Lindblom Hulthén: Skadligt släppa in utomstående i YEN
Journalistförbundets styrelse väntas göra tummen ner för förslaget att ge allmänheten plats i yrkesetiska nämnden, YEN. Förbundsordföranden Agneta Lindblom Hulthén påpekar att bara Journalistförbundet kan tolka och tillämpa reglerna och besluta om sanktioner.
Journalistförbundets styrelse väntas göra tummen ner för förslaget att ge allmänheten plats i yrkesetiska nämnden, YEN.
Den arbetsgrupp inom förbundet (YEN-utredningen), som utrett problem med hanteringen av de yrkesetiska frågorna har i en delrapport föreslagit förändringar av det yrkesetiska systemet (se Journalisten 18/02).
Bland annat har arbetsgruppen varit inne på att YEN skulle få större tyngd om representanter för allmänheten fick plats i YEN.
Gruppen har också velat ge YEN större resurser för att klara av en ökad arbetsbelastning och för att kunna arrangera seminarier och annat som ligger utanför ärendehanteringen.
YEN skulle, enligt förslaget, kunna besluta att dess möten ska vara öppna för allmänheten.
YEN-utredarna har också uttalat sig för en framtida sammanslagning av de fyra instanserna för journalistisk yrkesetik i Sverige: Allmänhetens pressombudsman och Pressens opinionsnämnd (PO/PON), textre- klamkommittén, YEN och Granskningsnämnden för radio och TV.
Men utredarna väntas inte få gehör för sina åsikter i förbundsstyrelsen.
Förbundsstyrelsen avvisar förslagen
I en ny rapport från förbundsledningen avvisas de flesta av förslagen i YEN-utredningen. Förbundsordföranden Agneta Lindblom Hulthén, som skrivit rapporten, påpekar att delen Yrkesregler i Spelregler för press, TV och radio är journalisternas interna ordnings- och uppföranderegler. Bara Journalistförbundet kan tolka och tillämpa reglerna och besluta om sanktioner mot den som bryter mot reglerna – inte allmänhetens representanter.
Agneta Lindbolm Hulthén hänvisar till första paragrafen i förbundets stadgar som säger att man som fackförbund ska ”tillvarata sina medlemmars fackliga, ekonomiska, sociala” intressen. Uppdraget som yrkesförbund är dessutom att ta tillvara ”ideella intressen samt verka för god etik”.
Redan i ansökan om medlemskap förbinder journalister sig att följa de yrkesetiska reglerna. I stadgarna åläggs också förbundsstyrelsen att utse en yrkesetisk nämnd och ge riktlinjer åt nämndens verksamhet.
– Det är min bestämda uppfattning att det vore direkt skadligt för förbundet att låta någon utomstående förfoga över förbundets stadgar eller de yrkesetiska reglerna, säger Agneta Lindblom Hulthén.
Hon tar i rapporten upp att Journalistförbundets rätt att hantera yrkesreglerna har ifrågasatts från olika håll:
* Ägare/arbetsgivare vill minimera möjligheterna att inskränka på arbetsgivarens makt att suveränt leda och fördela arbetet
* Publicister/utgivare är rädda för att ansvarige utgivarens befogenheter ska inskränkas
* Vissa medlemmar anser att förbundet inte ska sätta sig till doms över medlemmarna utan bara företräda dem rent fackligt
Rapporten andas ändå en viss förståelse för att utgivarna värnar sin rätt enligt grundlagen att bestämma vad som ska publiceras.
Men, heter det, grundlagen innehåller också regler om vars och ens yttrandefrihet. Ingen ska tvingas handla, skriva eller uttala sig mot sitt samvete.
Agneta Lindblom Hulthén ser inte att rätten att slippa utföra förödmjukande uppdrag eller eljest bryta mot yrkesreglerna inskränker på ansvarige utgivarens rätt och möjlighet att utföra sitt uppdrag.
Etiken ingen indvidfråga enligt Lindblom Hulthén
De olika meningarna om huruvida ett förbund ska sätta sig till doms över medlemmarna eller inte är en konflikt som Journalistförbundet får leva med.
Etiken får inte göras till enbart en individfråga, understryker Lindblom Hulthén, som också anser att utformningen av klander mot en medlem är en sak mellan medlemmen och förbundet. Däremot kan förbundet utifrån enskilda fall uttala sig principiellt om vad som är olämpligt yrkesetiskt beteende.
I principiella uttalanden kan man också peka på orsaker till att fel begås och då kan fokus även riktas mot utgivare och medieägare.
YENs sekreterare Christoph Andersson varnar för vad som kan ske om journalistkåren gör sig immun mot personlig kritik.
– Går journalister fria från personligt ansvar släpper man fältet fritt för den kommersiella journalistik som redan tangerar de etiska gränserna. Om allmänheten inte har någonstans att vända sig med kritik mot enskilda journalister är risken mycket stor att det kommer lagstiftning på området.
Förändring måste ske genom Pressens samarbetsnämnd
Agneta Lindblom Hulthén konstaterar att Journalistförbundet inte ensamt kan ändra på hela det pressetiska systemet. Det kan bara ske tillsammans med de övriga i Pressens samarbetsnämnd: Tidningsutgivarna, Publicistklubben och Sveriges Tidskrifter.
Det förbundet på egen hand kan göra är att se över den interna hanteringen av yrkesetiken, YEN och dess befogenheter.
– Jag hoppas på en livaktig debatt om yrkesetik på kongressen, säger Agneta Lindblom Hulthén. Alla i samhället, inte bara journalister, borde diskutera pressetik. Det finns anledning att fundera över ett nytt system under nästa kongressperiod.
Enligt rapporten ska inga nya pengar skjutas till YEN. Om nämnden får extra tunga ärenden kan den i stället begära tillfälliga förstärkningar.
YEN-rapporten ska behandlas på nästa förbundsstyrelsemöte den 29-30 augusti.
hl@sjf.se