Lindblom Hulthén: Konflikten kan bli lång
Efter varslet om förbud mot övertider, schemaändringar och mot nyanställningar, säger Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén: – Vi väljer att mjukstarta. Det finns utrymme för medlarna och arbetsgivarna att agera.
Efter varslet om förbud mot övertider, schemaändringar och mot nyanställningar, säger Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén:
– Vi väljer att mjukstarta. Det finns utrymme för medlarna och arbetsgivarna att agera.
Lindblom Hulthén räknar med att det kan bli en lång konflikt. Även av det skälet vill förbundet gå ut löst för att i stället kunna agera tålmodigt.
Förbundets akuta krav handlar om att över huvud taget få ett kollektivavtal.
– Just nu vill vi få ut vår rättmätiga lön. Rätten att teckna avtal gäller inte bara oss utan också alla andra på arbetsmarknaden. Det är absurt att vi år 2001 ska behöva gå i konflikt för att få ett kollektivavtal.
Förbundets vice ordförande Arne König underströk också upphovsrättsfrågornas betydelse.
– Det gäller mer än upphovsrätten på dagstidningsområdet. Släpper vi upphovsrätten här blir den svårare att försvara på andra håll, exempelvis i tidskriftsavtalet.
Principiella motsättningar
Agneta Lindblom Hulthén anser att ur det som från början var en vanlig förhandling med möjlighet till kompromisser har stora, principiella motsättningar vuxit fram: principfrågor som rätten att få teckna kollektivavtal och att förfoga om upphovsrätten.
– Jag förstår inte detta rent sakligt. Arbetsgivarna borde utnyttja det avtal de har, men de vägrar. Frågan kan inte ha den digniteten för svenska dagstidningar i dag.
På Journalistförbundet har man uppfattat att Tidningsutgivarna skärpt sin hållning efter sommaren, inte minst vad gäller upphovsrätten, som arbetsgivarna nu vill förfoga över helt.
Agneta Lindblom Hulthén är i dag osäker på hur parterna ska kunna komma överens om upphovsrätten:
– I början av förhandlingarna fanns en mån för kompromisser, till exempel om möjligheten att överpröva om det ställdes orimliga ekonomiska krav. Nu vet jag inte längre om det är möjligt. På många arbetsplatser har medlemmarna reagerat så hårt att vi inte vet om vi har mandat att kompromissa om upphovsrätten.
“Orimlig hållning av TU”
Journalistförbundets ordförande har också noterat att arbetsgivarna skärpt sin hållning i lönefrågan:
– Tidningsutgivarna ville i höstas sänka lönebudet jämfört med vad de var beredda att acceptera i april. Det är orimligt.
Agneta Lindblom Hulthén bedömer att medlemmarnas förståelse för upphovsrättsfrågorna nu är mycket större än 1981 vid den förra stora bataljen om upphovsrätten.
– Det har hänt något bara under sommaren. Folk har på eget bevåg satt sig in i upphovsrätten och gällande avtal.
Det var inte lätt att få övertidsblockaden att fungera 1981…
– En viktig skillnad nu mot då är att dagens redaktioner är så underbemannade. Nu blir effekten av en övertidsblockad tydligare.
Lindblom Hulthén poängterar att det inte är journalisterna som individer som ska ta på sig ansvaret för tidningsproduktionen.
– Det är tidningsledningens skyldighet att se till att tidningen kommer ut. Om medlemmarna tar ut de ledigheter de har rätt till kommer verkningarna av blockaden att märkas fortare. Vi bygger för bättre förhållanden och en bättre journalistik i framtiden.
“Behövs mer press i förhandlingarna”
Tidningsutgivarnas förhandlingschef Bertil Dejke hoppas att konfliktvarslet leder till att förhandlingar kommer igång.
– Uppenbarligen behövs mer press i förhandlingarna för att vi ska komma någon vart, säger han. En god sak kan det möjligen föra med sig, och det är att uppmärksamheten fästs på ett orimligt system: att tidningsföretagen först ska betala lönen till journalisterna för att sedan behöva sitta i förhandlingar för att få använda det journalisterna gjort på sin arbetstid.
– Ideella upphovsrätten har i grund och botten ganska lite med det här att göra. Man blandar systematiskt ihop ideell och ekonomisk upphovsrätt.
– I publicistiska frågor har tidningen och journalisten gemensamma intressen. Men journalisternas vetorätt inför att företagen engagerar sig i en ny publiceringsform är artfrämmande. Sådana konflikter uppstår för övrigt inte lokalt, när avtal har träffats där. Vi på Tidningsutgivarna har varit beredda att sätta upp flera spärrar mot missbruk så det är inte problemet.
– Anledningen till att journalisterna vill blanda ihop detta är att de vill ha mer pengar. För de andra frågorna behövs inget veto. Grundproblemet är pengarna, och det är därför vi säger att vi gör de lokala parterna en tjänst om vi löser det centralt.
– Frågan om upphovsrätten måste upp i kollektivavtalsförhandlingar, den kan inte lösas i en arbetsgrupp på Journalistförbundet.
pf@sjf.se
hl@sjf.se
