Så blev de bäst i världen på tv-sport

När mejlet damp ned i Åsa Edlund Jönssons inkorg sent en fredagskväll trodde hon först att det var ett ökänt Nigeria-brev för att lura henne på pengar. Visst, det var adresserat till henne som chef på SVT Sport och det stod att redaktionen hade utsetts av FICTS (Federation Internationale Cinema Television Sportifs) till världens bästa sport-tv-kanal, i konkurrens med nästan 1 700 tv-kanaler från 116 länder. Men kunde det verkligen vara sant?Linn Hellstrand (till vänster) och Åsa Edlund Jönsson. Foto: Tor Johnsson

Inte ens när fredagskvällen blivit jobbmåndag trodde hon riktigt på det. Den följande veckan var hon i kontakt med organisationen flera gånger för att försäkra sig om att de v-e-r-k-l-i-g-e-n hade vunnit. ”Men ta priset någon gång”, sa de till slut när Åsa aldrig ville ge sig. Sedan dess har uppmärksamheten varit stor från internationella kollegor. Samma redaktioner som bara några år tidigare hånade SVT för arbetet för en jämställd bevakning hör numera av sig och ber om en workshop.

Bara de senaste månaderna har Åsa Edlund Jönsson och hennes kollegor gjort dragningar i Finland, Irland, för Sky Sports och BBC i England och i Tunisien för arabiska sportchefer. ”Att publicera en massa damfotboll och damhockey kanske går bra i Sverige men det skulle aldrig fungera hos oss”, sa flera chefer till henne tidigare. Ingen skulle besöka sajterna och ingen skulle titta på matcherna på tv, vilket inte minst de usla publiksnitten vid damfotbollens ligamatcher var ett bevis på. Åsa Edlund Jönsson tar upp ett specifikt exempel från när SVT besökte ett stort tv-möte inom EBU och lyfte nya ideér kring damcykel. Samtidigt som det var en OS-sport med flera stora svenska stjärnor så fanns det inga bilder att köpa in. De andra bolagen pratade bara om hur de kunde producera mer herrcykel. ”Kan vi hitta på en ny kul sport som filmas på en multiarena?” undrade någon.

– ”Hoho” säger hon och härmar ett ironiskt skrattljud, ”Vem vill titta på damcykel?” Det var nästan föraktfullt.

Den klassiska logotypen för "gamla" Sportspegeln pryder fortfarande en av dörrarna på redaktionen. Foto: Tor Johnsson.

På samma tv-möte nu i höstas hade samma grupp en session om hur man kan producera damcykel, hur viktigt det är att man lyfter dam­idrotten, samt att det produceras mer bilder från damtävlingarna. Och det där med publiksiffror kontra intresset för tv-sport, det är inte sant, menar sportchefen.

– Jag tittade på siffrorna för en match 2017 i damallsvenskan, som hade cirka tusen personer på matchen och 240 000 tittare i tv. Samtidigt visades en SHL-match mellan Färjestad och Frölunda som hade 6 600 i publiken men 190 000 tittare i TV4. Allt detta medan Paris Saint Germain i franska herrligan hade 47 000 på läktaren men bara som mest 42 000 tittare i TV3. Det finns ingen direkt korrelation mellan publiksiffror och tittning, och den fördomen kan man bara utmana genom att sända sporten. Vi visste inte heller det här innan vi sände damfotboll, säger Åsa Edlund Jönsson.

Även om 50-50 bevakning mellan könen är målet är SVT noga med att påpeka att de inte har slutat nyhetsvärdera. Det handlar exempelvis om hur stort det generella intresset är för sporten i Sverige, hur mycket publik som går på matcherna, hur mycket tv-publik sporten drar, om det finns stora svenska stjärnor just nu, och hur bra landslaget presterar. Det är inte heller så att SVT Sport redan nu har lika mycket dam- som herrsport i sitt utbud. Genusmätaren, som byggts tillsammans med en extern utvecklare, räknar på huvudsändningarna av Sportnytt och Sportspegeln samt redaktionens sociala medier-konton. Den kan plocka fram statistik per dygn, månad eller år. Den spottar ur sig statistik uppdelat per sport, kön, men också neutralt eftersom det kan handla om en könlös dopningsnyhet eller OS-nyhet. Kategorin nyheter (Sportnytt, Sportspegeln, sociala medier och sajten) låg i snitt på på 44 procent damidrott under 2018.

Innanför en plåtdörr gömmer sig kostymförrådet där programledare, experter och andra medarbetare har sina ombyten och diverse rekvisita för sändningarna. Foto: Tor Johnsson.

Ju mer SVT kontrollerar publiceringsplattformen desto bättre siffror blir det, menar de. Ju mer beroende de blir av att ta hem bilder från internationella bolag, desto sämre blir siffrorna. I sporter som längdhopp, handboll, friidrott, basket, alpint, skidskytt, simning och tennis är de helt jämställda eller gör mer dam än herr visar deras egna siffror för 2018. Men i de två giganterna fotboll (herr 76,4 procent 2018) och ishockey (herr 86,9 procent) samt motor släpar det efter. Under 2018 ska det dock vara en större andel herrfotboll eftersom det var ett herr-VM år.

– Det som måste hända 2019, när det är ett VM-år för damer, är att det måste synas i statistiken. Du kan inte komma tillbaka nästa år och så ser det likadant ut, menar Åsa Edlund Jönsson.

Bakom siffrorna för ishockey finns också ett faktum att 95 procent av utövarna i Sverige är herrar.

– Samtidigt har vi 100 NHL spelare, Tre Kronor är dubbla världsmästare på senare år och bildmaterialet på herrishockey är i stort sett obegränsat. Så där ska vi inte nå femti-femti redan 2019, men kanske 2024? Det handlar även om att sporten måste utvecklas och få fram stjärnor för att vi ska öka bevakningen.

Tidigare under dagen har Journalisten hängt med reportern och programledaren Jane Björck under fotbollslandslagets presskonferens i Solna inför damernas Algarve Cup. Hon har varit anställd på sporten sedan 1987 och programlett såväl Fotbollskväll som VM-magasin för herrar. Få har bevakat fotboll mer intensivt och längre än Jane Björck. För att få en bild av hur det har varit bakåt att arbeta som kvinnlig reporter frågar jag henne om en klassisk TV-händelse från VM i Italien 1990. Janes kollega Kristina Kappelin ska intervjua en spelare i Kamerun, den turneringens stora sensationslag, men mittbacken vägrade ta den blonda reporterns frågor på allvar. I stället flörtar han hejdlöst inför rullande kameror.

Jane Björck intervjuar fotbollslandslagets förbundskapten Peter Gerhardsson under en pressträff i Solna inför damernas Algarve Cup. Foto: Tor Johnsson.

”Dina vrister…ååhh! Jag föll direkt för dina ögon. Jag behöver kärlek, jag kan bara tänka på dig”, säger Jean-Claude Pagal i klippet som finns på Youtube. (Sök på ”Kristina Kappelin blir charmad av Kameruan”.)

Även om Jane Björck mycket väl minns händelsen – och även om hon både fått springa från intervjuer och skälla ut manliga profiler som inte velat svara på frågor – så har det inte varit fullt så illa som jag tror, menar hon. Inte ens på nittiotalet. Men visst finns det skillnader. Förr frågade kritiska tittare ”Ska ni verkligen bevaka damfotboll?” eller ”Är du intresserad av fotboll också Jane?”. Samtidigt var det sällan hon fick vara på plats alla dagar under en damsamling.

– Det handlade mer om punktinsatser. De senaste åren har det verkligen blivit skillnad, cheferna låter mig åka på de allra flesta samlingarna, oftast alla dagar, och det gäller under både dam- och herrlandskamperna, säger Jane Björck.

I bilen på väg tillbaka till tv-huset berättar Jane Björck att till årets Algarve Cup skickar man henne ensam, med en mobiltelefon. Planen är att hon som reporter ska komplettera de matchbilder man kan hämta in med intervjuer och reportage. Helst hade hon givetvis fått med sig någon kollega. Eftersom jag har svårt att se att SVT skulle prioritera likadant under ett VM-år för herrar tar jag med den frågan till Åsa Edlund Jönsson. Herrlandskamper i mars månad, med bara tre månader till ett stekhett mästerskap, då skulle jag gissa att både en och två reportrar plus expert skulle vara på plats.

– Jag förstår att du vill problematisera men för oss är det inte larvigt att skicka en person med mobiltelefon. För oss är det vanligt. Vi skickade tre reportrar med mobiltelefon och en fotograf till OS, svarar Åsa Edlund Jönsson.

Sportchefen menar att de aldrig har varit på fler mästerskap än nu eftersom de kan jobba med mobiltelefon eller mindre kameror. Det kan göra att teamen kan vara fler dagar på plats, det kan också göra att de samtidigt kan skicka någon annan reporter till en annan arena. Det finns även ett annat grundproblem i arbetet för en jämställd bevakning, att det produceras för lite bilder på damidrott. För att överhuvudtaget få hem bilder på viktiga damidrottshändelser måste de ofta ut och ta hem dem själva, vilket kräver stora resurser.

Linn Hellstrand, digital strateg på SVT, öppnar sin laptop och visar utbudet en helt vanlig söndag när det gäller bilder som rullar in från en av de stora leverantörerna. Det är herridrott till 98 procent och eventuellt kan det trilla in lite bilder på damidrott från Asian Games i badminton.

– Det här är vardagen vi har att förhålla oss till, menar hon.

– Vi skulle kunna sitta här hela dagarna och aldrig lämna Gärdet, men ändå göra ett 15 minuter långt Sportnytt varje kväll på herridrott. Eftersom det sänds ta mig tusan i varje kanal som finns, säger Åsa Edlund Jönsson.

Var är ni om två år?
– Då har våra journalisters kontaktnät utökats och blivit större så att vi får än fler egna nyheter inom damidrott. Jag tror vi har tagit fler kliv när det gäller att problematisera lika mycket kring dam- som herrnyheter innan de tar sig genom nätet för publicering. Fortfarande problematiserar vi mer kring damer. Sen har vi mer bilder att jobba med på damidrott om två år. På sikt skulle man vilja ta bort målsättningen helt, men då är vi nog fem år bort. Jämställd bevakning ska vara så självklart då.

 

BLI VÄRLDSBÄST – gör så här:
Åsa Edlund Jönsson och Linn Hellstrands bästa tips:

Linn: ”Sätt er ned med hela redaktionen och surra en timme i grupper där alla ska komma tillbaka med x antal förslag. Då har man plötsligt en massa saker att börja jobba med som blir konkret”.

Åsa: ”Ett av våra övergripande mål på redaktionen är att vara världsbäst på jämställd bevakning. Så alla personer på den här redaktionen ska då kunna berätta hur just de ska bidra till det målet, även jag ska göra det i min roll som sportchef. Det kan vara allt från att man vill bli bättre på att skanna rättighetsmarknaden och göra smartare affärer, till att utveckla mätmetoderna, eller en reporter som vill utvidga sin telefonbok med tio nya kvinnliga idrottare som man har regelbunden kontakt med”.

 

SÅ JÄMSTÄLLD VAR SVT SPORTS BEVAKNING 2018
Andelen kvinnor i SVT Sports olika kanaler:
Sportnytt/Sportspegeln: 34 procent
Svtsport.se: 41 procent  
Facebook, Twitter,
Instagram: 50 procent
Alla nyhetsplattformar: 44 procent
Källa: Patric Hamsch, Head of digital and sports news på SVT Sport.