Dagstidningar – en rekordbransch

Antalet dagstidningar i världen har aldrig har varit fler och totalupplagorna aldrig högre.
– De som tror att dagstidningarna är på väg att försvinna eller dö blir troligen väldigt förvånade, säger Larry Kilman på den internationella tidningsorganisationen WAN.

Enligt World Association of News­papers, WAN, finns i den dagspressbransch som ofta förses med krisstämpel tvärtom ett ökat antal titlar, ett raskt växande utbud av nya medier och globalt stigande upplagor. Och det handlar inte bara om gratistidningar.

Kanske mest förvånande är just den styrka de betalda papperstidningarna visar. Globalt har dessa ökat i antal med 13,2 procent sedan 2001. I Europa är ökningen ännu större, 13,8 procent, medan de minskat med drygt 3 procent i USA och Australien. I Sydamerika och Asien har antalet titlar stigit med en femtedel.

När det gäller upplagorna pekar de globala siffrorna uppåt med 6,4 procent för de betalda dagstidningarna. I Europa har totalupplagan sjunkit med 6,3 procent – gratistidningarna oräknade. Sämsta upplageutvecklingen har betaltidningarna haft i Sydamerika, där de tappat 7,2 procent, medan upplagetillväxten varit som bäst i Asien, med 14,9 procent.

Vad säger det om branschen, när antalet titlar bland betaltidningar i Europa stiger men det totala antalet exemplar sjunker?

– Det visar att tidningarna måste skapa så många kanaler som möjligt för sitt innehåll, säger Larry Kilman, kommunikationschef för WAN i Paris.

Innebär övergången till gratistidningar ett större beroende av annonsörer som kan påverka den redaktionella självständigheten?

– Frågan förvånar mig som kommer från USA, där tidningarnas affärsmodell är helt annorlunda. Här i Frankrike kommer 70 procent av intäkterna från läsarna och 30 från annonsörer. I USA är det tvärtom, och jag kan inte se att ökat annonsberoende leder till svagare journalistik. Tvärtom får tidningen sin styrka genom just en tydlig avgränsning mellan annonser och redaktion. Hotet mot trovärdigheten kommer inte från annonsberoende, utan från lägre intäkter i dagspressen, som gör det svårare att skapa kvalitetsjournalistik.

Vilken typ av anpassning kan det tvinga fram?

– Tidningarna måste nå sina läsare via många plattformar, i alla former, beroende på hur och var läsarna vill ha sina tidningar. Till och med via brevduvor om det skulle behövas, säger Larry Kilmer.

Ser man på statistiken med gratistidningarna inräknade blir bilden av branschen än mer positiv. Med gratistidningarna ökade dagspressens globala upplaga med 10 procent jämfört med 2001. När gratistidningarna även räknas in har de totala upplagorna stigit – även i Europa, där totalupplagan gått upp med 2,1 procent.

Till detta ska läggas ett allmänt medie­utbud som ökat kraftigt under senare år, med nya tjänster inom nya TV-kanaler, webb-TV och Internet. Räknar man per titel har tidningar i samtliga världens regioner – förutom Australien – sett minskade upplagor sedan 2001.

WAN har ingen statistik över antalet anställda under de senaste fem åren, vilket Larry Kilmer säger beror på varierande mätmetoder i de olika länderna.

– Vi har ingen statistik, men det kanske är rimligt att anta att antalet journalister minskar i Europa men ökar i utvecklingsländer och länder, som Ryssland, Kina och Indien, där branschen växer kraftigt.

I Sverige har antalet journalister på dagstidningarna sjunkit från 5 980 år 2001 till 5 750 år 2005. Under senaste tiden har Tidningsutgivarna noterat en vändning, med ett ökat antal anställda journalister i dagspressen.

Och dagspressen gör vinster. Redan 2005 var medianvärdet för dagspressens bruttomarginaler 6,3 procent. Bara sex av 59 företag hade ett negativt eller nollresultat 2005, och siffrorna väntas bli än starkare under högkonjunkturåret 2006.

Paul Frigyes

pf@journalisten.se