”Jag är intresserad av att stärka forskarnas röst i det offentliga samtalet”

Stiftelsen Natur & Kulturs hoppas att samarbetet med tidningen ska bidra till att sprida forskning till en bred allmänhet.

Därför finansierar man nu två forskningsredaktörer för Forskning & Framstegs redaktion, en ska arbeta med naturvetenskap och en med samhällsvetenskap och humaniora.

Jonas Mattsson, nytillträdd chefredaktör för Forskning & Framsteg, berättar att redaktörerna ska ansvara för de texter som skrivs av forskare. Samt välja ut ämnen, söka upp forskare aktivt, och ta emot förslag som kommer in från forskare. 

Han betonar att satsningen nu möjliggör mer material än tidigare, skrivet av forskare.

– Man kommer att jobba som en vanlig redaktör fast det är en forskare som skriver och inte en journalist. I tidningen har det alltid funnits artiklar skrivna av vetenskapsjournalister och av forskare. Det är en mix vi tycker är spännande, och båda har sin plats i tidningen, säger Jonas Mattsson till Journalisten.

Den heltidstjänst som stiftelsen finansierar är uppdelad i två halvtidstjänster. Den naturvetenskapliga delen tas om hand av Per Snaprud, mångårig medarbetare på Forskning & Framsteg. Den nya redaktören ska ansvara för samhällsvetenskap & humaniora.

Kan du ge exempel på forskning ni kommer satsa på att lyfta fram?

– Jag är intresserad av att stärka forskarnas röst i det offentliga samtalet. Vi vill att forskare både skriver fördjupande texter och snabbare kommentarer till aktuella skeenden.

– Exempelvis angående stormningen av Kapitolium så hade det varit fint om en statsvetare snabbt hade skrivit om det ur sitt perspektiv. Eller som i pandemin så skulle en forskare inom medicin kunna skriva i närmare anslutning till det som sker, fortsätter han.

Hur mycket pengar handlar den här satsningen om?

– Det är för att täcka en tjänst i tre års tid, i vårt fall två halvtidstjänster.

Under pandemin har det blivit tydligt för Jonas Mattsson hur viktigt det är att komma ut med ett vetenskapligt grundat perspektiv på saker snabbare. En riktning han också har pekat ut för tidningen i stort.

– Med en pandemi får man ett snabbt skeende, som har skenat under ett år, där också forskningen fått tackla att resultat ska fram snabbt. Det är en utmaning både för forskningen och för oss journalister som granskar och rapporterar om det. Det är viktigt att allmänheten lär sig förstå vetenskapens och forskningens förutsättningar, det kan vi bidra med genom att stärka forskarnas röst i samtalet.