Gå direkt till textinnehållet

Artiklarna om falske läkaren var rent karaktärsmord

Rapporteringen om den “falske läkaren” i Torsby var ett pressetiskt haveri, konstaterar Allmänhetens pressombudsman Olle Stenholm, som anser att Värmlands Folkblad bör tilldelas pressetisk sanktion av allvarligaste grad när Pressens Opinionsnämnd inom kort tar upp ärendet. (UPPDATERAD)

Rapporteringen om den “falske läkaren” i Torsby var ett pressetiskt haveri, konstaterar Allmänhetens pressombudsman Olle Stenholm, som anser att Värmlands Folkblad bör tilldelas pressetisk sanktion av allvarligaste grad när Pressens Opinionsnämnd i höst tar upp ärendet. (UPPDATERAD)

Senare i höst ska Pressens Opinionsnämnd ta upp fallet med Värmlands Folkblads rapportering om den “falske läkaren”. Och om PO Olle Stenholm får som han vill blir det hårdast möjliga kritik från nämnden. Stenholm kallar VFs publicering för ett rent karaktärsmord.

Den 31 januari 2004 hade Värmlands Folkblad rubriken “Bluffade alla” på förstasidan. Tidningen berättade om en namngiven läkare som under två år behandlat hundratals patienter på Torsby sjukhus. Läkare och patienter hade tagit honom för en ung ambitiös läkarstuderande på praktik, men enligt tidningen saknade han både behörighet och tillräcklig utbildning. Enligt tidningen uppmanade Apoteket uppmanade nu alla som fått recept utskrivna av honom att omgående kontakta sjukhuset. I värsta fall var medicinen felordinerad och därmed livsfarlig.

Rapporteringen om den “falske läkaren” var omfattande – och historien blev även en stor nyhet i övriga medier. Karin Lundin, slutenvårdschef vid Torsby sjukhus, sade att hon var ångerfull över att hon inte bättre kollat upp falskläkaren. Han hade anställts som auskultant med lön. Det innebar att han kunde arbeta under uppsikt av legitimerad läkare. I praktiken hade han dock tjänstgjort som underläkare.

I sin fortsatta rapportering skrev VF att läkaren lurat kommunledning och räddningstjänst, att han felbehandlat patienter, opererat utan behörighet och även skrivit ut narkotiska preparat till sig själv och anhöriga.

Läkaren anmälde tidningen till pressombudsmannen och hävdade att han utsatts för ren personförföljelse. När det gäller de narkotiska preparat han påstods ha skrivit ut har åklagaren visat att ” sju recept av relativt lättviktiga preparat är allt som för närvarande återstår i granskningen […] förskrivningarna han kan fällas för inkluderar förutom Treo Comp och nässpray, även allergihämmande medel samt sårsalva”. Detta är bara ett exempel på hur VFs bevakning enligt anmälaren fått orimligt stora proportioner.

I sin anmälan hävdar han att tidningen “mördat” hans anseende, genom att framställa honom som en mångsidig bedragare, med ogrundade anklagelser. Tidningen hävdade i sitt svar att publiceringen hade sin grund i det stora allmänintresset och att den kunde ses som en form av angelägen konsumentupplysning.

I sitt utlåtande skriver Olle Stenholm att “den bild som Värmlands Folkblad tecknat av anmälaren förändras kraftigt från en serie kritiska omdömen om honom i februari till en mer nyanserad profil i mars och april. VF kan inte klandras för att inte ha känt till redan under vintern vad tidningen fick klart för sig först på vårkanten. De ursprungliga uppgifternas obelagda karaktär borde dock ha manat VF till större försiktighet i vad man skrev om anmälaren. Dess frånvaro har vållat honom oacceptabla publicitetsskador. “

I fem punkter listar Stenholm de misstag som VF enligt honom har begått och hävdar att det inte funnits fog för att publicera namn och bild, att tidningen missat i källkontroll och publicerat misstankar som om de vore fakta. Tidningen har också publicerat nedsättande uppgifter som helt saknas relevans, skriver PO – och tillägger, med osedvanlig syrlig ton:

“Parentetiskt vill jag tillägga att det är med höjt ögonbryn som jag noterat att VF i en skrivelse till PO den 7 april stödde sin argumentation på gamla och overifierade påståenden. De avvek påtagligt från vad tidningen själv redan en vecka tidigare på sina egna sidor förklarat vara korrekta sakförhållanden. En kravspecifikation på PO är att denne skall vara luttrad och svårprovocerad. Men det finns gränser för vilka stålbad pressombudsmannen under tjänsteutövning skall behöva nedstiga i.”

PO sammanfattar med att beskriva VFs agerande som okritiskt, odistanserat och dess upprepningar av anklagelserna som “maniska och mantraliknande”. “Tyvärr utgör läsningen av de anmälda tidningstexterna ett obehagligt exempel på hur tanklös redigering kan leda till att en regional tidning med stark ställning använder sin ansenliga makt för att krossa en i sammanhanget försvarslös person”, skriver PO och hänskjuter ärendet till PON med uppmaningen att tilldela tidningen “pressetisk sanktion av allvarligaste grad”.

mj@journalisten.se

Fler avsnitt