Så påverkar medierna våra attityder till invandring

I en avhandling som läggs fram vid JMG i Göteborg på fredag har Nora Theorin i flera studier undersökt mediers påverkan på attityder och känslor runt migration.

Hur undersöker man om mediernas beskrivning av migration påverkar våra känslor?
– Jag har gjort ett surveyexperiment där respondenterna får ta del av olika typer av medieinnehåll, negativt och positivt vinklat, och så mäter jag deras känslor kring migration efteråt, säger Nora Theorin.

Vad kom du fram till?
– Jag ville testa om människors kognitiva tankar om hur invandring påverkar samhället eller snarare känslor, en affektiv magkänsla, påverkar deras attityder till migration mest. Jag kunde se att känslor förefaller vara en viktigare faktor.

Annons

Hur mycket påverkar medierna känslor då?
– Jag gjorde undersökningen i sex olika länder. I analysen där alla länder ingick kunde jag se att de negativa gestaltningarna tenderade att försvaga positiva känslor gentemot invandrare, medan positiva gestaltningar tenderade att försvaga negativa känslor.

– Däremot finns inget liktydigt mönster mellan länder utan det handlar sannolikt om kontextuella faktorer. För enskilda länder fann jag bara effekt i Tyskland, Polen och Storbritannien. I Sverige fanns ingen effekt på individnivå.

Mediebevakningen kunde inte påverka vad svenskarna från början kände?
– Nej, jag kan inte bevisa det i alla fall.

De svenska respondenterna var omkring 200 personer i varje analys. Medieinnehållet de fick ta del av handlade om de ekonomiska konsekvenserna av inomeuropeisk invandring.

– I korthet var vinklarna ”De tar våra jobb” eller ”De fyller luckor på vår arbetsmarknad”, säger Nora Theorin.

I annan studie tittade hon på hur svenskars attityder och perceptioner om migration över tid ändras, förknippat med deras mediekonsumtion.

Där kunde Nora Theorin se att breda nyhetsmediers rapportering om migration inte verkar ha påverkat användarnas inställning i någon större utsträckning, trots att undersökningen genomfördes 2014-2016 och omfattade den så kallade flyktingkrisen 2015 då migrationen till Sverige ökade kraftigt.

Däremot fanns en ideologisk förstärkning. De som läste högerpopulistiska Avpixlat, idag Samhällsnytt, blev under de tre år studien pågick mer negativt inställda till utomeuropeisk invandring. Läsarna av vänstertidningen ETC blev tvärtom mer positivt inställda.

– Mer ideologiskt vinklade medier förefaller ha en starkare påverkan.

Men deras läsare har väl redan starka ingångsvärden – hur kan man då slå fast en mediepåverkan?
– Ja, det finns ett ömsesidigt samband. Det rör sig med all sannolikhet om att man är mer benägen att vända sig till Samhällsnytt om man redan har negativa attityder. Men respondenternas attityder förstärktes över de tre år jag tittade på.

När det gäller Avpixlat/Samhällsnytts läsare kunde Nora Theorin också se att det fanns ett negativt samband mellan läsning och attityder till invandrare när det handlade om invandring från Mellanöstern och Afrika.

– Däremot fanns det en positiv effekt när det gällde invandring från Europa. Jag hade kanske väntat mig ingen effekt alls av inomeuropeisk invandring.

– Det kan vara en effekt av att grupphotet på sajten är ickeeuropeiskt, då blir det en bieffekt att man ser andra europeiska invandrare som en del av ”vi”-gruppen.

Kan svenska redaktioner lära något från din studie om hur de ska bevaka migration?
– Å ena sidan finns ju inget krav på journalister att tänka på konsekvenserna. Samtidigt finns det mycket forskning som visar att bevakningen av utomeuroepisk invandring är oproportionerligt negativ. Man kan tänka på att för att människor ska kunna skapa sig en självständig åsikt så är det bra att ha en mångfacetterad bevakning där både positiva och negativa konsekvenser lyfts fram.