Gå direkt till textinnehållet

Expressens reporter skjuten av polis

Expressens USA-korrespondent Nina Svanberg blev i fredags skjuten med minst en gummikula i benet av polisen, hon och andra journalister på platsen utsattes också för tårgas. Till Journalisten säger hon att det här inte förändrar hennes sätt att arbeta.

Händelsen som dominerat medierna under helgen inträffade på fredagskvällen lokal tid i Minneapolis. Nina Svanberg hade fått uppgifter om att  nationalgardet skulle användas för att förhindra protesterna som blossat upp sedan George Floyd avlidit efter ett polisgripande. 

Nina Svanberg och de andra journalisterna var där för att dokumentera händelserna. De rörde sig i grupp och bar väst och annan säkerhetsutrustning. 

I en krönika i Expressen skriver hon själv om händelsen. 

”Utegångsförbudet träder i kraft och ignoreras. Runt midnatt sprids att nationalgardet är på väg. Jag hör en ung kille vid en brinnande byggnad.

– Vi dör bara en gång, vi bryr oss inte.

Jag och flera andra journalister närmar oss polisen som nu ska mota bort demonstranterna. Det viner till och jag är träffad. Medan tårgasen fortfarande sticker i ögonen konstaterar vi att polisen sköt mot oss och träffade mig – trots våra pressbrickor, stora kameror och vårt uppenbara ärende att bevaka de brinnande protesterna i Minneapolis”, skriver hon.  

När Journalisten pratade med Nina Svanberg på söndagskvällen berättar hon att hennes enda tanke var att ta sig i säkerhet och komma undan gummikulorna och tårgasen. Hon jobbade i par med Thomas Nilsson från norska VG när hon kände att det smällde till och hon föll ihop. 

– Jag hade innan det sprungit från tårgas och ville inte hamna i det igen. Jag tappade min ryggsäck och ville förstås hämta den. Jag hade hukat ned mig vid för att undkomma mer skott. Tårgasen är nästan värre än gummikulan. Jag avancerade någon meter för att hämta väskan och hamnade i tårgasen som är extremt jobbig för ögonen under en kort men intensiv tid. När jag var i själva tårgasmolnet hann jag tänka att jag verkligen måste ta mig därifrån och hitta Thomas, säger Nina Svanberg.

Efter kulan har hon idag ett stort blåmärke på benet. 

När Nina och Thomas hade tagit sig undan skottelden in i en gränd fick de höra att polisen lyste in i densamma för att eventuellt fortsätta avlossa skott mot dem. 

– När Thomas tittade ut kom ny laser som att de tänkte avfyra igen. Vi stod där ett tag och ögonen rann. Sen tog vi oss vidare och fortsatte jobba, säger Nina Svanberg. 

Kommer du förändra ditt sätt att jobba efter det här?

– Jag jobbade dagen efter och hade en helt annan upplevelse. Jag fick följa med polisen och stå med dem när de avlossade tårgas mot demonstranterna, och själva bli utsatta för fyrverkerier och stenkastning och allehanda skällsord.

– Så det förändrar inte mitt sätt att jobba, jag har ett fungerande sätt. Vi var många journalister som var indignerade över att vi hamnade i skottgluggen såhär. Jag är ännu mer angelägen och tacksam för den stora solidaritet som finns bland andra journalister när man är ute på fältet och jobbar. Det gör mig väldigt varm om hjärtat att tänka på hur vi håller ihop i kåren och hjälper varandra att göra ett så bra jobb som möjligt, även om man självklart samtidigt konkurrerar och vill ha den bästa nyheten eller få de bästa snacken eller scenerna, säger Nina Svanberg.

Fler avsnitt
Fler videos