Gå direkt till textinnehållet

Kylan – ett stort arbetsmiljöproblem under pandemin

Många mediearbetsgivare kräver att intervjuer ska genomföras utomhus för att minska risken för smittspridning, men vilket ansvar tar de för reportrarnas arbetsmiljö när det är minus 27 grader? TV4-reportrarna Katarina Lindmark och Peter Lundström i Luleå har fått jobba mer utomhus än väderleken egentligen tillåter.

– Det är rena blidvädret i Luleå idag, 19 grader i morse, skämtar TV4s reporter Katarina Lindmark när vi når henne och kollegan Peter Lundström per telefon på tisdagsförmiddagen.

Minus 19 alltså.

– Förra veckan var vi på jobb med ett hundspann en hel förmiddag, då var det minus 27, säger Peter Lundström. Men det var inplanerat. Om jag vet på morgonen att jag ska jobba utomhus så kan jag släpa med mig skoteroverallen. Men oftast så vet man ju inte.

Igår till exempel, när regiondirektören skulle intervjuas utomhus på grund av risken för smittspridning.

– Det var ett jobb som lossnade under dagen så då stod man där i jeans och huttrade, säger Peter Lundström.

Båda vistas mycket utomhus på fritiden under vintern och har bra vinterkläder privat.

– Jag har hästar så jag är ute varje dag, säger Katarina Lindmark. Man har extra tjocka vinterskor, och vinterjacka, dubbla vantar, tjocka täckbyxor, mössa, handvärmare och så vidare.

– Det är inget man vill ha på sig inne på kontoret, då svettas man ihjäl, säger Peter Lundström. Jag använder vinterkläderna privat, och det är mycket att släpa på om man ska ta med det till och från jobbet varje dag. Jag cyklar ofta till kontoret, även om det har blivit mer bil den här vintern.

Tycker ni att arbetsgivaren borde erbjuda skyddsutrustning mot kylan?
– Det vore smidigt att ha ett par extra rejäla vinterskor med tjock sula så man klarar kylan från marken, säger Katarina Lindmark.

– Ja och vi har föreslagit det. Nu sliter vi på våra egna kläder och framförallt är det inte hållbart att frakta kläder fram och tillbaka varje dag, utifall vi ska ut i kylan. Vi fick varsin vattentät skaljacka från TV4 förra året, som fungerar bra på höst och vår, men den funkar inte i norrbottnisk vintern, säger Peter Lundström.

Ett knep som Katarina Lindmark och Peter Lundström använt för att minska utsattheten är att filma med drönare som man styr inifrån bilen. Men kylan påverkar utrustningen, som drar mer ström och blir skörare när det är smällkallt.

Fredrick Malmberg, nyhetschef på TV4. Foto: Tor Johnsson

Det finns ingen riskanalys gjord på TV4 när det gäller ökad utsatthet för kyla.

– Vi uppmanar reportrar att göra intervjuer utomhus eller digitalt, men vi har inte gjort någon särskilt riskanalys som rör kyla under pandemin, och skyddsombuden har inte heller väckt frågan, säger Fredrick Malmberg, nyhetschef på TV4.

– Det har framförts önskemål om handskar, och det har vi en dialog om. Vi är förstås öppna för att diskutera skyddsutrustning som behövs i arbetet, men de som arbetar i norr har bott där länge och har egna vinterkläder, så det har inte varit fråga tidigare. Däremot har vi sett till att de har bilar som fungerar bättre i den miljön.

Det finns medieföretag som erbjuder anställda skyddsutrustning mot kyla.

– Vi har extrakläder om man skulle behöva men vi är vana vid kyla i Västerbotten så vi vet hur vi ska klä oss, oavsett om vi har fritid eller är på jobbet, säger Matti Lilja, kanalchef på Sveriges Radio Västerbotten.

Uppmanas reportrar hos er att göra intervjuer utomhus på grund av pandemin, även när det är kallt?
– Ja, men självklart får man gå in om kylan så kräver, det går ju nästan alltid att iaktta säkerheten ändå.

Någon särskilt policy för arbete i kyla finns inte på SR Västerbotten.

– Men arbetet ska vara säkert och vi är vana med att det är kallt på vintern här i Norrland och löser det praktiskt. Är det riktigt kallt ute så får vi klä på oss eller stanna inne i värmen. Jobbet kan vi lösa ändå, säger Matti Lilja.

På SR Norrbotten har medarbetare som måste vara utomhus fått varma arbetsjackor som ska klara riktigt kalla temperaturer, uppger Fia Wirén, områdeschef norr på Sveriges Radio.

– Kylan är ju årligen återkommande i norr och tillhör vår vardag, men självklart måste vi ju göra riskbedömningar om det handlar om exempelvis långa bilfärder i extremkyla då det kan vara glest mellan hus och stugor där man kan värma sig om olyckan skulle vara framme, säger Fia Wirén.

På Norran i Skellefteå uppmanas reportrarna att göra intervjuer utomhus, men det är inget krav.

– Bedömer man att det är för kallt för människor och/eller teknik kan man göra intervjuerna inomhus och vidta andra smittskyddsåtgärder, säger Helena Strömbro Ershag (bilden), redaktionschef och ansvarig utgivare på Norran.

Någon skyddsutrustning erbjuds inte journalisterna på Norran

– Vi uppmanar reportrarna att klä sig för väder, och vi är ganska vana vid kyla på vintern här uppe i norr. Har aldrig hört talas om att någon skulle ha efterfrågat skyddsutrustning. Skulle säga att det är en ickefråga.

Även i södra Sverige tillhandahåller vissa redaktioner varma kläder till medarbetare.

– Reportrarna har förstärkningsplagg i form av vadderade täckjackor med SVT-logga. Vi kommer också att köpa in tjockare jackor och mössor, det har aktualiserats oavsett corona. I övrigt utgår jag ifrån att reportrar kommer till jobbet i kläder som är lämpliga för årstiden, säger Malin Syrstad, redaktionschef på SVT Halland.

På Gota Media som äger dagstidningar i södra Sverige, bland andra Barometern, Blekinge Läns Tidning och Ystads Allehanda, har kylan ställt till problem för journalister.

– Vi har varit med om att det uppstått situationer som påkallat behov av personlig skyddsutrustning, säger Anneli Johannisson Linusson, personalchef på Gota Media.

– Våra medarbetare uppmanas att undvika inomhusmiljöer i den mån det är möjligt. Det innebär att i möjligaste mån görs intervjuer utomhus, via digitala hjälpmedel eller via telefon. Om man behöver utföra intervju inomhus, på grund av omständigheter som till exempel skulle kunna vara kyla, så har våra medarbetare hittills löst det på ett coronasäkert sätt. 

För många journalister, särskilt bildjournalister, är vinterkyla inte ett nytt arbetsmiljöproblem, däremot har pandemin medfört mer arbete utomhus än vanligt. Men vad är det som gäller egentligen? Ska arbetsgivare tillhandahålla varma kläder om man måste arbeta utomhus i kyla?

Det finns inga särskilda temperaturgränser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter när det är påkallat med skyddsutrustning. Hälsorisker vid nedkylning handlar nämligen inte bara om temperatur, utan också om individuella förutsättningar samt vind och luftfuktighet.

Man blir snabbare nedkyld när det är fuktigt och blåsigt, som det ofta är om vintrarna i delar av södra Sverige, medan den torra kylan i norra Sverige kan vara enklare för kroppen att hantera.

Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivare ”vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa”. I byggbranschen är det till exempel standard att arbetsgivaren tillhandahåller varm jacka, byxor och vinterskor.

Marianne Zetterblom, chefredaktör på Arbetsliv.

Arbetsmiljötidningen Arbetslivs chefredaktör Marianne Zetterblom har bevakat frågor som rör temperatur i arbetet.

– Stark kyla medför förstås hälsorisker, och arbetsgivare har ansvar för att förebygga ohälsa. Det ska riskbedömas och man måste ha en handlingsplan. Utsätts kroppen för kyla ökar risken för belastningsskador och man kan få värk i nacke och axlar till exempel. Man får också sämre omdöme om man fryser vilket ökar olycksrisken, säger Marianne Zetterblom.

Har du några tips vad man ska tänka på om man ska arbeta utomhus?
– Mössa. Det är inte en myt att 50 procent av kroppsvärmen försvinner genom huvudet, det finns studier som genomförts vid Lunds Tekniska Högskola som visar att det stämmer. Lager på lager av kläder är det viktigaste sättet att motverka nedkylning, och det bästa är att ha ull och allra helst merinoull närmast kroppen. Tjock sula på skorna är bra.

– Man behöver ta paus oftare när det är kallt, man ska gärna dricka varm dryck, och undvika att röka eftersom det försämrar blodcirkulationen.

Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler
Fler avsnitt