Medierna röjde skyddat boende
Publiceringarna kring den hotade kvinna som tog livet av sig och sina barn den 2 augusti får ödesdigra konsekvenser för landets kanske säkraste skyddsboende för kvinnor. – Det är en katastrof, det är bara att lägga ner, säger hemmets föreståndare.
Publiceringarna kring den hotade kvinna som tog livet av sig och sina barn den 2 augusti får ödesdigra konsekvenser för landets kanske säkraste skyddsboende för kvinnor.
– Det är en katastrof, det är bara att lägga ner, säger hemmets föreståndare.
Tisdagen den 2 augusti får polisen ett samtal. Tre döda kroppar har påträffats i ett hus. En kvinna tros ha tagit livet av sig och sina två barn. En räddningshelikopter snurrar ut, polisens kommunikationsradio går på högvarv.
Journalisterna är snart där. I SVTs regionala nyhetsprogram ABCs första sändning klockan 17.55 visar man en karta över området där morden skett. Det är ett kryss på kartan där kvinnan tog livet av sig och sina barn. Namnet på platsen är utsatt.
När Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet kommer på morgonen därpå har båda med nyheten om morden. De skriver om händelsen och var den inträffat. I Svenskan är namnet på platsen utsatt på kartan över området.
Strax därpå kommer kvällstidningarna. I både Aftonbladet och Expressen kan vi läsa att morden skett på ett skyddat boende för förföljda kvinnor. Kvällstidningarna röjde inget som skulle kunna identifiera platsen. Men för dem som följt hela mediebevakningen blev det bara att lägga ihop ett och ett.
– Vi beslöt oss snabbt för att inte röja platsen. Expressen skriver mycket om hedersrelaterat våld och det finns alltid skäl att vara försiktig med sådana uppgifter. Vi tillämpar olika metoder för att inte utsätta offren för ökad fara. En sådan är att vara försiktig med till exempel geografiska uppgifter, säger Expressens redaktionschef Thomas Mattsson.
I och med att övriga medier röjt orten för händelserna var skadan ändå skedd.
– Men vi kan inte ta ansvar för någon annans publiceringar, säger Niklas Silow på Aftonbladet. Det skulle få absurda konsekvenser.
För skyddsboendet är konsekvenserna dock ödesdigra.
– Det här innebär slutet för oss, säger skyddsboendets föreståndare, som under nio år framgångsrikt arbetat med att gömma landets mest jagade kvinnor och barn.
Han är en man i 60-årsåldern och vi träffas inne i Stockholms city. Bara några timmar tidigare har vi gjort som vem som helst nu kan göra. Krånglat oss fram över stock, vatten och sten och släntrat in på hans gårdsplan på det skyddade boendet.
I mer än 30 år har mannen på sitt lantbruk skyddat ”samhällets olycksbarn” som han kallar dem. Först barn som av olika skäl blivit övergivna, sedan kvinnor i kris, ofta självmordsbenägna, och sedan 1995 kvinnor som är hotade och förföljda.
Efter publiceringarna i förra veckan måste hemmet nu stängas.
– Vem ska placera någon här nu? frågar föreståndaren retoriskt.
– Det spelar ingen roll vad vi har byggt upp, att vi har tagit hand om 86 kvinnor och 188 barn, att ingen vi gömt någonsin har blivit hittad. Att det trots våra gästers utsatta situation inte har hänt några tragedier här tidigare.
Han berättar hur rigorösa säkerhetsrutinerna är. Hur telefonsignalerna studsar på olika platser och inte går att spåra, hur de kör med övertäckta nummerplåtar till och från rättssalarna med kvinnorna, hur posten hämtas i den anonyma postboxen efter att adressen utraderats. På det här hemmet har man skyddat några av de allra mest utsatta kvinnorna i landet. Nu är verksamheten av allt att döma över.
– Jag blev uppringd på kvällen när ABC sände, berättar föreståndaren. Den sändningen fördärvade hela vår verksamhet. Nu är det bara att slå igen. Jag får kontakta en mäklare som får sälja gården som sommarställe.
Att det var en katastrof tycker också Gerd Rexed som var redaktör för ABCs nyheter den kvällen.
– Det var ett misstag. Jag skrek när jag satt i kontrollrummet och såg kartan med namnet utsatt. Det brast i kommunikationen mellan oss och grafiken. Men huvudfelet var att polisen inte var rak. Vi var på nyheten redan klockan två. Och först halv sex fick vår reporter veta att det gällde ett skyddsboende.
Skälet till att polisen inte gick ut med informationen genast är enligt polisens presstalesman Björn Pihlblad att de inledningsvis inte själva visste att det rörde sig om ett skyddsboende. Sekretessen kring den här typen av anläggningar är så stor att bara skyddsenheten vet att de finns.
Men trots att Rexed ropade när hon såg öns namn i sändning, och trots att Pihlblad ringt och vädjat om försiktighet, så fortsatte ABC att sända kartor över området hela kvällen.
Varför visade ni kartan när ni visste att det gällde ett skyddat boende?
– I och med att vi inte sa att det gällde ett skyddat boende så gick det ju bra, säger Eva Kanger som tog över redaktörsansvaret inför de sena sändningarna.
Men varför visade ni kartan?
– Jag hade tyckt det var mycket bättre att göra tvärtom. Att säga att det var ett skyddat boende men inte var det låg.
Varför ABC skulle vara tvingade att antingen tala om att det var ett skyddsboende eller var det låg, har Eva Kanger inget svar på.
Svenska Dagbladets Henrik Ennart kallar också tidningens utpekande av platsen för ett gigantiskt misstag.
– Vi visste inte att det var ett skyddat boende, säger han. När vi fick veta det var tidningen redan tryckt.
Ingen på redaktionen hade alltså ringt polisen efter halv sex. Om någon gjort det hade misstaget kunnat undvikas.
