Medieforskare ”Feltolkning av statistik bakom mediekonkurser”

Arbetet, Ny Tid, Stockholm News, FLT, Koll.se, 24timmar.se. Hundratals journalistjobb har på några månader försvunnit på grund av konkurser och att mediesatsningar inte infriat de vinster som ägarna hoppats på.
Uthålligheten hos investerare har minskat. Webben är ännu inte det massmedium som många investerare hoppades på. Kanske de rent av misstolkade statistiken. Det anser några medieforskare Journalisten varit i kontakt med.

Det var en ren tillfällighet att så många konkurser kom i så snabb följd, menar forskarna. Mediebranschen har som allt annat sin egen livscykel. Tidningar föds, tidningar dör. Det förekommer ständiga försök och misslyckanden.

Att Arbetet i Malmö och Göteborg till slut fick slänga in handduken i slutet av förra året har ingenting med de övriga konkurserna att göra, anser Karl-Erik Gustafsson professor i massmedieekonomi vid Göteborgs universitet.

– Arbetets öde beseglades tio år tidigare och det var bara en tillfällighet att den sammanföll med övriga konkurser. Hade Arbetet varit en kommersiell produkt hade den varit nedlagd för länge sedan.

En tredjedel har överlevt

Karl-Erik Gustafsson har undersökt de dagstidningar som startats sedan 1975. Under denna 25-årsperiod har 90 fådagarstidningar och 28 flerdagarstidningar startats, många med hjälp av presstöd. Av de 90 fådagarstidningarna har 39 överlevt och 13 av flerdagarstidningarna.

– Under de senaste 25 åren har det startats en ny tidning i kvartalet. Ungefär en tredjedel av dem har överlevt och det får anses vara en hygglig överlevnad, säger Karl-Erik Gustafsson.

Uthålligheten verkar vara större när entusiaster och organisationer är inblandade eftersom anledningen till att de startar en tidning är andra än de rent ekonomiska. När exempelvis Göteborgs Sjöfarts- och Handelstidning startades på nytt var det med privat kapital. Det höll inte mer än ett par månader. När däremot LO väckte liv i gamla Stockholms Tidningen dröjde det nästan två år innan man slutligen gav upp och lade ned den.

– När det gäller kommersiella produkter har ägarna kortare tålamod. Så fort de blir medvetna om att de inte kan förmera värdet drar de sig ur, säger Karl-Erik Gustafsson.

Organisationer och publicister håller ut längre

Som de flesta känner till gick Stockholm News omkull därför att de fick en oväntad konkurrent, Everyday, och då stämde inte längre de ekonomiska kalkylerna. Bättre då att lägga ned projektet än att förlora ytterligare kapital tyckte ledningen. Samma sak med FLT. När ägarna insåg att det inte längre fanns någon ekonomisk framtid för nyhetsbyrån lades den ned.

– Det ryktades att bland annat Björn Nordstrand, som var med om att starta TV4, ville köpa Svenska Dagbladet 1994. Hade det köpet blivit av hade Svenska Dagbladet varit nedlagd för länge sedan, säger Gustafsson.

Han anser att Bonniers uthållighet brukar ligga på ett par månader. Därefter går det en kritisk gräns. Visar då tidningar eller nätprojekt ingen ekonomisk potential läggs de ned. Nu senast var det Koll.se.

“24timmar.se hade rätt koncept från början”

Enligt Mark Comerford, lärare i nya medier på JMK i Stockholm, har investerare en tendens att föredra stora projekt som kräver mycket kapital. När Internet var som hetast lockade det till sig riskkapitalister som var beredda att satsa pengar i olika webbprojekt. Expansion var modeordet som gällde. Ju större desto bättre.

– 24timmar.se hade rätt koncept. Jag tror att de av riskkapitalister tvingades att expandera för snabbt. De borde ha fördjupat sig på den marknad de redan hade ett fotfäst i, säger Comerford.

Enligt historikern och IT-debattören Lars Ilshammar finns det ytterligare en dimension i nätprojektens konkurser. Han anser att de som satsade på Koll.se, 24timmar.se – och för den delen även näthandel – inte insåg att det finns en stor skillnad mellan den grundläggande tekniska tillgången till datorer och själva användandet. Lars Ilshammar tycker att de som startade alla dessa projekt stirrat sig blinda på siffror som sade att 65 procent av alla hem har en dator, att 80 procent är uppkopplade mot nätet, vilket skulle göra Sverige till ett av världens främsta IT-länder.

Inte lika kraftig ökning som man trott

Statistik som tagits fram vid Göteborgs universitet visar att det pågår en förändring i folks medievanor, men att den går mycket långsamt. Det finns även en tendens att rena nyhetsanvändandet på Internet har minskat.

– Tillgången till Internet kommer att öka, men användandet håller på att stagnera. De traditionella medierna står ganska opåverkade, säger Annika Bergström forskare vid JMG.

1995 använde 4 procent av befolkningen i Sverige regelbundet Internet minst en gång i veckan. Antalet användare fördubblades sedan varje år. Förra året var siffran 47 procent. Men de senaste åren har det bara ökat några procent. Först om kanske 10-15 år kommer Internet att på ett mera ingripande sätt förändra det sätt som vi använder medier.

– Man kanske tror att Internet håller på att bli ett medium som kan jämföras med TV och radio. Men så är det inte. Det är fortfarande så att TV, radio och tidningar är ohotade. Nätanvändningen är fortfarande marginell som medieform. Vanor och normer förändras långsammare än den grundläggande tekniska tillgången, säger Ilshammar.

Inte ett massmedium ännu

Datorn är fortfarande betydligt mer komplicerad att använda än en TV eller radio. För att lära sig att koppla upp en dator till nätet krävs det genomläsning av handböcker, kurser eller att man har vänner med goda tekniska kunskaper. Därför är det inte lika självklart att starta datorn som att sätta på TVn.

– Detta tror jag ligger i botten på många misslyckade nätsatsningar. Man har inte insett att datorn inte är ett massmedium ännu. Det finns inte den publik och därmed inte den annonsmarknad som man hade velat tro, säger Lars Ilshammar.

Han menar att Internet som medium fortfarande befinner sig i sin barndom. Ingen vet egentligen hur webben kommer att användas eller fungera som massmedium. Det tog ungefär 50 till 75 år innan den moderna dagstidningen hittade sin form. För radion tog det 30 år och 10-15 år för TVn att stabiliseras som massmedium.

– Att säga om Koll.se var en felsatsning eller ej känns förhastat. Vi kommer aldrig att få veta, för den fick aldrig en fair chans, säger Ilshammar.

En annan orsak till att nätet ännu inte blivit den revolution som många hoppats på är att utbyggnaden av bredband kommit av sig.

Pär Jansson

pj@sjf.se

FAKTA

* Ungefär 300 journalistjobb har försvunnit genom konkurserna sedan i höstas.

* Arbetet:150 tjänster

* FLT: 73

* Stockholm News: 20

* Koll.se: 30

* 24timmar.se: 35