Polisens mediestrategi kritiseras
Polisens sätt att hantera mediegranskningar ifrågasätts i en studie av forskaren Patrik Thunholm (bilden). ”Man kan fråga sig i vilken utsträckning skattemedel ska gå till att ifrågasätta en journalistisk granskning”, säger Patrik Thunholm till Journalisten.
I rapporten ”Kommunikativ maktförskjutning? Legitimitetsskapande kommunikation i kölvattnet av ett massmedialt uppmärksammat omhändertagande” har doktoranden Patrik Thunholm granskat polismyndighetens i Jönköping agerande i samband med Uppdrag gransknings avslöjande förra året att en 18-årig utsatts för övervåld i arresten.
En vecka innan programmet sändes bjöd kommunikationsavdelningen på Jönköpingspolisen in till en pressträff för att ge sin bild av hur polisen arbetar med konflikthantering. På morgonen samma dag som programmet sändes skickades material ut, bland annat ett pressmeddelande med polisen syn på händelsen och en film med en intervju med kommunikationschefen lades ut på nätet, där Uppdrag granskning kritiserades för sina metoder, och i en välbesökt direktchatt svarade de sju medarbetarna på kommunikationsavdelningen i Jönköping på frågor från allmänheten, och kritik riktades även där mot Uppdrag gransknings metoder och klippning.
– Man kan fråga sig i vilken utsträckning skattemedel ska gå till att ifrågasätta en journalistisk granskning, säger Patrik Thunholm. Det är bra att polisen informerar och kommunicerar med allmänheten, att man balanserar och nyanserar, men man ska nog vara väldigt försiktig med att kritisera en granskning.
– Polisen är beroende av allmänhetens förtroende och en viktigare uppgift för kommunikationsavdelningar både hos polisen och på andra myndigheter har blivit så kallad ”legitimitetsskapande kommunikation” – det vill säga att stärka myndighetens varumärke och minska legitimitetsgap och bygga förtroende hos allmänheten. Det finns många sätt att göra det på, och att angripa massmediernas metoder är en väg att gå, men är det verkligen rätt väg? Myndigheter ska vara opartiska och objektiva och ett av mediernas viktigaste uppdrag är att granska myndigheter och avslöja brister, säger Patrik Thunholm.
– Risken är att om myndigheternas legitimitetsskapande kommunikation blir omfattande får allmänheten inte kännedom om illa fungerande verksamheter.
New public management-modellen för myndighetsstyrning som innebär att myndigheter styrs mer eller mindre som företag har lett till att myndigheterna driver opinionsbildning.
– Vikten av att upprätthålla bilden av en fungerande myndighet och att vinna medborgarnas förtroende gör att det finns en risk att man skyler en illa fungerande förvaltning och det är förstås inte i medborgarnas intresse. Samtidigt blir det fler kommunikatörer i samhället, Jönköpingspolisen har en stab om sju personer som jobbar professionellt med kommunikation, samt många enskilda tjänstemän som kommunicerar via bland annat sociala medier i tjänsten – medan antalet grävande journalister minskar.
I rapporten konstateras också att det har skett en maktförskjutning till journalisternas nackdel när det gäller information om och inom Polisen, bland annat genom ett nytt krypterat radiosystem, och genom satsning på extern kommunikation.
