Därför struntar yngre läsare i nyheter: ”Varför ska jag betala för simpla nyheter?”
Betalväggar, fokus på elände, informationsutmattning och att journalister upplevs som partiska – det är huvudorsakerna till att många 20-40-åringar väljer bort nyhetskonsumtion.
I en ny rapport från forsknings- och innovationsprogrammet Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park har Ulrika Andersson, docent i journalistik vid Göteborgs universitet, djupintervjuat 24 sällananvändare av nyhetsmedier i åldern 20-40 år om varför de väljer bort medier.
– Många mår dåligt av det ständiga flödet av nyheter, liksom av nyhetsjournalistikens innehåll med fokus på problem och elände, för att använda intervjupersonernas egna beskrivningar. Det leder till att de inte orkar engagera sig i nyheterna, en form av informationsutmattning, säger Ulrika Andersson i en kommentar.
Flera av de intervjuade uppger att betalväggarna skapar irritation och misstro. En av dem säger:
”Du kan i princip inte kan läsa vad de skriver på hemsidan ifall du inte betalar för det, men varför ska jag betala? Nu är det ju inte jättemycket pengar, men varför ska jag betala för när jag vill läsa något som händer i min egen stad? […] att man liksom ska behöva betala för att läsa simpla nyheter.”
Medierna upplevs krydda rubriker bara för att locka till prenumeration. Nyheter bakom betalväggar hindrar också medborgarna från att ta del av viktig information, vilket enligt många rimmar illa med bilden om medierna som demokratins stöttepelare, enligt rapporten.
Flera av de intervjuade upplever av att medierna – främst dagspressen – inte är oberoende när de rapporterar om samhället, utan att de snarare driver en egen agenda. Flera av dem har också svårt att skilja nyhetsmaterial från åsiktsmaterial. En av dem säger:
”Ja men alltså dom [journalister/medier] har ju alltid… alltid en viss åsikt som dom vill sprida genom det dom skriver. Även om det ska liksom vara objektivt så kommer ju ändå deras åsikt in på något sätt. För att, jag tänker att en tidning har ju […] en viss åsikt, som dom liksom sprider, att ’så här tycker vi är bra’, och då visar dom ju det med vad som är dåliga nyheter och vad som är bra nyheter, till exempel.”
Rapportförfattaren Ulrika Andersson konstaterar att det är alarmerande: ”Givet att oberoende och neutralitet är normativa ideal för nyhetsjournalistiken, är det minst sagt oroväckande att så många av respondenterna upplever att medierna har en dold agenda, där deras mål är att föra ut perspektiv och bilder av samhället som stämmer överens med tidningens egen linje.”
Nyhetsmediernas fokusering på negativa händelser, samt informationsutmattning är ytterligare två orsaker till att intervjupersonerna väljer bort nyheter.
