Omstritt förslag om nya avgifter

Det nya förslaget om medlemsavgifter är tänkt att göra alla till vinnare, men har blivit omstritt långt innan kongressen hunnit starta. Journalisten reder ut vad förbundsstyrelsens förslag innebär för dig.

@bild:1

Enklare och rättvisare medlemsavgifter, är förbundsstyrelsens paroll inför kongressen. Bakom detta ligger en ambition att göra avgiften progressiv, så att låginkomsttagarnas avgift minskar.

Förslaget innebär att medlemsavgiften blir lägst 50 och högst 281 kronor i månaden, exklusive a-kasseavgiften på 92 kronor. De med en månadslön över 22 000 kronor i månaden – drygt häften av medlemmarna – får maxavgift. Studenternas och pensionärernas tidigare symboliska avgift på 200 kronor försvinner och de flesta studenter och pensionärer får i stället en avgift på 600 kronor per år.

Det är några av dragen i det nya förslaget till medlemsavgifter som förbundsledningen presenterat. Tiden är väl vald, då en lagändring har gjorts så att att hela fackföreningsavgiften, inte bara a-kassan, numera ger en automatisk skattereduktion. Journalistförbundet såg därmed en möjlighet att omfördela uttaget av medlemsavgifter utan att någon medlem i slutändan får höjda kostnader. Och förbundsstyrelsen trodde att den nya lagen om full skattereduktion skulle leda till att man skulle slippa en debatt om svek av missgynnade grupper.

Höjning avdragsgill

Icke så. Det nya systemets höjning av avgifter för frilansar är visserligen avdragsgill, men förbundet fick raskt kritik för att trixa med avgifter och vältra över avgiftshöjningar på skattebetalarna.

Per Lindelöw, frilans i Malmö, reagerar framför allt på att förslaget innebär en nominell höjning för frilansmedlemmar, och att det är något som inte ska bortförklaras med förändrade skatteregler:

– Fackföreningen är ju avdragsgill för alla medborgare, och ska inte användas som argument för en relativ försämring för frilansarna. Frilansdistrikten har dränerats på fackliga pengar och får nu en höjd avgift till tack. Det är inte schyst att frilansar ska betala tolv procent mer än andra. Dessutom betalar frilansarna ytterligare 40 kronor i klubb- och distriktsavgifter, säger han.

– Någon progressivitet att tala om innebär det nya systemet heller inte: taket ligger lågt och nås troligen av de flesta. Problemet är att förbundet inte sett de matematiska konsekvenserna bakom och att man försöker dölja frilansarnas försämring i tal om förbättrade avdragsregler som ju inte har något med förbundet att göra. Jag vill ha en solidarisk fackförening där man betalar lika mycket eller efter bärkraft, slår Per Lindelöw fast.

Ordföranden i Stockholmsjournalisternas seniorer, Gudrun Hjelte, anser att förslaget absolut inte får gå igenom:

– Det är horribelt med en tredubbel höjning, speciellt som seniorerna ju inte belastar förbundet alls. Vi kommer att ta direktkontakt med förbundsstyrelsen om detta förslag, säger hon.

Risk för medlemsflykt

Dag Bremberg på SIF-tidningen, som skrivit en motion om avgifterna till kongressen, är inte lika kritisk, men varnar för att höjda nominella avgifter innebär risk för medlemsflykt:

– Förslaget är inte helt tokigt, eftersom det innebär en förenkling och sänkning för låginkomsttagare. Men de flesta får en avgiftshöjning, och hamnar på 370 kronor inklusive a-kassa, plus eventuella distrikts- och klubbavgifter. För redan missnöjda medlemmar kan detta bli droppen. Det kanske inte är hela världen om någon pensionär hoppar av, men studerandemedlemmarna måste välkomnas med mycket låga avgifter – vilket andra förbund gör. Man bör vända på varje sten när det gäller förbundets kostnader innan avgiften höjs. Därför tycker jag att kongressen ska beställa en ny utredning, framhåller Dag Bremberg.

Förbundets vice ordförande Arne König håller inte med om att förslaget ger generellt höjda avgifter:

– Kongressen år 2000 beställde ett förslag om en mer solidarisk medlemsavgift, där de med lägre inkomster ska betala mindre än i dag. Då måste vi omfördela pengar så att de med högre inkomster betalar mer.

Arne König, som själv är frilans, tycker heller inte att hans medlemskategori missgynnas:

– Det är inte rätt att påstå att frilansar får betala mer än andra. Frilansar är i skattemyndigheternas ögon näringsidkare, oavsett om de har någon form av firma/bolag eller inte. Och därmed kan de dra av den avgift de betalar till Servicebolaget. Därmed blir nettokostnaden – någon krona mer eller mindre – densamma som för anställda.

Paul Frigyes

pf@sjf.se

Hit går din avgift

Vart går medlemsavgiften? Journalisten har gjort en översikt över hur Journalistförbundet fördelar resurserna.

En avdelning för yrkesfrågor, en för fackliga frågor, en administrativ ledningsgrupp samt tidningen Journalisten. Så ser verksamheten ut för Journalistförbundets knappt 40 anställda.

För varje avdelning anges hur stor procentandel av förbundets nettointäkter som avdelningen förbrukat under årets sju första månader.

bryt

Organisationspolitiska sektionen: 28,9 procent

Journalistförbundet är ovanligt genom att det både ägnar sig åt fackliga frågor och yrkesfrågor. Yrkesfrågorna – från mediepolitik och öppenhet till etik och arbetsmiljö –hanteras av organisationspolitiska sektionen. Sektionen tog nära 30 procent av förbundets kostnader i anspråk. Största delen av avdelningens kostnader, 8,5 procentenheter, går till löner och kostnader för de åtta anställda. Näst största post är kostnaderna för yrkesmässiga och fackliga utbildningar som tillsammans upptar 6,8 procent av förbundskostnaderna. Här finns också Pressinstitutets yrkeskurser som finansieras i samarbete med Tidningsutgivarna och fackliga kurser där de centrala fackliga grundkurserna är tongivande. Som trea i denna grupp kommer samarbete med andra organisationer, där exempelvis medlemskapet i Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) kostar 3,6 procent av förbundsavgiften. Förbundet är även medlem i organisationer som KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövare) och PTK (Privattjänstemannakartellen) och samarbetar med en rad olika organisationer. Till sektionen hör också det internationella engagemanget med medlemskap i IFJ (Internationella Journalistfederationen) och EFJ (Europeiska Journalistfederationen). Totalt står samarbetet med svenska och internationella organisationer för 7,4 procent av förbundets kostnader. Arbetet med etik, bland annat i Yrkesetiska nämnden, står för drygt en procent av medlemsavgiften.

Sektionschefen Magnus Lindström tycker dock inte att siffrorna förklarar allt:

– Det är viktigt att en så tydlig yrkesorganisation som Journalistförbundet lägger ner tid och resurser på yrkesfrågor som berör alla medlemmar. Siffrorna som redovisar kostnader för olika frågor visar inte hela sanningen. En stor del av resurserna består av att anställda på kansliet arbetar med frågorna och kostnaderna för det delas inte upp på de olika frågorna, framhåller han.

bryt

Förhandlingssektionen: 15,7 procent

Här finns det man kan kalla det traditionella fackförbundets kärnverksamhet. Drygt hälften av budgeten går till löner för anställda som förhandlar för enskilda eller journalistkollektiv.

I övrigt ägnas resurserna åt avtalskurser och advokatkostnader, och enligt sektionens chef Jeanette Janson går kostnaderna upp de år man driver avtalsrörelser.

– Som enskilda anställda är vi ju inte billigare än andra, men min spontana reflektion är ändå att den fackliga kärnverksamheten tar upp ganska lite av förbundets totala kostnad, kommenterar Jeanette Janson.

bryt

Övriga kansliet och förtroendevalda: 52 procent

Den administrativa kärnan i förbundet är dess största avdelning med 13 anställda och den upptar mer än hälften av budgeten, där löner och personalkostnader dominerar.

Till sektionen hänförs också resor och arvoden till förbundsstyrelsen och AU, vars kostnader upptar 7,1 procent av de totala förbundskostnaderna.

Stor är också posten med direkt stöd till klubbar och distrikt – en tiondel av förbundets kostnader – medan 6,2 procentenheter åtgår till medlemsadministrationen.

– På det hela taget är Journalistförbundet en relativt sammanträdestung organisation, med hög delaktighet bland de förtroendevalda och en aktiv förbundsstyrelse – och det kostar. För övrigt har journalisterna en relativt dyr avgiftshantering, med mycket adressändringar och manuell hantering som bland annat beror på en hög andel tillfälliga jobb och andra skilda anställningsformer, säger Hans Kilsved, kanslichef.

– Fastigheten, som utgör en stor post av förbundets budget, kommer att ligga utanför sektionens budget nästa år, precis som upphovsrätten. Det kommer att göra proportionerna annorlunda, men det finns ändå alltid skäl att spara. Nyligen har vi exempelvis minskat en tjänst i vaktmästeriet, säger han.

bryt

Tidningen Journalisten: 3,5 procent

Tidningens ekonomi är speciell, med annonsintäkter som minskar behovet av medlemsstöd. Hade det inte varit för separata intäkter hade tidningen utgjort närmare en fjärdedel av förbundets kostnader, nu upptar den endast 3,5 procent för de första sju månaderna (på årsbasis blir andelen något högre, eftersom annonsbeläggningen är störst i början av året).

För en medlem med maxavgiften 261 kronor blir kostnaden 8:90 kronor/månad eller 3:10 kronor/nummer. För medlemmar med lägre avgifter blir kostnaden lägre.

Den låga kostnaden beror på att tidningen i egenskap av Journalistförbundets medlemsorgan utöver platsannonser drar till sig bland annat annonser med presskontakter som andra, mer typiska fackförbundstidningar inte gör. Tidningen är också en fristående yrkestidning och inte bara en facklig tidning. Ekonomin hjälps också av att tidningen har nära 1100 prenumeranter utanför medlemsskaran.

Totalt kostar Journalisten medlemmarna 1,9 miljoner per år vilket fram till juli i år innebär en kostnad på 1,1 miljoner kronor.

Eftersom tidningen är beroende av annonsintäkter varierar den reeella kostnaden från år till år. Under de senaste åren har Journalisten överträffat sin budget efter rekordartad annonsingång. I år är bilden dystrare, sedan platsannonseringen minskat kraftigt.

– Vi har drabbats av annonsnedgången likt de flesta andra. Tappet mot föregående år är 22 procent. Vi ligger i nuläget fem procent under budget på annonsintäkterna och det finns en risk att vi inte når budgetmålet i år. Därför genomför vi under hösten vissa besparingar, med något tunnare tidningar och pressade kostnader, säger Martin Jönsson, chefredaktör.

Paul Frigyes

pf@sjf

Dyrt att vara medlem?

Är det så dyrt att vara med i Journalistförbundet? Svar: Ja och nej. Förbundet är dyrast bland TCO-förbunden, men jämfört med flera LO-förbund kommer journalisterna lindrigt undan.

Avgiftsskillnaderna är stora mellan olika fackförbund. Bland fyndförbunden syns Civilingenjörsförbundet och Finansförbundet med 240 kronor per månad samt SIF och HTF som kostar 238 respektive 246 kronor inklusive a-kassa.

Journalistförbundet ligger med sin maxavgift på 353 kronor inklusive a-kasseavgift (exklusive eventuell klubbavgift) i mittfältet. Det är något billigare än Kommunal och dyrare än Hamnarbetarförbundet. Men långt ifrån Grafiska Fackförbundet, där den som har 20 000 i lön måste betala 440 kronor varje månad. Ett skäl till att Journalistförbundet ligger högst inom TCO är att a-kasseavgiften är den högsta inom TCO.

Storlek och skalfördelar anges ofta som förklaring när förbunden förklarar sina medlemsavgifter. Det stämmer för SIF, som har närmare en kvarts miljon medlemmar och en låg avgift. På Grafiska Fackförbundet säger man att förbundet har blivit för litet med sina drygt 30 000 aktiva medlemmar – vilket ändå är 10 000 fler än i Journalistförbundet. Men Psykologförbundet har trots ynka 7 500 medlemmar samma avgift som Journalistförbundet, och Teaterförbundet kostar 327 kronor i månaden, trots färre än 9 000 medlemmar.

Bortsett från delförklaringen att Journalistförbundet har relativt få medlemmar och därmed inte stordriftsfördelar, anser förbundets ekonomikonsult Per Mogård – som även arbetat med ekonomin i andra fackförbund – att det finns naturliga förklaringar till att Journalistförbundet inte tillhör de billigare av TCO-förbunden:

– Jag har konstaterat att förbundet har ovanligt mycket engagemang i organisationer för pressfrihet, etik och demokrati, både i Sverige och internationellt. Där finns kostnader som andra förbund inte har. Dessutom är nog journalisterna vana vid att ställa krav och driva sina frågor och ställer höga servicekrav.

Paul Frigyes

Förbundsstyrelsens förslag om nya medlemsavgifter

* Underlaget för medlemsavgiften ska utgå från en lönetrappa.

* Medlemmar med löner upp till 20 000 kronor/månad får sänkta nominella avgifter. Medlemmar med löner från 20 000 kronor/månad och uppåt får högre nominella avgifter. De med löner mellan 20 000-22 000 får en höjning på 9 kronor.

* Maxavgiften blir 280 kronor för alla löner från 22 000 och uppåt. I detta intervall blir den nominella höjningen 19 kronor/månad. Höjs maxavgiften till 280 kronor kan det genomsnittliga procentuella löneuttaget minskas från 1,4 till 1,25 procent.

* Från i år ger hela fackföreningsavgiften en skattereduktion. I samband med deklarationen kommer skattereduktionen att innebära en nettosänkning av avgiften på mellan 65 och 98 kronor per månad.

* Största nominella avgiftssänkning (utgiftsminskning) får de journalister som tjänar 9 750-10 000 (en sänkning på 40 kronor i månaden efter skatt).

* Största verkliga avgiftssänkning (kostnadsminskning efter skatt för förbundsmedlemskap) får de som tjänar 17 750-18 000 kronor/månad – en minskning på 98 kronor).

* Maxavgiften kommer att höjas varje år i takt med inflationen. Av de TU-anslutna medlemmarna uppnår ungefär hälften maxavgiften.

* Pensionerade journalister, studerande samt associerade medlemmarsom i dag betalar en symbolisk medlemsavgift på 200 kronor om året ska i fortsättningen betala normal avgift på miniminivå, alltså 50 kronor per månad. Pensionärer som blivit hedersmedlemmar, efter att ha varit medlemmar i 50 år, ska som tidigare få avgiftsbefrielse.

* A-kasseavgiften är fortfarande 92 kronor per månad, ett fast belopp som styrs av kassans kostnader.

* Frilansarnas villkor regleras av ett annat kongressförslag där dessa automatiskt ansluts till Servicebolaget, något som tidigare var frivilligt. Samtidigt sänks den fackliga delen av avgiften. För frilansarna beräknas avgiften som 0,6 x ordinarie förbundsavgift plus 0,52 x ordinarie förbundsavgift där den senare, momsbelagda delen, går till servicebolaget.