Priset för föräldraledigheten

Ytterst få, om ens något, medieföretag kompenserar föräldralediga fullt ut för inkomstbortfallet under ledigheten. Istället riskerar de som är föräldralediga att halka efter i löneutvecklingen. På mer än fyra av tio medieföretag anser fackklubben att löneutvecklingen påverkas negativt i samband med föräldraledighet. Det visar Journalistens undersökning.

Att arbetsgivaren ”fyller upp” föräldrapenningen så att den som är föräldraledig behåller sin tidigare inkomst under ledigheten är vanligt inom stora delar av näringslivet.

Ett exempel är företaget De La Rue Cash Systems AB med verksamhet i Flen och Eskilstuna. Företaget, som utvecklar och tillverkar produkter och system för sedelhantering och har cirka 300 anställda, ger den föräldraledige 20 procent av sin lön i ersättning från företaget under 13 månader, under förutsättning att föräldraledigheten tas ut innan barnet fyllt 18 månader.

Det innebär i praktiken att alla som tjänar under 23 000 kronor i månaden behåller sin lön under föräldraledigheten (om man räknar samman ersättningen från försäkringskassan och företaget).

– Vi gör detta därför att vi vill underlätta kombinationen arbete och föräldraskap. Vi vill vara en bra arbetsplats för alla, även småbarnsföräldrar, säger Åke Elmberg.

Så generösa är dock inga – eller i varje fall ytterst få – mediearbetsgivare. Löneutfyllnad förekommer, men endast i begränsad utsträckning och under begränsad tid.

Hur stor kompensationen är beror bland annat på vilken bransch man är verksam i. Gemensamt för alla avtalsområden är att kompensationen bara kan bli aktuell för den som varit fast anställd i ett år eller mer. Vikarier får ingen ersättning vid föräldraledighet.

Anställda på dagspress- och tidskriftsområdena får under fyra månader löneutfyllnad med tio procent upp till nivån 23 688 kronor och med 90 procent av överstigande belopp.

Anställda på SRAO-området (Sveriges Television, Sveriges Radio med flera) får löneutfyllnad med tio procent upp till brytpunkten och med

85 procent av överstigande belopp. Ersättningen utgår under en månad, plus en månad om medarbetaren fortsätter sin anställning under tre månader efter föräldraledigheten.

Löneutfyllnad

Journalister vid TV4 (riks) som tjänar under 284 250 kronor per år får under fyra månader cirka tio procent av lönen i utfyllnad. Den som tjänar över 284 250 kronor per år får tio procent av sin månadslön i fyra månader plus 100 procent av den del av lönen som överstiger 284 250 kronor.

Etermedieanställda med MIA-avtal får löneutfyllnad med tio procent av aktuell månadslön om medarbetaren varit anställd ett år i följd. Löneutfyllnaden höjs till 20 procent av aktuell månadslön om medarbetaren varit anställd i två år eller mer.

Istället handlar villkoren vid föräldraledighet i första hand om försämrade förhållanden.

Journalisten frågade 40 större mediearbetsgivare – plus respektive journalistklubb – om företagets sätt att hantera föräldraledighet. 30 av dem svarade (se fotnot).

Enkäten visar bland annat följande:

* Enligt nästan var femte fackklubb är det ur karriärsynpunkt negativt att vara föräldraledig.

* En majoritet av företagen saknar rutiner för att underlätta kontakten mellan den föräldraledige och arbetsplatsen, trots att det enligt lagen ska finnas sådana rutiner.

* 42 procent av fackklubbarna anser att det ur löneutvecklingssynpunkt är negativt att vara föräldraledig.

Det sistnämnda gäller inte minst på Hallandsposten som under många år har lönediskriminerat föräldralediga, berättar Lennart Hildingsson, klubbordförande på tidningen.

Nyligen kom företaget och journalistklubben, efter många om och men, överens om ett nytt löneavtal.

– Det nya avtalet innebär att vi har tagit ett steg framåt. Vi har fått inskrivet att tidningen inte längre avser att undanta föräldralediga medarbetare från möjlighet att erhålla lönepåslag vid pottfördelningen. Tidigare har inte föräldralediga fått ta del av potten. Vi har i år också lyckats få ut extra pengar ur potten för att kunna justera de som ”nollades” förra gången det var lönerevision, säger Lennart Hildingsson.

Han berättar också att företaget nu gått med på att göra en analys av i vilken utsträckning föräldralediga halkat efter i löneutveckling.

– Vi ser en tendens att föräldralediga har halkat efter lönemässigt. Det finns, både i jämställdhetslagen och avtalet, anvisningar om lönekartläggning och analys. Tyvärr har Hallandsposten varit dålig på att göra detta. Vi fortsätter att kräva att Hallandsposten ska följa lagen och avtalet och vill att man ska gå tillbaka tio år och undersöka i vilken utsträckning de som har varit föräldralediga har halkat efter i löneutveckling eller inte.

En av de journalister på Hallandsposten som i årets lokala lönerörelse fick sin lön höjd är Nathalie Sjögren Törhagen, redaktionssekreterare på Hallandsposten i Laholm. Hon har arbetat på tidningen sedan 1994. Hennes grundlön är 19 610 kronor i månaden. Under åren 1998–2001 var hon föräldraledig.

– Jag fick två barn tätt in på varandra och var hemma ett och ett halvt år med varje. I samband med löneförhandlingen 2000 ”nollades” jag.

Berodde det på att du var hemma ?

– Ja. Enligt HP-ledningens principer ska man inte ha del ur potten när man inte är på jobbet. Åtminstone har det varit så fram till nu.

Fick du kompensation när du kom tillbaka efter föräldraledigheten?

– Nej, inte direkt. När jag kom tillbaka bytte jag tjänst och blev redaktionssekreterare. Jag fick dock besked om att jag inte kunde få någon höjning – förutom chefstillägget – förrän vid årets förhandlingar då jag fick min lön höjd med tusen kronor

En betydligt mer positiv inställning till föräldraledighet finns på Västerbottens-Kuriren.

För något år sedan var Kerstin Eriksson reporter på nättidningen 24 timmar och gravid. När sajten gick i konkurs i början av 2001 fick hon ett vikariat på Västerbottens-Kuriren.

Efter några månader utlyste tidningen en fast tjänst som universitetsreporter.

– Jag sökte tjänsten och fick efter en tid besked om att jag fått den. Jag var då i sjunde eller åttonde månaden och började mitt nya jobb med att vara föräldraledig med min son Mårten. Först på heltid i nio månader och sedan på halvtid i två månader, säger Kerstin Eriksson.

Var det ingen på VK som tyckte att det var problem att anställa en höggravid?

– Nej. Det var nästan tvärtom. Jag fick bara höra positiva ord om att jag väntade barn. Från ledningens sida visade man bara intresse och stöd. Man har en modern syn på kombinationen familje- och arbetsliv, vilket gynnar alla.

Karin Hörnfeldt, klubbordförande på Västerbottens-Kuriren, håller med om att tidningen har en bra syn på föräldraskap.

– Jag upplever att företaget ser positivt på föräldraledighet. Vi har chefer som är föregångare och tar ut sin föräldraledighet.

Det gäller dock inte bara Västerbottens-Kuriren.

Peter Hjörne är sedan en tid tillbaka föräldraledig från jobbet som chefredaktör för Göteborgs-Postens opinionsbildande avdelningar. Fram till och med sommaren 2003 ska han på halvtid vara hemma med adoptivdottern Alice, tio månader. I ett tidigare förhållande har han tre flickor – 22, 19 och 16 år gamla.

– När de andra barnen föddes var jag bara hemma tio dagar per barn. Nu har jag bestämt att det ska vara annorlunda och är hemma två och en halv dag i veckan med Alice, säger Peter Hjörne.

Andra delen av veckan, då Peter Hjörne ”arbetar med styrelsefrågor och skriver”, är Alice mamma hemma med henne.

– Det här är en erfarenhet som gör mig rikare, säger Peter Hjörne.

Han anser att arbetsgivaren ska underlätta för båda könen att vara hemma.

– Ett sätt att göra det på är att

som arbetsgivare föregå med gott exempel och visa att det är möjligt för alla, oavsett vilken position man har i organisationen, att vara föräldraledig.

Är det aktuellt att lokalt på GP förbättra kollektivavtalets regler om löneutfyllnad vid föräldraledighet?

– Vi har inga sådana planer. Men vi för kontinuerligt diskussioner om villkoren i arbetslivet. Jag tror dock inte att problemet sitter där, utan att många män är fångna i ett gammal tänkande. De tror att det inte är bra för karriären att vara föräldraledig, att det blir ett stopp och att de blir förbisprungna. Det är väldigt viktigt att företagsledningen och cheferna går före i de här diskussionerna.

Enligt Ragnar Forsén, ombudsman på Journalistförbundet, är det största problemet att många arbetsgivare inte tar hänsyn till att stora delar av deras personal också är föräldrar.

– Vid omorganisationer kan man till exempel vara okänslig mot småbarnsföräldrar när det gäller arbetstider. Det kan också handla om att man anställer personal på föräldraledigas tjänster. Under bara det senaste året har jag haft tre sådana fall.

Är det vanligt att journalister drabbas negativt av att ha varit föräldralediga?<

– Ja, jag tror att det är relativt vanligt. Den föräldraledige är inte fokuserad på löneökningar, utan på barnet. De lokala klubbarna tar ofta till sig arbetsgivarnas argument att det är svårt att bedöma föräldralediga och att man ska göra prövning senare. Är man snäll mot arbetsgivarna kan man säga att de inte har förstått sina skyldigheter. Vill man vara elak kan man säga att det är ett kalkylerat missbruk av kollektivavtalet. Man tar chansen att tjäna varje krona.

MIKAEL BERGLING

Föräldraledighet

* Enligt jämställdhetslagen ska arbetsgivare underlätta för anställda att förena förvärvsarbete och föräldraskap.

Det innebär bland annat att arbetsgivaren ska kartlägga vilka behov det finns hos anställda med barn av underlättande åtgärder, till exempel flextider, individuella arbetstider, lämpliga tider för möten och sammanträden, möjlighet att arbeta hemma vid vård av sjuka barn, rutiner för föräldralediga att få information från arbetsplatsen och delta i kompetensutveckling under ledigheten, uppmuntran till män att vara pappalediga med mera.

* Under föräldraledigheten halkar många efter både lönemässigt och när det gäller kompetensutveckling, en eftersläpning som ofta kvarstår sedan de återgått i arbete.

* Enligt Jämställdhetsombudsmannen, Jämo, ska ingen arbetstagare behöva förlora på att vara föräldraledig. Om prestationslön är ett viktigt inslag i lönebildningen ska den föräldraledige ha minst genomsnittet av den prestationslön som tillfaller övriga anställda.

* Frågan kan också påverkas genom jämställdhetsplanen där arbetsgivaren bland annat ska ange åtgärder som underlättar för de anställda att förena arbete och föräldraskap och att få lika lön för lika eller likvärdigt arbete.

Fotnot: I enkäten ingår svar från följande medieföretag och fackklubbar: Aftonbladet, Allers Förlag, Barometern, Bonnier Tidskrifter, Borås Tidning, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Direkt, Egmont, Expressen, Göteborgs-Posten, Helsingborgs Dagblad, Ica Förlaget, IDG, Jönköpings-Posten, Kanal 5, Medströmsförlagen, Nerikes Allehanda, Norrköpings Tidningar, Norrländska Socialdemokraten, PM, Pressens Bild, Scanpix Sverige AB, Sveriges Radio, Svenska Dagbladet, Sveriges Television, Sydsvenska Dagbladet, TT, TT Spektra, TTG Sverige AB/TTG Cosmomag AB, TV3, TV4, Vestmanlands Tidning, Västerbottens-Kuriren och Östgöta Correspondenten.