Värdet av journalistiken – och mediekritiken
Under arbetet med vår nya podd Veckans gräv har vi fått ta del av mängder av granskande journalistik på lokal, nationell och global nivå. Många följer pengarnas väg genom skuggorna, där ljusskygga affärsmän, kriminella nätverk och vanliga företagare kopplas ihop i olika härvor.
I det första avsnittet berättade Axel Gordh Humlesjö att staten nu jagar in en skuld på 1,6 miljarder kronor i uteblivna skatter som en direkt konsekvens av Uppdrag gransknings Cypernavslöjande. I andra avsnittet berättade Mikael Grill Pettersson om de momshärvor för 4–5 miljarder han avslöjat tillsammans med lokalredaktioner på SVT och SR (något som rättsapparaten jobbat med parallellt). Sammantaget kan värdet av alla de granskningar som gjorts runt om i landet i år överstiga kostnaderna för public service och mediestöden. Dessutom innebär de stoppade härvorna ofta att framtida miljon- eller miljardrullningar motas i grind.
Fast journalistiken går att räkna hem även om den inte drar in i en enda krona till det allmänna. Dess verkliga värde är att den säkerställer att vi kan leva i ett rättvist samhälle med informerade medborgare där inte makthavarna är fria att göra som de vill. Någon kanske invänder att det är lagstiftarnas och rättsapparatens uppgift, och det är sant. Problemet är att de inte heller är felfria, och journalistiken hittar sådant som de missar vilket i sin tur kan sätta polis och åklagare på fallet.
Ännu viktigare är att någon måste kunna avslöja när det är politiker, domstolar eller andra myndigheter som gör fel. Särskilt i tider när den politiska makten vill vrida lagstiftningen i en mer odemokratisk riktning, som Trump i USA, Putin i Ryssland, Orbán i Ungern eller Erdoğan i Turkiet. Parallellt med att de monterar ner fri- och rättigheter genom politiska beslut och lagstiftning går de till hård attack mot de oberoende medierna.
Det är därför viktigt att skilja på konstruktiv mediekritik, som syftar till att gå till botten med fel för att medierna ska kunna bli bättre och den fientliga, så kallade avlegitimerande mediekritiken, som tar enskilda misstag till intäkt för svepande omdömen om hela journalistkåren. Konstruktiv mediekritik syftar till att medierna ska ta ansvar på samma sätt som andra maktsfärer, fientlig mediekritik till att försvaga de professionella medierna vilket leder till att ansvarsutkrävandet av andra maktsfärer minskar. Denna höst publicerade Nordicom en studie om riksdagsledamöters mediekritik på Twitter/X som visade att 89 procent av de avlegitimerande inläggen kom från ledamöter från (M) och (SD). Det är en oroande utveckling som borde stämma till eftertanke.
Stick
Resan längs älven
I Resan längs älven på SVT Play får vi under en timme följa någon av Sveriges mäktiga älvar från källorna till havet och ta del av den natur och kultur som växt fram i älvdalarna. Torneälven och Vindelälven släpptes 2021, Kalixälven för någon vecka sedan och Piteälven den 18 december. Historien om Sverige i all ära, men det här är public service när den är som bäst.
Oförmågan att skydda
Misslyckandet att freda sjukvårdspersonal, räddningstjänst och journalister i konflikter och straffriheten för den som attackerar är en tragedi. Ryssland, som med sina så kallade double-taps medvetet försöker maximera skadan bland räddningsarbetare, och Israel som i Gaza hittills dödat över 50 journalister är två exempel. En skakande inblick i civilsamhällets utsatthet ger dokumentären 20 dagar i Mariupol (SVT Play) som gjorts av de AP-journalister som var kvar i staden när Ryssland invaderade.
