Debatt om upphovsrätt och löner:Hövligt samtal gick i baklås
Den 20 november möttes tidningsledare och journalister utanför förhandlingsbordet, i en debatt om upphovsrätt och löner.Samtal fördes i hövlig ton. Dock utan någon öppning i sakfrågorna.
Den 20 november möttes tidningsledare och journalister utanför förhandlingsbordet, i en debatt om upphovsrätt och löner. Samtal fördes i hövlig ton. Dock utan någon öppning i sakfrågorna.
Läget är låst. Tidningsutgivarna vill ha ett centralt avtal om rätten att vidareutnyttja redaktionellt material innan man tecknar löneavtal för Journalistförbundets 6 000 dagspressjournalister.
Journalistförbundet vill inte ha ett avtal där upphovsmannen förlorar kontrollen över texterna.
Men trots tal om utsträckta händer under debatten på Norra Latin, fanns föga närmande i sakfrågan.
– De globala mediekoncernerna har rätt att använda sitt material i olika medier. Det ger dem en konkurrensfördel som hotar svenska medier. Därför behöver vi ett nytt upphovsrättsavtal, sade PeO Wärring, chefredaktör på Eskilstuna-Kuriren.
“Större frihet för företagen”
– Vi måste ha klarare spelregler och större frihet för företagen, sade Kjell Carnbro, chefredaktör på Sundsvalls Tidning.
Med i debatten, arrangerad av dagspressdistriktet inom Journalistförbundet, fanns även Svenska Dagbladets förre chefredaktör Hannu Olkinuora, Agnetha Lindblom Hulthén och Arne König, ordförande respektive vice ordförande i Journalistförbundet samt Arnold Jeppsson, klubbordförande på Dagens Industri. Förbundsordföranden Lindblom Hulthén var förvånad över det hon uppfattade som TUs nya och helt kompromisslösa hållning:
– Jag förstår inte vad som flugit i TU. Under hösten har förhandlingsutrymmet minskat till rena krav på en total övergång till en anglosaxisk definition av upphovsrätten, sade hon. Kjell Carnbro nekade dock till att detta var syftet:
– Det vi vill ha är en svensk TV4-modell, ingen anglosaxisk modell. Den ideella rätten ska upphovsmännen få behålla.
Enligt Lindblom Hulthén fanns det dock inga garantier för att man kunde ha kontroll över var materialet hamnar om man tecknar ett generellt avtal om företagens rätt till vidareutnyttjande:
– Jag har besökt 28 journalistklubbar på senare tid. På 26 av dem har man redan haft problem med att materialet sprungit iväg och alltså utnyttjats på ett slarvigt sätt.
– Ett tidsanpassat avtal om upphovsrätten kommer att gynna journalisterna också. Hittar vi en lösning tror jag att det kommer att leda till en bättre löneutveckling, hävdade Kjell Carnbro.
Hastade med att få ett avtal
Arne König framhöll att de nya mediernas existens i sig borde ge möjlighet till nya intäkter för journalisterna:
– Nya användningsområden ger nya intäkter. Varför skulle då råvaran vara gratis?
I slutet av diskussionen framhöll PeO Wärring att dagstidningarna inte längre utgör en rik bransch, och att det därför hastade med att få fram ett avtal. Samtliga paneldeltagare tycktes dock både medvetna om och bekymrade över bristen på förtroende i förhandlingarna.
– Jag är till min läggning stor optimist – men inte här och nu. Vi har redan kompromissat mer än vad jag egentligen tror att vi har mandat för, konstaterade Agneta Lindblom Hulthén.
– Trots allt tycker jag att det här har varit en bra diskussion. Problemet är, som det heter, att de dumma är så tvärsäkra och de kloka så skeptiska. För att kunna hitta en öppning om upphovsrätten behövs något mindre än ett avtal, men mer än tillsättningen av en arbetsgrupp, sade Kjell Carnbro.
pf@sjf.se
