Parterna träffar medlarna imorgon
I dag träffar Journalistförbundet och Tidningsutgivarna medlarna.Journalistförbundets varsel fortsätter gälla tills vidare. I söndags kväll accepterade Journalistförbundet att åter träffa medlarna för att försöka komma fram till ett kollektivavtal för omkring 6 000 journalister på dagspressområdet.
I morgon träffar Journalistförbundet och Tidningsutgivarna medlarna.
Journalistförbundets varsel fortsätter gälla tills vidare.
I söndags kväll accepterade Journalistförbundet att åter träffa medlarna för att försöka komma fram till ett kollektivavtal för omkring 6 000 journalister på dagspressområdet.
– Jag är verkligen glad att mina enträgna inbjudningar har hörsammats. Vi har suttit och väntat sedan i juni. Jag har varje dag förklarat att jag är beredd att förhandla med vem som helst, i vilken konstellation som helst, så att vi kan lösa denna konflikt, säger Agneta Lindblom Hulthén, Journalistförbundets ordförande.
På måndagsförmiddagen samlades Journalistförbundets förhandlingsdelegation för att diskutera det uppkomna läget. Agneta Lindblom Hulthén sade då att Journalistförbundets varsel kommer att ligga kvar.
– Det finns ingen anledning att ändra på planerna.
Enligt Björn Svensson, förhandlingschef hos Tidningsutgivarna, tog TU initiativet till nya förhandlingar eftersom Journalistförbundet de senaste dagarna upprepat att parterna inte står särskilt långt från varandra när det gäller att träffa ett nytt kollektivavtal.
– När vi får sådana positiva signaler är det självklart från vår sida att ta kontakt med medlarna och få klarhet i om det finns möjlighet att återuppta förhandlingarna, säger Björn Svensson.
Agneta Lindblom Hulthén håller med om att parterna inte i står så långt ifrån varandra.
– Nu när vi har kompromissat vore det konstigt om inte motparten också erbjuder någonting, säger hon.
Ingen av dem vill spekulera i vad som kommer att hända idag.
Björn Svensson påpekar att Journalistförbundet hittills sagt nej till fem medlarbud.
– Medlarna får gå igenom vilka eventuella förändrade positioner Journalistförbundet tagit, säger Björn Svensson.
Journalistförbundet anser att de fem bud som medlarna lagt fram har varit för dåliga och att medlarna inte har lyssnat på förbundets förslag.
I Sveriges Radios program Publicerat, som sändes i lördags, möttes Tidningsutgivarnas ordförande Pär Fagerström och Agneta Lindblom Hulthén för första gången sedan förhandlingarna inleddes.
Efter mötet tyckte förbundets ordförande att Pär Fagerström var dåligt insatt i hur lönestatistiken inom tidningsbranschen ser ut.
– Jag har därför skickat ett personligt brev till honom med fakta om lönestatistik, säger Agneta Lindblom Hulthén.
pj@journalisten.se
Fakta/Strejk vid tre tillfällen sedan 80-talet
Tidningsutgivarna hävdar ibland att Journalistförbundet för lättvindigt tar till konfliktvapnet. En tillbakablick visar att förbundet sedan 80-talet har gått ut i strejk tre gånger och utlöst varsel vid åtta tillfällen.
Avtalsrörelsen sedan 1980:
1981: Journalistförbundet varslade om blockad mot övertid, nyanställning och tjänsteresor utanför ordinarie arbetstid. Efter hand trappades konflikten upp och redigerare vid Expressen, Aftonbladet, GT och Kvällsposten togs ut i strejk. Dessutom lades allt arbete ner vid Nya Wermlands-Tidningen, Arbetarbladet och Eskilstuna-Kuriren. Konflikten gällde upphovsrätt, arbetsmiljö och arbetstidsförkortning. Efter två dagars strejk träffades en uppgörelse.
1985: På nytt kärvade det i förhandlingarna. Journalistförbundet varslade om konflikt på elva dagstidningar, bland annat Göteborgs-Posten, Nerikes Allehanda, Norrländska Socialdemokraten och Östgöta Correspondenten. Efter medling träffades ett nytt avtal.
1986: Journalistförbundet varslar om konflikt. Nytt avtal tecknas utan att varslet utlöses.
1988: Tidningsutgivarna sade nej till Journalistförbundets krav på höjda löner. Förbundet svarade med att varsla om strejk. Inför konflikthot träffades ett nytt kollektivavtal.
1989: Den 1 juni utlöstes konflikt. 800 journalister på bland annat Svenska Dagbladet, Skånska Dagbladet och Dala-Demokraten gick ut i strejk. Ett medlarbud om avtal med låglönesatsning accepterades av båda parter den 8 juni, samma dag som strejken skulle trappas upp.
1991: Åter drog det ihop sig till konflikt. Tvisten gällde bland annat förbundets krav på kompensation för dem vars löner släpat efter. Ett nytt avtal skrev under som innehöll ett nytt lönesystem. En ny låglöneregel, den så kallade 94-procentsregeln, infördes som skulle ge mer pengar till klubbar med låga löner. Avtalet var på fem år.
1996: Den 23 april strejkade 2 000 journalister på 25 tidningar, däribland Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan. Strejken gällde låga löner. Efter medling klubbades ett tvåårsavtal. Budet togs den 30 april, fem minuter innan ett mycket omfattande varsel om utvidgad strejk skulle träda i kraft. En kompromiss gjorde att 94-procentsreglen försämrades och lyftes ut från avtalet.
2001: Journalistförbundet varslade om övertidsblockad och blockad för nyanställningar. Tidningsutgivarna vägrade att teckna löneavtal med Journalistförbundet om man inte först fick igenom sina krav rörande upphovsrätten. Tidningsutgivarna ville bland annat få lättare att använda arkivmaterial som producerats i tjänsten. Konflikt utlöst. Enligt avtalet behöll journalisterna kontrollen över upphovsrätten.
2007: Pågående konflikt. Utlösta varsel.
