därför är besparingarna mycket kännbara för oss, säger Andreas Miller.

Samtidigt som SR Samhälle får minskade programmedel åläggs programmen att sända mer utan utökad personal. Programmet Människor och tro kommer exempelvis att förlängas med 20 minuter, men med samma antal personer. Programmet Barnen förlorar en trekvartstjänst och ska i framtiden produceras av två personer.

bryt

För Ekots del innebär besparingarna att medel motsvarande 11,25 tjänster försvinner.

För att möta sparbetinget har Ekot lagt ner det sena Ekonomiekot och tillfälligt dragit in halvtidstjänsten som korrespondent i Köpenhamn. Nästa höst hoppas Eko-chefen Staffan Sonning kunna återbesätta tjänsten igen.

– Vi kommer att försöka klara besparingarna utan uppsägningar av vare sig fast anställda eller vikarier med förtursrätt. Vår ambition är att behålla alla på redaktionen, säger Staffan Sonning.

Även Ekot kommer att få krav på sig att producera mer utan extra tillskott av personal. Bland annat ska Ekot producera minst tre P1 Granskar med existerande personal och resurser.

– Med det stora åtagandet vi har blir det svårt att behålla kvaliteten med de kraftigt bantade resurserna, säger Staffan Sonning.

Även P4 har ett sparkrav på 1,5 procent, men i realiteten kommer även deras sparbeting att ligga högre: 2,5 procent. Det gamla problemet med att P4-kanalerna har ett underskott på 47 miljoner finns fortfarande kvar. Något beslut hur detta ska åtgärdas kommer inte att tas förrän den nye VDn Peter Örn tillträder den 1 januari.

bryt

Eva Blomquist, programdirektör för Lokalt/Riks, har därför föreslagit en besparing på 1,75 procent för de lokala kanalerna, sporten, Nya medier och P4 riks. Därtill kommer att redaktionerna måste lägga 0,75 procent av sin budget i en reservpott, som är tänkt att finansiera en fortsatt utredning av P4-organisationen.

– Varje kanal och redaktion måste alltid ha en reserv som läggs upp i början av året för att balansera budgeten. Vad vi nu säger är att den ska vara större, säger Eva Blomquist som kommer att ha ansvaret för hur reserven används.

Sisuradio och Sameradion är undantagna från de extra sparbetingen och har endast ett generellt sparkrav på 1,5 procent.

pj@journalisten.se

Fler avsnitt
Fler videos