Corren stod upp mot hoten
Hot mot journalister har på många sätt uppmärksammats under året. När Östgöta Correspondentens chefredaktör polisanmälde hot mot redaktionen mobiliserades lokalsamhället till en motattack mot de kriminellas hot.
Två män med kopplingar till den organiserade brottsligheten dök i augusti upp på Correns redaktion och uppmanade tidningen att genast ta bort en webbartikel om ett knarkbeslag mot en skrotfirma.
De framförde ett förtäckt hot: redaktionen måste ta bort artikeln, ”annars…”.
– Jag blev så förbannad, säger Correns chefredaktör Charlotta Friborg, som polisanmälde hotet.
Hon berättar att tidningen länge vetat om att det då och då händer att krögare i Linköping hotas av personer från den organiserade brottsligheten. Men krögarna vågar inte tala med tidningen om hoten.
När så Corren själv hotades såg Friborg det som ett tillfälle att slå tillbaka och visa att hoten var verkningslösa.
”Corren har verkat för det fria ordet i 175 år och vi kommer aldrig att ge efter för hot”, sade hon till den egna tidningen när Corren rapporterade om händelsen.
– Vi reagerade av solidaritet med de hotade krögarna och andra, till exempel kommunens alkoholhandläggare, säger Charlotta Friborg i dag.
Corren har under hösten fortsatt att skriva om hot mot såväl journalister som mot förtroendevalda.
– Vi har fått en otrolig respons från hela Sverige, säger Friborg.
Responsen har främst kommit från branschkolleger, men även från andra.
– Jurister har hört av sig och sagt att ibland är publicistik ett starkare vapen än juridik.
Strax efter hotet mot Corren hölls en rättegång i Linköping mot gängmedlemmar med anknytning till dem som hotat tidningen. Corren satte två reportrar, i stället för som normalt en, att bevaka rättegången. En av reportrarna blev trots det verbalt attackerad.
Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, som hade hört sig för om Corren ville ha stöd, skickade också ett team att bevaka rättegången. En av Expressens utsända blev hotad, ett hot som han kunde videodokumentera. Expressen gjorde polisanmälan.
Hot och våld mot journalister har uppmärksammats på flera sätt under året.
En JMG-undersökning som presenterades i våras visar att var tredje svensk journalist hade hotats det senaste året.
Även företrädare för branschorganisationer har reagerat mot Hoten mot journalister.
Jonas Nordling, ordförande i Journalistförbundet, och Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting, uppmanade i juni justitieminister Beatrice Ask att föreslå en lag som stärker skyddet för det demokratiska intresset.
De underströk i en gemensam skrivelse till Ask att det är ett allvarligt demokratiskt problem att förtroendevalda och journalister utsätts för hot. Det slår mot såväl enskilda personer som det politiska systemet och mediernas möjlighet att utföra sitt arbete.
I november kritiserade Utgivarna Säpo, som man anser har prioriterat skyddet av medier alltför lågt. Utgivarnas VD Jeanette Gustafsdotter säger i ett uttalande:
”Det är allvarligt att Säpo inte tar hoten på allvar och särskilt uppseendeväckande att en myndighet som Säpo därigenom bryter mot författningsskyddet. Medierna har en central roll i demokratin och har därför rätt till ett särskilt skydd.”
I november redovisade Journalistförbundet en enkätundersökning som visar att nästan fyra av tio journalister blivit utsatta för kränkningar, påtryckningar eller trakasserier från sin publik under de senaste fem åren. Var tjugonde journalist har drabbats fler än tio gånger under perioden.
Enligt förbundets undersökning undviker var fjärde journalist som utsatts för hot eller påtryckningar att rapportera om det ämne som föranledde hoten.
