Den svenska Slapp-kompromissen ”självdestruktiv”

15 mars, 2023

SLAPP Den svenska kompromissen till EU-direktivet som ska förhindra ogrundade förtalsprocesser mot journalister och medier är nu så urvattnad att den inte kommer att ha någon relevans, anser Coalition against Slapps in Europe.

Journalisten har tidigare berättat om den hårda kritiken mot Sverige som under EU-ordförandeskapet har tagit fram en kompromiss rörande det nya EU-direktivet som ska skydda journalister och debattörer från ”uppenbart ogrundade rättsprocesser för personer som deltar i den offentliga debatten”, det så kallade anti-Slapp-direktivet. (Slapp står för ”Strategic lawsuits against public participation”, strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt.)

Organisationen Case (Coalition against Slapps in Europe) välkomnade för ett år sedan det nya direktivförslaget, men är mycket kritisk till det kompromissförslag som Sverige har tagit fram.

”Det svenska ordförandeskapets kompromiss är självdestruktivt, går tvärtemot syftet med direktivet och undergräver dess andemening. Det når inte upp till Europaparlamentets förväntningar”, skriver Case i ett uttalande.

I ett brev till Lars Danielsson, chef för Sveriges EU-representation, uppger Case bland annat att den nya definitionen av vad som ska räknas som gränsöverskridande rättegångsmissbruk innebär att bara tio procent av de 570 Slapp-mål som Case identifierat i EU under tio års tid skulle omfattas.

Hela skadeståndsparagrafen i direktivet har tagits bort, vilket medför att direktivet inte längre är avskräckande för personer som utan grund vill stämma journalister och medier för förtal i syfte att tysta dem, menar Case.

Dessutom har definitionen av vad som är ett ”uppenbart ogrundat påstående” blivit så snäv att den blivit ”oanvändbar”, enligt Case. Uppenbart ogrundade påståenden i en förtalsstämning ska enligt originalförslaget kunna leda till att rättsprocessen avbryts i ett tidigt skede, för att minska kostnader och tidsåtgång. I den nya definitionen måste alla påståenden i en förtalsstämning vara så uppenbart ogrundade att det ”inte kan finnas något utrymme för rimligt tvivel” om att de är felaktiga, för att rättsprocessen ska kunna avbrytas.

Case anser att direktivförslaget är så urvattnat att det inte kommer att göra någon skillnad för personer som utsätts för ogrundade förtalsstämningar.

Johannes Nesserjohannes.nesser@journalisten.se