Journalist inte längre ett bristyrke
Det varade bara i knappt ett år – nu klassas journalist inte längre som ett bristyrke. ”Journaliststudenterna jag träffar är väldigt oroliga och många kommer nog att byta yrke och bransch om det inte vänder snart”, säger Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet.
Andelen mediearbetsgivare som anser att det råder brist på utbildade journalister har rasat efter höstens sparpaket. Det gör att Arbetsförmedlingen nu bedömer möjligheterna att hitta jobb som journalist som ”små till medelstora” de kommande två åren. Förra året var prognosen att det fanns stora möjligheter till journalistjobb 2026 och journalist klassades för första gången som ett bristyrke i den meningen att fler arbetsgivare ansåg att det rådde brist än som ansåg att det rådde god tillgång på journalistisk arbetskraft.
– Det är tvära kast i hela mediesektorn. Vi har sett ett ökat inflöde av journalister hos oss under hösten, säger Martin Söderberg, branschstrateg på Arbetsförmedlingen Kultur och Media.
Den nya bedömningen gjordes i november efter ett antal sparpaket och varsel i mediebranschen som följd av ökade kostnader samt nedgången på annonsmarknaden.
– Det finns dock stora regionala skillnader i mediebranschen. Tillgången på arbetskraft är lägre i glesbygd och särskilt i norra Sverige, medan den är högre i Stockholm eftersom många journalister flyttar dit där det generellt finns fler arbetstillfällen, säger Martin Söderberg.
Kommer vi att få se fler tvära kast på arbetsmarknaden för journalister framöver?
– Det är nästan omöjligt att svara på. Det vi vet är att journalister är rörliga och eftertraktade utanför journalistiken, till exempel på kommunikationsavdelningar och kommunikationsbyråer. Under vart och ett av åren 2014-2018 bytte i snitt 1 500 journalister yrkesbana, från journalistiken till något annat yrke. Sen kan det förstås hända att man byter tillbaka till att bli journalist igen ett år senare, men det visar på att det finns en väldig rörlighet.
Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert är kritisk till att mediearbetsgivarna beskrivit det som att det rått brist på journalister.
– Journalist var aldrig något bristyrke, inte som sjuksköterskor, barnmorskor eller poliser. Mediearbetsgivarna har blivit vana vid att flera hundra söker ett vikariat. Men bara för att det inte längre står hundra i kö betyder inte det att det råder brist. Om en redaktion är så slimmad att man inte klarar verksamheten när när någon frånvarande utan måste ta in en vikarie har man förmodligen underbemannat, säger Ulrika Hyllert.
Du menar att mediearbetsgivarna blivit bortskämda med tillgången på arbetskraft?
– Ja. I mediebranschen anställs flera tusen sommarvikarier varje år. I branscher där det råder brist på arbetskraft finns inte sommarvikarier att få tag på i den utsträckningen överhuvudtaget. Där behöver man lösa verksamheten och bemanningen på annat sätt.
Ulrika Hyllert är inte förvånad över att Arbetsförmedlingen nu vrider ner prognosen för möjligheten att hitta journalistjobb de kommande två åren.
– Jag är snarare förvånad över att man vred upp prognosen förra året. Besparingarna började redan våren 2023, bland annat på Stampen och på Expressen och vi har sett flera stora sparpaket under hösten. Mellan juni och november försvann runt 140 tillsvidaretjänster på svenska redaktioner, och de är de tjänster vi känner till och där förhandlingarna är avslutade. Där ingår till exempel inte sparpaketen på SR och SVT, eftersom de inte är färdigförhandlade. Jag misstänker att vi kommer att se några hundra tjänster till försvinna under våren. Det är en stor andel av alla yrkesverksamma journalister, vilket också är ett demokratiskt problem, säger Ulrika Hyllert.
Skälet till de snabba svängningarna i prognoserna är att mediearbetsgivarna lämnar vitt skilda besked från år till år. 2020 och 2021 uppgav hälften av arbetsgivarna i SCB Arbetskraftsbarometer att det var ”god tillgång” på utbildade och yrkeserfarna journalister, men 2022 var den siffran nere på bara tio procent och 2023 åtta procent, den lägsta andelen sedan SCB började mäta 2007.
Samtidigt rasade andelen mediearbetsgivare som ansåg att det rådde brist på yrkeserfarna journalister mellan 2022 och 2023, från 45 procent till elva procent. Över 80 procent av mediearbetsgivarna anser nu att det råder en ”balanserad tillgång” på utbildade journalister på arbetsmarknaden. (Se tabell nedan.)
– När konjunkturen vänder nästa år eller om två år och redaktionerna vill anställa igen, hur lätt kommer de att hitta den arbetskraft de behöver? Journaliststudenter och unga journalister jag träffar är väldigt oroliga och vissa tycker att det känns hopplöst och många kommer nog att byta yrke och bransch om det inte vänder snart. Jag önskar att de arbetsgivare som slog larm om brist på journalister för två år sedan velat diskutera villkor och personalpolitik och hur man ska bli en attraktiv arbetsgivare, för att locka, locka tillbaka och behålla de många utbildade och erfarna journalister som redan finns, säger Ulrika Hyllert.
