Gå direkt till textinnehållet

Journalistvarsletfår starkt stöd

Stödet för konfliktvarslet är stort bland journalisterna i landet: kontrollen av upphovsrätten får inte ges upp och ett centralt löneavtal måste skrivas.Men hos tidningsledningarna är tongångarna annorlunda: de ideella kraven är dimridåer, journalisternas grundmotiv är bara pengar.

Stödet för konfliktvarslet är stort bland journalisterna i landet: kontrollen av upphovsrätten får inte ges upp och ett centralt löneavtal måste skrivas.

Men hos tidningsledningarna är tongångarna annorlunda: de ideella kraven är dimridåer, journalisternas grundmotiv är bara pengar.

– Åtgärden om ett övertidsvarsel verkar bra och välavvägd. Den drabbar alla lika och ger TU chans att agera, säger Gunilla Persson, klubbordförande på tidningen Östra Småland.

– Upphovsrätten är värd att slåss för. Men vi hade haft en starkare förhandlingsposition om åtgärderna hade kommit tidigare. Det är strategiskt olyckligt att TV4 redan har gjort en uppgörelse, och konfliktvarslet känns därför trots allt lite som ett självmål, säger Robert Jönsson, webbredaktör på Ystads Allehanda.

“Anpassning en överlevnadsfråga”

Rösterna bland landets journalistklubbar ger sitt stöd till Journalistförbundet i upptakten till konflikten. Men i landets tidningsledningar är tongångarna förstås annorlunda.

– Vi som publicister och redaktörer gynnas absolut inte av att medarbetarnas material utnyttjas hipp som happ, och det är märkligt att Journalistförbundet inte inser det, säger Mats Åmvall, chefredaktör för Ljusdals-Posten.

Åmvall framhåller att en anpassning av upphovsrätten är en överlevnadsfråga för många av tidningarna i landsorten, rätten att vidareutnyttja materialet är enda vägen ut på en marknad där läsarunderlaget krymper. Därför är sakfrågan viktig. Men de inledande stridsåtgärderna kommer inte att paralysera produktionen:

– Nja, det är framför allt förbudet för övertidsjobb som får inverkan på vår verksamhet. Förbudet mot resande och frilansköp påverkar oss inte så mycket. Där tror jag att vi är en ganska typisk landsortstidning, säger Mats Åmvall.

För andra känns konfliktåtgärderna malplacerade, som för Torbjörn Bergmark, chefredaktör på Västerbottens-Kuriren:

– Det känns märkligt att bli indragen, eftersom vi redan har löst frågan lokalt så att vi har rätt att publicera på webben, säger han.

Ännu är inget strejkvarsel lagt, däremot förbud mot övertid, nyanställningar, schemaförändringar samt att skriva avtal med frilansmedarbetare. Och det dröjer till den 4 december innan åtgärderna träder i kraft.

Lugn stämning på SvD

På Svenska Dagbladets kulturavdelning, vilken är en stor köpare av frilansmaterial, är stämningen lugn.

– De flesta av våra frilansmedarbetare är regelbundet återkommande, en del av dem med skriftliga avtal, medan andra har arbetat i decennier med outtalade överenskommelser. Eftersom förbudet riktas mot att ingå nya avtal tror jag inte att vi direkt kommer att påverkas av de här stridsåtgärderna. I och för sig är det fullt möjligt att det kan bli en diskussion om vad som egentligen kan räknas som ett gällande avtal.

Det säger Karl-Otto Werkelid, kulturchef på Svenska Dagbladet.

– Kan man påvisa att det finns ett avtal om ett samarbete som har löpt under längre tid så kan man skriva nya artiklar inom ramen för detta avtal. Vi rekommenderar att man före den 4 december undersöker vilka avtal som finns, säger Ragnar Forssén, ombudsman på Journalistförbundet.

pf@sjf.se

Fler avsnitt
Fler avsnitt
Fler avsnitt

Senaste numret

Journalisten nr 2 2026.
Annons Hat och hot är brott.