Så skiljer sig årets valrörelse från tidigare – ”Otroligt utspelsintensiv”

Tre dagar kvar till valdagen och pulsen är hög i valrörelsen och på redaktionerna. Faktum är att den politiska pulsen har varit ovanligt hög hela mandatperioden: nya partikonstellationer och samarbeten, misstroendeförklaringar och regeringskris.

Erik Hedtjärn, som sedan årsskiftet är chef för Svenska Dagbladets politikredaktion, njuter.

– Vi tycker ju att det här är jättekul. Min dotter sa häromveckan: ”Vad synd att du började där just nu när det är så mycket jobb”. Jag förstod ingenting. Det är ju tvärtom, man vill ju jobba mer eftersom det är så viktigt och spännande. Det här händer bara en gång vart fjärde år, säger Erik Hedtjärn.

Annons

Hur tycker du att den här valrörelsen är jämfört med tidigare?
– Det är svårt att bedöma när man befinner sig mitt i den men jag tycker att valrörelsen har matchat den höga konfliktnivån under mandatperioden. Det känns också som att det är en ovanligt hög politisk angelägenhetsgrad. Många upplever det här som ett viktigt val.

– Inför förra valet hade väljarna flyttat sig men inte partierna. Nu har partierna flyttat efter, vilket lett till stora spänningar. Partierna har förändrats och hittat nya samarbeten. Det är många skor som har ätits upp, om man säger så.

Att riksdagspartierna enligt opinionsmätningarna ser ut att hamna ganska nära förra valresultatet blir därför ”lite pikant”, menar Erik Hedtjärn. Partier byter väljare med varandra, till exempel pekar Svenska Dagbladets opinionsmätningar på att Centern bytt ut hälften av sina väljare jämfört med 2018, men hamnar i mätningarna på ungefär samma nivå som 2018. Och så är det oerhört jämnt mellan de två regeringsunderlagen.

– Det är en kuriositet att det väldigt ofta är väldigt jämnt mellan två huvudalternativ – jordskredssegrar inträffar sällan.

Hur tycker du att mediebevakningen har varit?
– Jag tycker att den har varit bra. Valrörelsen har varit otroligt utspelsintensiv, så nyhetsbevakningen har också blivit intensiv. På den gamla Allianstiden lutade sig M, KD, L och C på ett framförhandlat gemensamt program och valmanifest som presenterades vid en presskonferens. Det var en mycket mer sammanhållen kommunikation i de valrörelserna än vad den är i år. På Svenska Dagbladet har vi ett tydligt mål att vara bra i breaking men sedan arbeta mycket med fördjupande och guidande journalistik. Det har vi lyckats väldigt bra med, tycker jag.

Och om du jämför med mediebevakningen 2018?
– Mycket är sig likt. 2018 hade inte de politiska poddarna brutit igenom. Sveriges Radios Det politiska spelet var ganska ensamma. Nu har SR två politiska poddar och flera tidningar har egna politikpoddar, på SvD har vi Politiken med Maggie Strömberg, Torbjörn Nilsson och så den politiska poddens pappa, Henrik Torehammar.

– En annan skillnad mot 2018 är att faktakollarna försvunnit helt, åtminstone i det formatet som Faktiskt hade. Valåret 2018 var kulmen på faktakollsjournalistiken. Det betyder inte att faktakollarna försvunnit, men de ingår i stället i den vanliga journalistiken, och det är nog bra. Ta till exempel en av våra mest uppmärksammade och lästa fördjupningar, den som Birgitta Forsberg gjorde om hur det egentligen gick till när besluten fattades om stängningen av Ringhals 1 och 2. Det är klart att man kunde ställt faktauppgifterna som framkom i det reportaget mot vad politikerna påstått i valrörelsen och gett dem rött, gult eller grönt ljus, som på den gamla faktakollstiden. Men det är en komplicerad och stark berättelse där Birgitta Forsberg på ett helt unikt sätt beskriver kärnkraftsfrågan, jag tror inte den hade vunnit på ett sådant inslag.

Faktagranskningssajten Faktiskt.se lanserades av SVT, DN, SvD och SR inför valet 2018 och lades ned, som planerat, redan innan den nya regeringen tillträtt. Ingen liknande faktakollssatsning har genomförts av svenska redaktioner inför valet 2022.

En evig konflikt i mediernas valbevakning är den mellan tävlingen och sakfrågorna; hur mycket man ska rapportera om innehållet i politiken och hur mycket om vem som ser ut att kunna bilda regering?

– Det där hänger ihop med den politiska verkligheten. Under valrörelsen 2018 var regeringsfrågan otydlig för väljarna, därför handlade mycket av journalistiken om den. I den här valrörelsen finns det tydligare alternativ och därför ser balansen annorlunda ut. Sedan behöver det här faktiskt inte vara en journalistisk konflikt: man kan använda spelet för att bygga spänning kring sakfrågorna, och det tycker jag att vi har lyckats bra med i år.