”Kommunikationsteorier utmanar den fria journalistiken”

Journalisten har under året intensivt granskat Lärarförbundets behandling av sina tidningar. I Almedalen i juli vägrade förbundets ordförande att svara på våra frågor i ett uppmärksammat tv-inslag. 
Flera journalister har under året lämnat tidningarna på grund av förbundsledningens attacker mot den redaktionella självständigheten, inklusive tidningschefen Annica Grimlund och chefredaktörerna Örjan Björklund och Gertrud Svensén. Kampen för oberoendet ledde dock till en viktig delseger: i oktober beslöt kongressen att tidningarna har rätt att granska förbundet. 

I november belönades Annica Grimlund med utmärkelsen Årets utgivare, Mommapriset, av Utgivarna för sin kamp för tidningarnas självständighet. Ett pris där Journalistens granskningar nämndes särskilt.

– Lärarförbundets agerande är beklämmande och oroväckande. Det är möjligt att andra inspireras av de tankegångar som funnits där, men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att nästan alla fackförbund har tidningar med redaktionell självständighet, och den undersökning vi i Fackförbundspressen lät Sifo göra i oktober visar att fackförbundens medlemmar vill ha en självständig tidning, inte en tidning som går i ledningens ledband, säger Alexander Armiento, chefredaktör på Publikt och ordförande i Fackförbundspressen, som är en intresseförening för 20 fackliga tidningar inom TCO, LO och Saco.

Tror du vi får se fler fackförbund som ger sig in i en sådan här process 2019?

– Det brukar blossa upp sådana här diskussioner på olika ställen med ojämna mellanrum, det är inte omöjligt att vi får se det igen i en nära framtid. Samtidigt hoppas jag att den debatt som det blev och de utfästelser som Lärarförbundets ledning tvingades till faktiskt skickar en signal om att det här inte är en bra idé. Jag vill vara optimist. Men det är viktigt att även publicister utanför fackförbundspressen fortsätter att argumentera för fri journalistik i organisationstidningarna.

Vad beror de här attackerna på pressfriheten på?

– Bland kommunikatörer finns en falang som odlar föreställningen att det är effektivast om all kommunikation förmedlar ett och samma budskap. Organisationen ska tala ”med en röst”. Sedan förekommer i många organisationer en uppfattning att en vald ledning har mandatet att bestämma över hela verksamheten, inklusive tidningens innehåll. När de här två idéerna samverkar utmanar de den fria journalistiken.

Vad behöver fackförbundspressen bli bättre på för att skydda sig?

– Journalister i allmänhet och fackförbundspressjournalister i synnerhet har ett pedagogiskt uppdrag att förklara varför journalistiken behöver vara fri. En demokratisk organisation behöver en självständig tidning som är fri att granska organisationen och omvärlden, där medlemmar med olika uppfattningar kan komma till tals. Det är en demokratisk arena för åsiktsbildning och för att medlemmarna ska hålla sig informerade. Det är en funktion som behöver vara fristående från sittande ledning. En självständig tidning visar att organisationen är öppen för att låta sig granskas. Den har också hög trovärdighet, vilket leder till att innehållet får större genomslag.