”Bonnier lobbar aktivt mot presstödet”
– Svenska Dagbladet har ingen chans utan presstödet. Det vet Bonnier och lobbar därför aktivt för att få bort det, säger professor Karl Erik Gustafsson, som i tisdags överlämnade sin rapport om det svenska presstödet till regeringen.
– Svenska Dagbladet har ingen chans utan presstödet. Det vet Bonnier och lobbar därför aktivt för att få bort det, säger professor Karl Erik Gustafsson, som i tisdags överlämnade sin rapport om det svenska presstödet till regeringen.
Rapporten ska nu analyseras av tjänstemän på kultur- och näringsdepartementen innan den presenteras för EU-kommissionen i Bryssel den 20 mars. Någon form av utlåtande från EUs sida väntas komma i sommar. Sedan är det laddat för politisk strid i Sverige.
Folkpartiet och moderaterna är emot presstödet, hur de andra partierna i den borgerliga alliansen ställer sig är oklart.
Karl Erik Gustafsson ger det svenska presstödet betyget väl godkänt i sin rapport.
– Konstigt vore det väl annars, jag har ju varit med och utformat presstödet under ganska lång tid nu. Och jag kommer förstås att bli attackerad och ifrågasatt från olika håll.
Karl Erik Gustafsson vänder sig till EU-kommissionen i sin pedagogiskt hållna och mycket välskrivna rapport.
– EU kan inte ha någon idé om hur det ser ut hos oss. Den svenska dagspressen är till exempel väldigt stark på landsorten medan andra länder, som Storbritannien, alltid ser på pressen ur ett storstadsperspektiv. Min pedagogiska uppgift är att tala om för EU att den svenska dagspressen är annorlunda.
Det svenska presstödet har funnits i drygt 30 år. Då hade socialdemokraterna egen majoritet i riksdagen och förankrade beslutet om att införa driftsstödet hos centern. Även folkpartiet, som i dag är motståndare till stödet, gick med men ville att det skulle finansieras genom en tobaksskatt i stället för reklamskatt.
Presstödet uppgår i dag till drygt en halv miljard kronor per år, varav de två storstadstidningarna Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet får 65,4 miljoner vardera.
– För Svenska Dagbladet betyder det nära åtta procent av intäkterna och för Skånska Dagbladet hela 32 procent, säger Karl Erik Gustafsson. Skillnaden är en påminnelse om att driftsstödet styrts mot grupper av andratidningar.
– Svenska Dagbladet har ingen chans att överleva utan presstödet. Gunnar Strömblad (koncerndirektör för Schibsted Sverige) har i debatten varit tvungen att skriva att det går bra för Svenskan. Men sanningen är att det är en andratidning med väldiga problem att gå vidare.
Gustafsson ser den svenska dagspressen som en bransch omgiven av stora hinder: brist på riskkapital, tröghet på både läsar- och annonsörsmarknaden och stordriftsfördelar som gynnar de redan stora.
– Dagspressen är till 70 procent beroende av annonser. Andratidningarna måste våga ta språng för att klara sig i framtiden. Det är bara Länstidningen i Östersund som har lyckats att bli förstatidning, men där valde annonsörerna att fortsätta stödja den gamla förstatidningen Östersunds-Posten.
Att starta nya tidningar är heller inte lätt. Exemplen Dagens Industri och Metro är undantagen som lyckades. Båda hade rejält med riskkapital i bakgrunden från Bonnier- respektive Stenbecksfärerna och kunde utnyttja stordriftsfördelarna direkt. De misslyckade exemplen är fler, som Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och Stockholms-Tidningen.
– Det finns inget så dött som en nedlagd tidning, säger Karl Erik Gustafsson. Stockholms-Tidningen blev ett fiasko och utan någon som helst framgång på annonsmarknaden var den dömd att dö. GHT var lite annorlunda. Hade den bara hållit ut ett år till hade den fortfarande funnits. Det vet man förstås om hos Bonnier och det är därför DN vill att Svenskan ska läggas ner. Punkt! Ingen ny tidning får chansen, strukturen på marknaden är så låst.
Sverige har i dag bara 15 konkurrensorter kvar, varav alla är hotade om presstödet försvinner, enligt Gustafssons analys.
– I Danmark har man inga andratidningar kvar. Hela den kultur som gjorde den danska dagspressen stark fram till 1970 är utraderad, säger Karl Erik Gustafsson.
Men ett fortsatt svenskt presstöd kommer att hålla de 15 tidningarna vid liv.
Det är därför han ger presstödet betyget VG.
– Den svenska dagspresstrukturen skiljer sig från den i andra länder inom EU just genom mångfalden. Precis som public service inom radio och TV är selektivt presstöd en bra metod för att garantera mångfald inom pressen. Stödet har alltid varit en stridsfråga men när det nu bränt till igen har det inte framkommit några nya argument. Jag hoppas bara att jag tillfört ett europeiskt perspektiv i debatten.
