Grävande bildjournalistik får ofta ske på fritiden
Närmare fem hundra journalister infann sig till årets upplaga av grävseminariet på Pite Havsbad. Arrangörerna hade bland annat bjudit in fotograferna Niklas Maupoix från Göteborgs-Posten och Roger Turesson från Expressen och satte därmed dagspressens bildjournalistik i fokus för första gången. Båda pratade om frustrationen över bristen på tid. Jobbet som pressfotograf är stressigt och det ges sällan utrymme för genomarbetade bildreportage.
Närmare fem hundra journalister infann sig till årets upplaga av grävseminariet på Pite Havsbad. Arrangörerna hade bland annat bjudit in fotograferna Niklas Maupoix från Göteborgs-Posten och Roger Turesson från Expressen och satte därmed dagspressens bildjournalistik i fokus för första gången. Båda pratade om frustrationen över bristen på tid. Jobbet som pressfotograf är stressigt och det ges sällan utrymme för genomarbetade bildreportage.
Niklas Maupoix kände att arbetsrutinerna på redaktionen inte gav honom någon möjlighet att utvecklas som fotograf.
– Det gäller ofta att illustrera en text som du inte har någon möjlighet att påverka. Jag ville få tillbaka glöden, få tillbaka glädjen att plåta, säger Niklas Maupoix.
Han insåg att enda möjligheten att ta bilder han kunde stå för var att på fritiden jobba med egna projekt. Under ett år följde han ett gäng på nio skateboardåkare.
Men arbetet med skatebordgänget Smod hade sitt pris. Efter att Niklas avslutat reportaget kollapsade han tre gånger under loppet av några veckor. Läkaren konstaterade utmattning. Han hade jobbat för mycket. Niklas går nu sjukskriven därför att han ville göra ett bra grävande bildreportage.
Även Roger Turesson påpekade att allt numera skall gå mycket snabbare, att det inte längre finns samma möjlighet till eftertanke.
– Det blir svårare att få tid till att göra genomarbetade bildreportage. För det är just tiden, att få möjligheten att få stanna länge, känna de personer man fotograferar som gör att ett reportage blir bra, säger Roger Turesson.
Möjligheten att få tid gör också att fotografen kan fördjupa sig i ett ämne. I förra valrörelsen följde Roger Turesson partiledarna under en längre tid. Är det snabba jobb blir det lätt politiker i talarstolen. Med mera tid finns det möjlighet att hitta de annorlunda bilderna.
“Fotograferna måste finnas med från början”
Roger Turesson menar att mycket av god bildjournalistik handlar om att vara förberedd. Han anser att fotograferna själva måste vara mer aktiva och delta i researchen och planeringen av reportaget tillsammans med skribenten. Då finns det större möjlighet att det blir bra bilder, och så slipper fotografen skylla på andra om resultatet inte blev bra.
– Jag har alltid betraktat mig mera som journalist än som fotograf. Därför saknar jag en journalistutbildning som har bilden som ämne, säger Roger Turesson. En person i publiken svarade att Mitthögskolan i Sundsvall har planer på att starta en kurs i bildjournalistik.
Även Niklas Maupoix ansåg att fotograferna bör ta kontroll över sitt arbete, så att de inte hamnar i fällan att känna sig som illustratörer till texter som redan är skrivna.
10 000 kr för ett års arbete
Men sedan är det fråga om att få in bildreportaget i tidningen. Niklas Maupoix publicerade sitt reportage om skatebordåkarna i Göteborgs-Postens fredagsbilaga. Reportaget täckte elva sidor. Texten hade han skrivit själv. För detta fick han 10 000 kronor, ett jobb som han lagt ned ett års arbete på.
Roger Turesson har inte haft några problem att få in sina reportagebilder i Expressen. Men det gäller att vara taktisk och lirka med cheferna, menar han. Det går inte att direkt säga att man vill jobba med ett projekt i 14 dagar och kräva stort utrymme. Det gäller att gå varligt fram, först visa upp några bilder och övertyga chefen om att det är en bra idé.
– Men vill cheferna inte satsa på bilder finns det ingen chans att få in dem i tidningen hur mycket tid man än lagt ned på jobbet, säger Roger Turesson.
“Stillbilderna har blivit viktigare”
TV har alltmer tagit över rollen som förmedlare av nyhetsbilder. Därför krävs det i dag högre krav på stillbilderna. Bildjournalistiken i dagstidningarna har därför blivit viktigare, anser Roger Turesson.
– Vi måste ge läsaren något mer än att bara fotografera det som har hänt. Stillbilder har en kraft som TV inte har. Vi måste utnyttja den kraften.
Niklas Maupoix fick ett 50-tal mejl och telefonsamtal från läsare efter att reportaget om skatebordåkarna publicerades.
De tyckte om att se något som handlade om människor i deras närhet. Det är så lätt att bli hemmablind, att inte se vad som finns runt omkring en i vardagen. Det var också temat för Niklas Maupoix föreläsning.
Niklas Moupoix kommer att fortsätta att följa skatebordgänget Smod. Inte nu direkt, men kanske om tio år, för att se hur det har gått för dem i livet.
pj@sjf.se
