DN-reportern om att granska skogsindustrin: ”Ett minfält”

9 maj, 2022

Lisa Röstlund, reporter på DN, har i flera artiklar granskat den svenska skogsindustrin. Det har inte alltid varit en dans på rosor. ”Jag har jobbat som journalist i snart 20 år och granskat allt från vården till skolan, högerextrema grupper och hedersförtryck, men aldrig varit med om att bli så hårt kritiserad från olika håll”, säger hon. 

Sedan vintern 2020 har Lisa Röstlund granskat skogsindustrin. Bland annat handlar det om avslöjanden kring de nära kontakterna mellan skogsforskare och skogsindustrin. Hur generaldirektören på Skogsstyrelsen – som kom direkt från skogsnäringen – själv köpt skog under tiden som GD och ändrat resultat av miljömål, eller hur forskare synkroniserat publiceringen av en rapport med näringslivet.

Men också hur hon som journalist själv utsatts för granskning efter att hon valt att titta på skogsindustrin. Exempelvis betalade branschorganisationen Skogsindustrierna 80 000 kronor till Näringslivets medieinstitut (NMI) för en kritisk rapport om hennes gräv.

– Jag har jobbat som journalist i snart 20 år och granskat allt från vården till skolan, högerextrema grupper och hedersförtryck, men aldrig varit med om att bli så hårt kritiserad från olika håll. Skogsnäringen är ett minfält, med starka intressen kring sig, säger Lisa Röstlund.

Att det också finns journalistkollegor som snappat upp kritiken från NMI och kommit med egna kritiska utspel i sociala medier menar Lisa Röstlund är problematiskt, och någonting som vi behöver prata om i branschen.

– Näringslivets medieinstitut har ett namn som klingar objektivt, men finansieras av Svenskt Näringsliv. De har alltså fått betalt av skogsindustrin för att granska min granskning, vilket man måste ha med sig. Att man som journalist måste förhålla sig till en lobbyorganisation som kan tolkas som objektiva är en nyordning som vi måste lära oss navigera kring, menar Lisa Röstlund.

Det som har överraskat henne mest under arbetet är hur svårt det har varit att sortera i fakta när hon arbetat med researchen.

– Även skogsforskningen finansieras till stor del av skogsnäringen, flera framstående forskare sitter i styrelser för bolag som verkar inom industrin eller konsultar för skogsbolag, säger hon.

I juni kommer Lisa Röstlund med en bok där hon fördjupar sig i just det här.

– I boken intervjuar jag flera forskare som har presenterat olika resultat som inte är fördelaktiga för skogsnäringen. De berättar hur de har blivit utmobbade av kollegor eller utmanövrerade. Flera beskriver att de upplever Skogsstyrelsen som en myndighet som har tagits över av näringsföreträdare, fortsätter hon.

Har journalistiken varit för dålig på att syna skogsindustrin?
– Skogen är en viktig del av vårt land, som täcker två tredjedelar av landets yta. Vi vet att skogen inte kommer räcka till allt vi vill ha den till, som råvara, för bevarandet av biologisk mångfald eller rekreationsområde, så ja det är konstigt att vi inte har granskat det här mer.

Under Gräv 22 i Luleå föreläser Lisa Röstlund om sina erfarenheter. 

Kommentarer

Det finns 4 kommentar på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Inlagt av Lars Lundqvist, SLU ons, 2022-05-11 08:05
Att det varit svårt att sortera i fakta beror på att skogsbruk är en komplicerad verksamhet. Det är därför det krävs en lång högskoleutbildning för att riktigt förstå hur både skogen och skogsbruk fungerar. Undersökande journalistik är viktigt, men förutsätter att den som gräver kan tillräckligt mycket om det som undersöks. Den stora bristen i både DN:s granskning och i SVT:s serie "Slaget om skogen" är just bristen på kunskap och att man inte klarat av att hålla isär åsikter och fakta. Min bakgrund är att jag har undervisat och forskat om skogsskötsel och skogsbruk i nästan 40 år och framförallt om alternativt skogsbruk. Utmaningen i undervisningen är att få studenterna att förstå hur olika våra trädslag är och fungerar, de långa tidrymder det handlar om och hur långsamma många processer i skogen är. Granska gärna skogsbruket, men börja då med att läsa på hur skogen fungerar och bakgrunden till att skogen sköts som den gör.
Inlagt av Kjell Prytz ons, 2022-05-25 17:34
Precis Lars, processerna är långsamma i skogen. Det är just därför man inte kan använda skogsprodukter i klimatsyfte. Att byta fossilt mot trädprodukter ger inget positivt för våra klimatmål. Det är något du ständigt förnekar, trots din 40-åriga utbildning. Röstlund däremot har gjort bra och gedigna reportage. Det finns inga egna åsikter där, som du anklagar henne för, utan det är ett rent journalistiskt arbete. Dina anklagelser är beklämmande. Kanske dags för en ursäkt?
Inlagt av Lars Lundqvist, SLU ons, 2022-06-01 23:05
Att vi kan ackumulera tillväxt under mycket lång tid är en fördel med den boreala skogen. Det gör att man kan ta ut en stor mängd virke på en ganska liten areal. Det gör också att vi samtidigt kan ha en stor mängd kol lagrat i skogen samtidigt som vi brukar den. Skogen tillför därmed inget nytt kol till kretsloppet utan det cirkulerar bara, till skillnad från det fossila kolet som hela tiden ökar den totala mängden kol som ska cirkulera och därigenom höjer halten av koldioxid. Men att byta ut dagens skogsbruk mot en variant där virket bara tas ut genom gallring skulle göra att vi behöver gallra över 1 miljon hektar om året. Efter 10 år skulle all äldre och medelålders skog hunnit gallras en gång och man måste gallra samma skog igen. Eftersom tillväxten sjunker efter gallring så skulle ännu större arealer behöva gallras och efter 30 år skulle virkesförråd och tillväxt vara nere på samma nivåer som för 100 år sen. Det är fakta Kjell, som kritikerna glömmer bort. Världen behöver mer virke och fibrer, inte mindre. Att då montera ner det svenska skogsbruket vore en otjänst som ingen vinner på. Däremot finns det andra frågor som borde granskas, exempelvis virkesmarknaden, som Pierre Kjellin påpekade i en kommentar.
Inlagt av Mats Karlsson lör, 2022-08-13 16:45
Måste man ha forskat i 40 år för att få uttala sig? Räcker det kanske att man kommer ihåg från man var barn på 60 talet hur storskogsbruket även i södra Sverige krävde att den onyttiga björken ska besprutas, helst med flyg. Som skogsbrukare ser jag i dag att björkmassaved betalas bättre än gran. Skogsbrukets långsiktighet kan med rätta ifrågasättas som jag ser det är det viktigast att gynna det som i dag är mest lönsamt för industrin inte vad mina barn får i sin plånbok om 40 år.

Journalisten TV

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies