Gå direkt till textinnehållet

Lönepolicy tvistefråga i SRAO-förhandlingarna

Löner, anställningsformer, kompetensutveckling och krav på att produktions­bolag ska ha kollektivavtal. Det är några av de frågor som gjort att förhandlingarna mellan Journalistförbundet och SRAO kärvar.

Löner, anställningsformer, kompetensutveckling och krav på att produktions­bolag ska ha kollektivavtal. Det är några av de frågor som gjort att förhandlingarna mellan Journalistförbundet och SRAO kärvar.

I början av augusti verkade det som om Journalistförbundet och public serviceföretagens arbetsgivarorganisation SRAO skulle komma överens om ett nytt kollektivavtal. Men de senaste veckorna har det uppstått problem. Den 24 september återupptas förhandlingarna mellan parterna.

Den stora stötestenen är hur lönepolicyn i det nya avtalet ska tolkas. I kollektivavtalet finns det en mängd detaljer om hur löner ska sättas och hur befattningar och meriter ska värderas så att det blir en rättvis lönesättning.

Tvistefrågan mellan de två parterna gäller löneförhöjningar till anställda som fått mer ansvar eller fler arbetsuppgifter. Journalistförbundet vill att den höjda lönen ska betalas ut direkt när den anställda tillträder den nya tjänsten. SRAO har fört fram att den nya lönen ska sättas vid nästa löneförhandling.

– Vi måste lösa denna fråga, som är viktig, innan vi kan gå vidare. Sedan ska det inte var några problem att skriva ett avtal, säger Jörgen Bjerndell, VD för SRAO.

Parterna är oeniga om huruvida ändringarna i LAS, lagen om anställningsskydd, ska skrivas in i avtalet. Den 1 juli infördes en ny tidsbegränsad anställningsform, kallad allmän visstidsanställning. Allmän visstidsanställning innebär att arbetsgivaren, oavsett skäl, kan visstidsanställa en person under två år. Den allmänna visstidsanställningen övergår till fast anställning om arbetstagaren har varit anställd hos samma arbetsgivare i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod.

– Detta är en viktig fråga för oss. Allmän visstidsanställning innebär att arbetsgivaren kan anställa ett obegränsat antal personer för en kort period utan att behöva ge en motivering. Detta skulle bara öka farten på visstidskarusellen, säger Agneta Lindblom Hulthén, Journalistförbundets ordförande.

Förbundet vill dessutom att lönen höjs för dem som har lägst betalt och att ett garantibelopp ska vara inskrivet i det nya avtalet.

Jörgen Bjerndell anser däremot att löneskillnaderna inom public serviceföretagen är för små i förhållande till övriga företag på den svenska arbetsmarknaden.

– Det är en långsiktig generell fråga som inte går att bryta ut ur den pågående förhandlingen. Det gäller att vidta åtgärder kontinuerligt så att man får större spridning på lönerna, säger Jörgen Bjerndell.

En annan fråga som tagits upp på förhandlingsbordet är kompetensutveckling för de anställda. Jour­n­alistförbundet vill att fem dagar per år öronmärks för vidareutbildning av personalen.

– Vi är inte eniga kring vad som menas med kompetensutveckling. Arbetsgivaren anser att utbildning att sköta teknisk utrustning är en del av kompetensutvecklingen. Vi anser att medarbetarna måste få möjlighet att utvecklas journalistiskt, säger Agneta Lindblom Hulthén.

SRAO anser att kompetensutveckling inte går att lösa genom att skriva in krav på ett visst antal dagar i avtalet utan att frågan ska lösa på lokal nivå.

– Vi är inte emot kompetensutveckling. Men man kan inte avtalsreglera att någon ska lära sig saker. Det måste man avgöra själv, säger Jörgen Bjerndell.

Under avtalsförhandlingarna för tre år sedan var en viktig fråga hur företagen skulle förhålla sig till produktionsbolag. I avtalet skrevs det in att de bolag som anlitas måste driva sin verksamhet ”i enlighet med god sed på arbetsmarknaden”. Journalistförbundet vill nu att det i det nya avtalet står att de produktionsbolag som public serviceföretagen köper program av ska ha kollektivavtal.

– Vi behöver en förstärkning av den paragrafen. Vi ser hur produktionsbolagen utnyttjar unga människor som vill jobba inom medier. De har låga löner och jobbar under dåliga villkor. Det är ett sätt att proletarisera journalistkåren som jag inte vill medverka till, säger Agneta Lindblom Hulthén.

SRAO påpekar att krav på kollektivavtal inte finns i svensk lagstiftning.

– Vi kan inte i vårt kollektivavtal reglera hur andra företag ska fungera. Vi kan inte ställa andra krav på produktionsbolag än de som gäller i svensk lag, säger Jörgen Bjerndell och tillägger att de produktionsbolag företagen anlitar ska följa de lagar och regler som finns på den svenska arbetsmarknaden.

pj@journalisten.se

Fotnot: SRAO är central arbetsgivarorganisation för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Utbildningsradion AB.

Fler videos
Fler avsnitt