Expressen: Stora löneskillnader och generösa chefslöner

Expressen har under åren visat stor generositet mot sina chefer, vilket tynger den redan hårt ansträngda ekonomin.

Löneskillnaderna på redaktionen är mycket stora. Några av cheferna deklarerar miljoninkomster medan en stor grupp, främst kvinnliga journalister, hålls tillbaka lönemässigt.

1999 hade Expressen de största löneskillnaderna mellan män och kvinnor av Stockholms dagstidningar. Medianlönen per månad var 6 720 kronor högre för männen än för kvinnorna.

Färskare siffror har inte gått att få fram, men inget tyder på att situationen radikalt förändrats.

– De som var populära hos ledningen gynnades lönemässigt, vilket missgynnade kvinnorna. Det berodde mycket på att män utsåg män till chefer och chefer har högre lön, säger Fredrik Nejman, klubbordförande på Expressen åren 1995-2000.

Idag varierar lönerna bland Expressens fast anställda journalister från 25 000 till 75 000 kronor.

Problem för klubben

Ett problem för klubben var enligt Nejman att företagsledningen nästan alltid ville ge mer till redan välavlönade, medan lågavlönade fick mindre.

– Ju sämre det gick för tidningen, ju högre löner fick toppcheferna. Kanske berodde det på turbulensen på redaktionen och snabba chefsbyten. Efterträdaren ville ha extra påslag och lönerna pressades upp, säger Fredrik Nejman.

Enligt honom är Expressen troligtvis det medieföretag som har flest tjänstebilar i Sverige. När han var klubbordförande hade tidningen 90 tjänstebilar på ungefär 500 anställda, vilket innebär att det gick nästan en bil på var femte anställd.

– Vid flera tillfällen tyckte klubben att ledningen skulle lämna in sina tjänstebilar. Ledningen sade att de skulle se över det hela, men ingenting hände. Det var ju deras bilar det gällde, säger Fredrik Nejman.

Enligt Vägverket finns det idag 145 bilar registrerade på Kvällstidningen Expressen AB.

Expressen har en lång tradition av att hålla sina chefer bakom ryggen, något som knappast förbättrar årets förväntade underskott på minst hundra miljoner kronor.

Fallskärmsavtal

Trots att Olle Wästberg sparkades som chefredaktör för mer än sex år sedan har Expressen betalat ut pengar till honom fram till och med februari i år. Då fick han en sista utbetalning på 9 200 kronor från ett fallskärmsavtal som kostat tidningen mångmiljonbelopp under de förlusttyngda åren.

Den tidigare chefredaktören, numera SVT-chefen, Christina Jutterström kan än idag kvittera ut 70 000 kronor per månad efter sin tid på Dagens Nyheter och Expressen.

Bengt Bengtzon, nu tjänstledig men tidigare nyhetschef med mera, har ett avtal som garanterar honom anställning på Expressen fram till han blir pensionär år 2013. Det innebär att tidningen måste fortsätta att betala ut lön åt Bengt Bengtzon även om han sparkas.

Tidigare chefredaktören Staffan Thorsell är i New York med uppgift att skriva krönikor. Han uppger att han får behålla sin chefredaktörslön på 155 000 kronor per månad.

Thorsell har inhysts i Expressens våning på 200 kvadratmeter. Håkan Matson, tidningens korrespondent i New York, får nöja sig med en betydligt mindre lägenhet.

Expressens glansdagar

Förmånerna och de höga chefslönerna speglar Expressens glansdagar. När världsreportern Ulf Nilson lämnade Expressen 1995 hade han 100 000 kronor i månaden som beskattades utomlands, fri bostad nära Triumfbågen i Paris, fri bil och obegränsat representationskonto.

– Under mina 32 år på Expressen betalade jag inte en krognota ur egen ficka, säger Ulf Nilson som dessutom fick ett avgångsvederlag på sex miljoner kronor när han slutade.

Under Olle Wästbergs tid som chefredaktör genomfördes en upprensningen i förmånsdjungeln.

– Vi tog bort diverse förmåner av typ gratis sprit, semesterresor till hus och lägenheter ägda av tidningen, uppger han.

Expressen ägde tidigare bland annat en lägenhet på franska Rivieran som enbart fick disponeras av toppchefer, ett bostadshus i Midsommarkransen och en villa på Stora Essingen.

Den ekonomiska krisen har tvingat fram mer modesta villkor. Nuvarande chefredaktören Joachim Berner har enligt egen uppgift 140 000 kronor per månad och får 18 månadslöner om han sparkas. Hans enda förmån är tjänstebil.

– Det har skett en kulturförändring på Expressen, säger Bengt Bengtzon. Det är skillnad som natt och dag.

Journalistklubbens nuvarande ordförande Marianne Broddesson säger att hon ska verka för att alla förmåner ses över. Joachim Berner är inne på samma linje men betonar att redan ingångna avtal inte är mycket att göra åt.

PÄR JANSSON

pj@sjf.se

STAFFAN WOLTERS

sw@sjf.se

Så stor inkomst hade Expressens höjdare år 2000

* Staffan Thorsell, fd chefredaktör, 2 465 203 kronor, (se fotnot 2)

* Stig Hoffman, fd chefred, Kvällsposten, 1 648 942 kr

* Bengt Bengtzon, fd nyhetschef, 1 202 166 kr (1999)

* Anna-Clara Welander, editionschef, 1 008 157 kr

* Lars Näslund, chef politiska red, 1 005 532 kr

* Lars Jansson, redaktionschef, 973 588 kr, (1999)

* Håkan Matson, USA-korrespondent, fd motorjournalist, 900 087 kr (1999), (se fotnot 3)

* Maria Schottenius, kulturchef, 800 380 kr (1999)

* Bosse Andersson, webbchef, 790 170 kr

* Olle Fors, reporter, fd redigeringschef, 768 233 kr

* Stefan Sjöström, reporter, fd redaktionschef, Kvällsposten, 766 159 kr

* Lars Flodström, fd administrativ red, 756 337 kr

* Per Wendel, politisk reporter, 733 018 kr

* Per-Anders Broberg, administrativ red, 731 207 kr

* Peter Kadhammar, reporter, 682 182 kr kr

Fotnot 1: Beloppen avser inkomst av tjänst, de gäller år 2000 om inget annat anges och är hämtade från Skattemyndigheten.

Fotnot 2: Enligt Staffan Thorsell har han av Expressen fått en extra utbetalning år 2000. Anledningen är att han av misstag fått för lite lön året innan. Det år Thorsell ska ha fått för lite lön deklarerade han 1,55 miljoner kronor.

Fotnot 3: Enligt Håkan Matson inkluderar hans deklarerade inkomst även arvoden från bisysslor. Om även andra personer haft sådana inkomster har Journalisten inte kontrollerat.