Hennes reportage blottade konflikten på Folkhälsomyndigheten

Rubrikerna om Gissléns avhopp har avlöst varandra sedan han i tisdags på DN Debatt riktade skarp kritik mot Folkhälsomyndigheten, samtidigt som han meddelade att han lämnar sitt uppdrag. FHM har med eftertryck bemött kritiken. Socialminister Jakob Forssmed (KD) kallade idag på nytt till sig Folkhälsomyndighetens generaldirektör Olivia Wigzell med anledning av Gissléns kritik.

I en text i idag avslöjar SvD att en bidragande orsak till bråket inom FHM var ett uttalande av Magnus Gisslén i Therese Bergstedt och Linus Sundahl-Djerfs reportage om gravida Sanna som dog i sepsis efter att ha nekats testning och antibiotika för halsfluss.

Therese Bergstedt har rapporterat mycket om antibiotikaresistens tidigare och hade bra kontakter bland forskare i båda lägren. Hon hade också i många år bevakat Folkhälsomyndigheten.

– Jag hade hört av källor att det fanns en konflikt inom myndigheten om rekommendationerna om streptokocker. Vi letade och hittade fallet med Sanna. Det jag tyckte var intressant med konflikten var att det också var en diskussion mellan olika medicinska experter, och att det berör synen på Sveriges sedan länge restriktiva antibiotikaanvändning, säger Therese Bergstedt.

Magnus Gisslén står för linjen att generösare testning av misstänkta streptokocker ska tillåtas, men han blev våren 2024 överkörd av en avdelningschef på myndigheten.

– När jag intervjuade Magnus Gisslén och han sa att de ändrade rekommendationerna inte var hans beslut vet jag att jag tänkte ”vi får väl se hur länge han blir kvar”. Men vi hade ingen aning om att han hade sådana här planer, säger Therese Bergstedt.

SvD:s reportage plockades upp av TV4:s Nyhetsmorgon, där Magnus Gisslén sa att Sverige haft en för restriktiv hållning till penicillinbehandling av halsfluss och streptokocker och att han skulle arbeta för ändrade rekommendationer. Kort efter tv-framträdandet kallades han till ett chefsmöte, och några veckor senare fick han beskedet att hans uppdrag på myndigheten skulle avslutas, avslöjar SvD idag.

Hur reagerade du i tisdags när Gisslén skrev på DN Debatt?

– Jag såg att han nämnde just diskussionerna om halsfluss, och det var bland annat därför jag skrev dagens artikel. Jag tror att många nog inte ens känt till den här konflikten. Man har nog känt till att det varit många fall av invasiva streptokocker, men inte den diskussion som finns inom svensk sjukvård om hur man ska förhindra det. Det är en ganska snårig historia, därför ville jag berätta hela igen.

Frågan saknar tydliga svar, konstaterar hon. Både förespråkarna för stram antibiotikaanvändning och Gissléns läger har goda argument.

– Det går inte än att vetenskapligt slå fast vilka åtgärder som är bäst. På så sätt liknar den här konflikten situationen under pandemin, då mycket också var osäkert. Då ser man lätt de här forskarkonflikterna, det blir lätt väldigt ilsket från olika läger.

Vilka är de journalistiska utmaningarna i att bevaka ett så komplext område?

– Det viktiga är att vara saklig, låta alla sidor ge sina argument, och undvika att dra alltför skarpa slutsatser själv.

Är din bedömning att den här frågan verkligen är kärnan i bråket på FHM?

– Det går såklart inte att slå fast. Mer kan ju komma fram. Men Magnus Gisslén säger själv att om rekommendationerna [kring streptokocker] inte hade dragits tillbaka så hade han inte lämnat sin post. Det är väldigt ovanligt att se en svensk tjänsteman på det här sättet gå i klinch med sin egen arbetsgivare.