Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg har sin bas i Peking. FOTO: Hanna Lundquist

"Kina måste ge journalister och utländska medier frihet"

6 september, 2018

Samtal med Kinas allt aggressivare ton mot både inhemska och utländska medier är en del i en återideologisering hos ett land med växande ekonomiskt självförtroende. Det menar SR-korren Hanna Sahlberg.  

Under sommaren har den kinesiska ambassaden i Stockholm gått till flera öppna angrepp på svenska medier, journalister och publicister. 32 av 45 undertecknare av ett upprop för att frige Gui Minhai, publicerat i början av juni, har kontaktats av ambassaden. Kinas ambassad har också kritiserat svenska mediers rapportering om landet och om Gui Minhai.

Den Taiwanbaserade frilansjournalisten Jojje Olsson blev i juli personligen utpekad av ambassaden, efter att ha medverkat i en artikel i Expressen om hur Kina straffar utländska journalister som granskar regimen. Han blev beskylld för ett ”svekfullt och skamligt agerande” och för en rapportering full av ”falskt och överdrivet innehåll i syfte att uppsåtligen smutskasta Kina.” Enligt Jojje Olsson är det unika angreppet ett sätt för Kina att testa var gränserna går.

Kinas ambassadör Gui Congyou har också flera gånger, bland annat i intervju med Sveriges Radios program Konflikt, misskrediterat Gui Minhai, som utmålas som en brottsling.

– Det skaver naturligtvis för de kinesiska statsföreträdarna att han framställs som en förkämpe för yttrandefrihet här, säger Sveriges Radios Pekingkorrespondent Hanna Sahlberg om fallet Gui Minhai.

Hur unikt är hans fall?
– Det har ett starkt symbolvärde och är kopplat till Hongkongfrågan. När kinesiska myndigheter ingriper mot publicistisk verksamhet som tidigare tolererades där, blir det en tung markering av Hongkongs sjunkande status som självstyrande kinesisk stad med demokratiska inslag. Det är också första gången vi på det här viset fått inblick i hur en person kan försvinna från en plats och sedan dyka upp i Kina. Det har hänt att sydostasiatiska länder lämnat ut flyktingar från Kina, men Gui Minhai var ju på semester i Thailand.

Ytterligare fyra män i kretsen kring bokhandeln i Hongkong greps hösten 2015. Ingen av dem är längre frihetsberövad. Vad betyder det för Gui Minhais chanser att bli fri att han snart suttit fängslad i tre år?
– Det blir gissningar. Det är klart att det inte är önskvärt för kinesiska myndigheter att han skulle få möjlighet att berätta hela sin historia medan den fortfarande är aktuell, och det finns inga tecken på att omvärldens tryck i frågan är något Kina bryr sig om. Men det finns också exempel på motsatsen. Fredspristagaren Liu Xiaobos änka tilläts nyligen lämna sin husarrest för att gå i exil i  Tyskland.

Vad kan svenska myndigheter och omvärlden göra som kan vara verksamt bedömer du?
– Jag tror det är viktigt att visa respekt i våra kontakter med Kina, men också att vara tydlig med våra demokratiska värderingar och förväntningar om att mänskliga rättigheter och det fria ordet ska respekteras. För det är något även Kina uppmuntrar på papperet.  Jag skulle önska att de fri- och rättigheterna tillåts i högre grad igen.

Press- och yttrandefriheten har tydligt – ytterligare – stramats åt i Kina de senaste fem, tio åren. För Hanna Sahlberg har det blivit svårare att genomföra intervjuer. Forskare får oftare med sig en överrock till intervjuer.

– Men framför allt försvåras situationen för kinesiska medier. Jag vill inte ge någon illusion att det är utländska journalister som ensamma grävt fram de mest intressanta historierna om Kina. Det är väldigt frustrerande att oberoende kinesiska medier nu är så starkt marginaliserade. Man kan bara gissa vad som inte kommer fram.

Som ordförande för utrikeskorrespondentklubben i Kina, FCCC, är Hanna Sahlberg också oroad av hur även utländska journalister nekas de rättigheter de ska ha. Att nekas visumförlängning är ett problem som FCCC befarar ökat. Trakasserier och hot av olika slag ute i fält är också vardagsmat för många korrar, enligt FCCCs årliga enkät.

Vad ligger bakom åtstramningen?
– Jag läser det som en oro: vad skulle kunna hända om man släppte samhället längre? Det verkar finnas en konsensus bland kinesiska ledare om ”inte just nu”, och så har man vridit åt kranen. Släpper man det för långt så blir det kaos. Det kan man läsa i dokument och tal och det handlar ytterst om ideologi. Xi Jinping tycker så här och vill man göra karriär ska man ligga i linje med hans åsikter.

Återideologiseringen som Xi Jinpings ledarskap står för bottnar enligt Hanna Sahlberg i Kinas starka globala expansion och ekonomiska självförtroende:

– Kinesiska ledare vill göra saker på sitt eget sätt, sätta sitt avtryck. Ta revansch efter att ha upplevt att Kina varit nedtryckt av västerlandet.

– Kina eftersträvar att kunna fortsätta agera fritt på utländska marknader. Här kräver EU och and­ra aktörer nu att det ska finnas en ömsesidighet. Om det ska uppnås måste Kina tillåta journalister och utländska medier samma frihet och rättigheter i Kina som kinesiska medier ges här redan i dag.


Fotnot: Vi har sökt ansvariga på Kinas ambassad.

 

FAKTA:

Detta har hänt i fallet Gui Minhai:

17 oktober 2015: Den Hongkongbaserade bokförläggaren och svenske medborgaren Gui Minhai förs bort under en semester i Thailand. Han återfinns i Kina där han nu suttit frihetsberövad i snart tre år utan rättegång. Han har flera gånger framträtt i kinesisk stats-TV i vad som bedöms vara framtvingade bekännelser och uttalanden. En rad manifestationer och stöduttalanden har gjorts för hans frisläppande.

April 2017: Gui Minhai tilldelas Publicistklubbens pris till Anna Politovskajas minne.

Oktober 2017: Enligt kinesiska myndigheter släpps Gui Minhai fri. Han får dock inte röra sig eller uttala sig fritt.

Januari 2018: Gui Minhai grips på nytt, framför ögonen på svenska diplomater under en tågresa i Kina som skulle ta honom till ett läkarbesök.

Februari 2018: Utrikesminister Margot Wallström kräver, efter kritik mot UDs ”flathet” i fallet, att Kina släpper Gui Minhai fri och att han får träffa svensk diplomatisk och medicinsk personal.

5 juni: 45 undertecknare, var­av en rad publicister, kräver i ett upprop publicerat i flera svenska dagstidningar att Gui Minhai ska friges.

Sommaren 2018: Minst 31 av de 45 undertecknarna (bland dem Journalistens chefredaktör Helena Giertta) kontaktas av Kinas ambassad i Stockholm med uppgifter som misskrediterar Gui Minhai.

Samtal med

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies