Gå direkt till textinnehållet

Nätet får starkare grundlagsskydd

Mediegrundlagsutredningen föreslår att grundlagsskyddet på Internet utvidgas. Utredningen utgår från det skydd som ges i den så kallade databasregeln i yttrandefrihetgrundslagen (YGL).

Mediegrundlagsutredningen föreslår att grundlagsskyddet på Internet utvidgas. Utredningen utgår från det skydd som ges i den så kallade databasregeln i yttrandefrihetgrundslagen (YGL).

Databasregeln gäller överföringar på Internet om:

* allmänheten begärt och fått upplysningar direkt ur ett dataregister

Annons Annons

* ett medieföretag tillhandahåller upplysningar och mottagaren inte kan ändra innehållet i registret

Regeln föreslås nu gälla för direkta webbsändningar på begäran eller print on demand (framställning av enstaka exemplar av skrifter, bilder på beställning genom utdrag ur databas).

För medieföretag blir skyddet som hittills automatiskt. Som medieföretag räknas här också bland annat bokförlag och tryckerier.

För andra införs en möjlighet att genom utgivningsbevis få ett frivilligt skydd. Inga särskilda regler för Internet föreslås, utan olika användningar av nätet skyddas som radio, TV, databaser, webbsändningar etc.

Ändringarna innebär en vidareutveckling av nuvarande grundlagsreglering, men gör den mindre teknikberoende.

Det så kallade Aftonbladsmålet aktualiserade frågan om olaga hot, hot mot tjänsteman, övergrepp i rättssak och brott mot medborgerlig frihet ska föras in i tryckfrihetsförordningens brottskatalog.

Aftonbladet gällde hotbilder från en grupp nazister mot bland andra journalisten Alexandra Pascalidou, bilder som Aftonbladets journalist visade för målsägarna.

Mediegrundlagsutredningen anser emellertid inte att det finns tillräckliga skäl för att utvidga brottskatalogen.

Utredningen menar att man får bygga på mediernas omdöme och ansvarskänsla när det gäller att undvika klandervärda beteenden som i Aftonbladsfallet.

Utredningen föreslår också ändringar av nätägares rätt att ensam bestämma över sitt nät. Man vill införa en så kallad must carry-princip, som innebär att nätägarna blir skyldiga att släppa in även andras teletjänster på sina nät.

hl@sjf.se

Fler avsnitt
Fler videos