Ny bottennotering för dagspressens ekonomi
Den svenska reklammarknaden har aldrig varit så stor som 2019. Trots det accelererade nedgången i dagspressens reklamintäkter. Fjolårets tapp blev en miljard kronor.
Igår presenterade Myndigheten för press, radio och TV rapporten Medieekonomi 2020, som tas fram av Nordicom vid Göteborgs universitet. Den innehåller dystra siffror för dagspressen.
Under de senaste fem åren har dagspressen förlorat omkring en fjärdedel av sina intäkter. 2019 innebar ett nytt bottenår ekonomiskt; tidningsföretagens försäljning sjönk med runt en miljard kronor.
Detta trots att det aldrig sålts så mycket reklam i Sverige som under förra året. Men det är den digitala annonseringen som ökar; den utgjorde 2019 58 procent av reklaminvesteringarna i Sverige. Tillväxten går i hög utsträckning till sökordsannonsering och reklam i sociala medier – med andra ord till Google och Facebook.
På detta har alltså coronakrisen kommit. Jonas Ohlsson, föreståndare för Nordicom och författare till rapporten, menar att det är för tidigt att säga något om pandemins fulla konsekvenser för mediehusen.
Kommer vi att få se ytterligare konsolideringar? Konkurser?
– Ska man gå på IRMs prognoser vänder nog annonsmarknaden upp igen, men dagspressens pengar ser ut att gå till andra plattformar, de är nog borta för gott. Det kommer säkert konsolideringar, men just nu är den ekonomiska grundstrukturen för dagspressen ganska solid. Möjligen med undantag för Skånska Dagbladet finns det viss stryktålighet, och det kommer att behövas framöver, säger Jonas Ohlsson.
Nedgången i annonsförsäljningen syns i tidningsföretagens ekonomiska resultat. Den genomsnittliga vinstmarginalen föll från -2,2 till -2,9 procent, det sämsta resultatet sedan 1970-talet.
I landsortspressen gick 15 av 17 företag med förlust, medan fyra av fem företag i storstadspressen gick med vinst. Den fallande reklamförsäljningen är huvudorsaken till minusresultaten.
Sveriges mest lönsamma tidningsföretag 2019 var (i fallande ordning) Nya Lidköpings-Tidningen, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Aftonbladet och HD/Sydsvenskan, som gjorde ett nollresultat 2019.
Jonas Ohlsson konstaterar att DI alltid gått bra och nu går lite sämre än tidigare, medan DNs framgångar handlar om att man lyckats så pass bra med digitala prenumerationer.
En ljusglimt i mörkret är att prenumerationstalen faktiskt vänt uppåt under 2020.
– Det är ett gott tecken, vi ser också ökad läsning och att publikens förtroende har ökat, framför allt för public service. Publikmarknaden ser bättre ut, säger Jonas Ohlsson.
