Frilanslivet gick inte ihop längre

Sportfrilansar har en utsatt tillvaro. Många ser det som ett kall eller har det som ett extraknäck. När livet gör en krumbukt upptäcker många att det saknas skyddsnät. Flera sportfrilansar som vi pratat med berättar om sjunkande arvoden, från redan låga nivåer, och en ökad känsla av otrygghet.

För Magnus Jansson Klarin i Jumkil utanför Uppsala som haft Upsala Nya Tidning som huvudsaklig uppdragsgivare tog det helt stopp i slutet av förra året.

– Jag hade jobbat varje helg och inte haft semester på fem år. Men det var kul. Jag älskade att jobba för UNT Sporten. Jag hade blivit av med mitt andra jobb ett par år tidigare och kunde ägna mig helhjärtat åt sportjournalistik. Jag hade nio underbara år på UNT, det har alltid varit ett drömjobb för mig, säger han.

Det var inte bra betalt, men ekonomin var mindre viktig i och med att de hade två inkomster i hushållet. Men så råkade hans fru ut för en trafikolycka och kunde inte arbeta. Själv gick han in i väggen.

– Det fanns flera orsaker till att jag fick utmattningssyndrom. Jobbet var en del av det förstås, men också svårigheterna på hemmaplan. Och plötsligt hamnade ekonomin i fokus.

Det var nu Magnus Jansson Klarin insåg att han måste sluta frilansa. När han jobbade för Sigtunabygden, som är en gratistidning som ägs av UNT, fanns det ofta en prislista att utgå från. När han jobbade direkt mot UNT Sporten fanns ingen prislista. Arvodena verkade baseras mer på artiklarnas genomslag än på hur mycket tid han lagt ner på dem, eller hur långa de var. Ett reportage på 3 000 tecken gav mindre betalt än en ringnyhet på 1 200 tecken som hamnade i topp. Det blev svårt att förutse hur mycket han skulle få betalt. Och det visade sig hur som helst vara för lite.

En lördag i augusti bevakade han en fotbollsmatch och två innebandyfinaler i Uppsala, började klockan 15 och slutade 22 på kvällen. Ett par dagar senare var han på fotbollsmatchen i Svenska Cupen mellan Gusk och Hammarby på Studenternas i Uppsala och jobbade från 18 till 22. Totalt för dessa fyra matcher, elva timmars arbete, fick han cirka 1 500 kronor på a-skatt. Hade UNT följt frilansrekommendationen hade arvodet blivit 8 200 kronor. Arvodet om 136 kronor per timme motsvarar en månadslön som ligger långt under kollektivavtalets lägstalön för fast anställda journalister, enligt Frilanskalkylatorn.

– Jag vill inte lägga några värderingar i arvodet, annat än att det inte går att klara sig på och det är tråkigt att jag inte kunde jobba kvar. Jag har absolut inget ont att säga specifikt om UNT, för så här ser det ut i hela branschen. Men när man tar de låga arvodena i allmänhet i branschen, lägger till att man saknar trygghet och de svårigheter man får med Arbetsförmedlingen, a-kassan och Försäkringskassan så går det inte ihop. Att frilansa är ett rent helvete.

Nu har han fått en fast tjänst som allmänreporter på UNTs konkurrent 24Uppsala.

– Jag trodde att det skulle bli svårt att släppa frilansandet och en del av sportbevakningen, men det här är fantastiskt kul, mycket roligare än jag föreställde mig, säger Magnus Jansson Klarin.

Daniel Legue, sportchef på UNT:

Är det ett rimligt arvode att få 1 500 kronor för 11 timmars arbete, som Magnus Jansson Klarin fick i augusti?
– Taget ur sitt sammanhang låter det förstås alldeles för lågt.

Daniel Legue förklarar att arvodet för en notis från en match som man inte behöver se är 350 kronor, för en större match som inte heller kräver närvaro 500 kronor. 

– Men kanske var femte större match bör man gå på. Den helg du nämner har nog varit en då han valt att göra flera matcher på plats. De gånger det har hänt att han fått för låg timlön har jag lagt på en summa i efterhand.

– Men vi kan tyvärr inte erbjuda några stora pengar, detta är mer att se som ett extraknäck, det står jag för. 

   Johannes Nesser
   Hanna Lundquist

Transparens: Johannes Nesser var under några år klubbordförande på UNT samtidigt som Magnus Jansson Klarin frilansade för tidningen; de hade dock ingen kontakt.