Pressens Tidning blir affärstidning: Publicister varnar för direktörers ökade makt
Klassiska publicister är starkt kritiska mot Tidningsutgivarnas beslut att göra Pressens Tidning till affärstidning som ska nertona publicistiska frågor. – Så dumt! kommenterar Expressens tidigare chefredaktör Bo Strömstedt.
Klassiska publicister är starkt kritiska mot Tidningsutgivarnas beslut att göra Pressens Tidning till affärstidning som ska nertona publicistiska frågor.
– Så dumt! kommenterar Expressens tidigare chefredaktör Bo Strömstedt.
Pressens Tidnings chefredaktör Torbjörn von Krogh får lämna sin post när TU genomdriver förändringen, som enligt styrelseordföranden Pär Fagerström görs för att TU vill att tidningen mer ska rikta in sig på djupare bevakning av medierna som näring.
– Tidningen ska hjälpa branschen att snabbt orientera sig. Vi vill också ha en nyhetsmässigt vassare tidning med mer fokus på nytta och strukturell utveckling. Det blir mer om reklam och annonser. Dessutom ska vi förstärka webbtidningen, säger Pär Fagerström.
bryt
I Pressens Tidnings senaste ledare påpekar Torbjörn von Krogh att dagens TU saknar tydliga företrädare för de publicistiska värdena samtidigt som det råder förvirring om hur organisationen avser att hävda dessa värden. TU har också kritiserats för att man lämnat Textreklamkommittén och att det har varit friktioner mellan TU och Journalistförbundet i Pressens samarbetsnämnd, där branschföreträdare diskuterar publicitetsfrågor och pressetik.
– Problemen är inte obekanta, men de har kanske sällan framförts så samlat, säger Torbjörn von Krogh, som till övervägande del fått positiva reaktioner på ledaren.
Gehöret från TUs styrelse blev i stället direktivet om att förskjuta tyngdpunkten i tidningens innehåll från publicistik till ekonomi.
De publicistiska frågorna ska även i fortsättningen tas upp i tidningen, men de ska spela en något lägre roll utrymmesmässigt, uppger Pär Fagerström.
– Frågorna är principiellt viktiga, men man kan vara mer framåt och bevaka dem nyhetsmässigt. von Krogh har lagt för stor vikt vid djuplodande historiska exposéer i ämnet.
bryt
Torbjörn von Krogh konstaterar att publicistiken numera inom TU mer ses som en del av helheten än som ett värde i sig.
von Krogh frågar sig om inte de brinnande publicisterna nu finns att söka på annat håll än i dagspressen. Kanske kan man i stället identifiera och lyfta fram personer som skriver om frågorna till exempel i bloggar.
Det är ingen hemlighet att medlemsföretag i TU varit missnöjda över att Pressens Tidning, som de anser, kostat för mycket. Tidningens ekonomi har utretts i omgångar, men enligt Fagerström spelade kostnaden ingen roll när beslutet om ny inriktning togs.
– Ska det vara vettigt att ge ut en tidning så måste den få kosta vad den kostar i dag.
Han vill inte uttala sig om hur tidningen i framtiden ska göras och av vilka.
– Vi ska nu göra en dummy och se över hur tidningen och webbsajten ska göras. Nästa steg blir att föra en dialog och utmejsla förverkligandet av den nya tidningen. Sedan får vi se vilka som har lust, håg och fallenhet för att göra den.
bryt
Nuvarande Tidningsutgivarna bildades 1994 efter en sammanslagning av Tidningarnas arbetsgivareförening och Tidningsutgivareföreningen, som var en organisation som främjade publicistiken.
Inför sammanslagningen varnade chefredaktörer i dåvarande TU för att nya TU skulle komma att präglas av ett ekonomiskt tänkande.
En av skeptikerna var Västerbottens-Kurirens tidigare chefredaktör, Olof Kleberg, som nu tycker sig se sina farhågor bekräftade.
– Detta är ett tecken på att det publicistiska återtåget fortsätter. Det är tråkigt och oklokt. Balansen mellan siffrorna och orden har upphört ute på tidningarna och nationellt. Den viktigaste förklaringen är den omvälvning som varit på de lokala tidningarna det senaste decenniet. Ekonomi och teknik har fått större tyngd.
Olof Kleberg betonar att publicistik kräver eftertanke och ständig diskussion, vilket tar tid.
– Det är lätt att prioritera handfasta frågor som ger snabba resultat: uppköp, strukturförändringar och annonssamarbete. När tidningsekonomin blir kärvare är det ännu viktigare med en stark publicistisk debatt för att hävda avsikten med att ge ut tidningar, nämligen upplysning och information. Svensk press har en stark ställning i offentligheten tack vare att den tillför något i debatten, inte tack vare fiffiga annonskoncept.
bryt
Bo Strömstedt, som i likhet med Kleberg, varnat för att direktörerna skaffat sig för stor makt, beklagar TUs beslut:
– Så oerhört sorgligt, inte minst med tanke på hur läsvärd Pressens Tidning varit. Och så dumt! Om affärer står det i varje spalt. Om bokstävernas magi, fysik och metafysik är det få som skriver. Om inte ens Tidningsutgivarna inser att de goda bokstäverna är de goda siffrornas förutsättning kan de skotta ner sig på Klara kyrkogård. Och någon krans skickar jag inte.
hl@journalisten.se
