PS-klubbarna vill ha mer semester
Journalistförbundets konferens om public service-avtalet fokuserade på bättre återhämtning, mer lön – och att stoppa las-karusellen.
På tisdagen genomförde Journalistförbundet sin andra av fem avtalskonferenser inför årets avtalsrörelse, denna gång om SVTs, SRs och URs kollektivavtal. Som Journalisten rapporterat fokuserade dagspressklubbarna under sin konferens förra veckan på pengarna – särskilt lönenivåerna i landsortspressen och den förhållandevis låga OB-ersättningen i dagspressavtalet.
Även för public service-klubbarna är lönerna särskilt viktiga denna avtalsrörelse, på grund av den reallönesänkning som medlemmarna fått i och med den höga inflationen.
Flera av de närvarande förtroendevalda menade att även om den stora frågan för medlemmarna i år är lönen befarar de att det kommer att bli svårt att få ut mer än märket och att man därför kan behöva hitta andra metoder för att få en löneglidning – till exempel genom krav på ett stort garantibelopp och höjda lägstalöner i avtalet.
Konferensen uppvisade stor enighet när det gällde krav på bättre återhämtning för public service-anställda, i första hand genom fler semesterdagar. I dagspressavtalet finns en extra semestervecka från och med det semesterår man fyller 40, den så kallade gubb- eller gumveckan, något motsvarande finns inte i public service-avtalet.
– Vi vill alltid väldigt mycket i avtalsrörelserna, men det är tydligt att det är löner och återhämtning som står i fokus, konstaterar Johanna Lindblad Ahl, ordförande i journalistklubben på Sveriges Radio.
Klubbarna vill också se förändrade regler för programanställningar och vikariat för att minska utlasningarna på public service-bolagen.
Många konferensdeltagare var kritiska till vissa formuleringar i löneprocessen i kollektivavtalet. I lönemodellen som infördes 2016 står bland annat: ”En fullgjord, väl genomförd löneprocess bör innebära att den lokala förhandlingen närmast får karaktären av en avstämning.” Formuleringen påverkar löneförhandlingen för hälften av landets journalistklubbar, enligt en enkät som Journalistförbundet genomfört.
– Vi har stora problem med den formuleringen, säger Rebecka Mårtensson, ordförande i journalistklubben på SVT. I vissa förhandlingar hoppar arbetsgivaren över steg i löneprocessen eftersom det står att det är en ”avstämning”. Ja, om vi får guld och gröna skogar behövs det nog oftast bara en avstämning, men det får vi ju aldrig.
– Ett annat jätteproblem är formuleringen i avtalet att den lokala förhandlingen inte behöver avslutas i enighet. Vad är det för ingång i en förhandling?
Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert är nöjd med konferenserna så här långt.
– Det finns ett jättestort engagemang kring avtalen. Jag är imponerad över hur insatta och pålästa alla är på konferenserna, och att det samtidigt finns en stor enighet och vilja att förändra. Det är viktigt inför avtalsförhandlingarna att det finns ett starkt stöd i de frågor vi kommer att driva, säger Ulrika Hyllert.
Avtalskonferensens rekommendationer skickas nu vidare till Journalistförbundets avtalsdelegation som formulerar förhandlingskraven gentemot Medieföretagen. Parterna byter krav den 17 februari och förhandlingarna inleds i mars. De nuvarande kollektivavtalen löper ut den 31 mars.
