Så läser svenskarna morgontidningen
Svenska morgontidningsprenumeranter läser en allt större del av tidningen och skillnaderna mellan yngres och äldres läsning minskar. Det framgår av en rapport från SOM-institutet i Göteborg. Forskarnas råd: Se över servicematerialet.
Läsningen av morgontidningen bland prenumeranter ser ungefär likadan ut nu som på 80-talet, men de yngres läsning har stärkts över tid.
Sannolikt beror det på att de unga läsare som tidigare har stått för den mer sporadiska läsningen har övergett den prenumererade morgontidningen till förmån för andra medieformer. De kvarvarande yngre läsarna är mer genuint intresserade av den lokala morgontidningen och läser därför mer av den.
Det konstaterar medieforskarna Ulrika Andersson och Lennart Weibull vid SOM-institutet i Göteborg i rapporten ”Hur läser vi den lokala morgontidningen idag?” som ingår i boken Vägskäl. Rapporten bygger på den nationella SOM-undersökningen 2012.
Det är stora skillnader i läsningen av morgontidningens olika avdelningar. Populärast är lokala nyheter, olyckor och brott. Här är hela listan:
Andel som läser olika typer av innehåll
- Lokala nyheter – 92 procent
- Olyckor/brott – 75 procent
- Inrikespolitik – 71 procent
- Utrikesnyheter – 69 procent
- Familjenyheter – 60 procent
- Insändare – 57 procent
- Radio & TV – 57 procent
- Nöjesnyheter – 56 procent
- Ekonominyheter – 55 procent
- Ledare – 53 procent
- Lokala affärsannonser – 46 procent
- Kulturnyheter – 46 procent
- Sportnyheter – 44 procent
- Privata småannonser – 33 procent
Fotnot: Andel avser andel personer som uppger att de läser allt, i stort sett allt eller ganska mycket bland de som läser en morgontidning minst en dag i veckan.
Män läser mer sport, inrikespolitik, utrikesnyheter och ekonominyheter än vad kvinnor gör. Kvinnor läser mer olyckor/brott, familjenyheter, insändare, nöjesnyheter, kulturnyheter och annonser än vad män gör.
Skillnaderna i läsning mellan åldersgrupper är störst när det gäller ledarartiklar, radio- och TV-material, ekonominyheter, insändare och familjenyheter. I samtliga fall gäller att läsningen successivt ökar med åldern.
Forskarnas slutsats är att läsningen på flera punkter är anmärkningsvärt stabil över tid.
I rapporten ”Attityder till nyheter på nät och papper” av Ulrika Andersson i samma bok, konstateras att yngre personer har en avsevärt mer positiv inställning till nyheter på nätet medan äldre människor i högre utsträckning slår vakt om de mer traditionella medieformerna, vilket inte är oväntat. Allt talar för att synen på internet som nyhetsmedium kommer att stärkas ytterligare.
SOM-undersökningen visar att de viktigaste faktorerna för den prenumererade tidningen är att den är tillförlitlig, att den innehåller lokala nyheter och att den är opartisk
I rapporten konstateras att den renodlade och professionella journalistiken förefaller vara en ”central nyckel” för att kunna erbjuda en produkt av tillräcklig kvalitet som människor, såväl yngre som äldre, är villiga att betala för oavsett om det handlar om det digitala formatet eller pappersformatet.
Det mer serviceinriktade materialet finns oftast att tillgå i realtid på nätet och slutsatsen i rapporten är därför att morgontidningarna bör se över, alltså minska på, det materialet i den prenumererade tidningen om man vill nå yngre och medelålders mediekonsumenter.
