Gå direkt till textinnehållet
Bild på författaren
Helena Giertta
Chefredaktör

Revansch för det lokala

I år fick de svenska kommersiella medierna nästan 1,5 miljarder kronor i statligt stöd, att jämföra med drygt 600 miljoner förra året. Det är lite mer än vad tidningarna förlorat i annonsintäkter.

Lokala medier har fått särskilt stöd, och det har säkert bidragit till att de vita fläckarna i Sverige blir färre. Lokaljournalistiken har fått revansch i år. Nya lokalredaktioner, fler betalande prenumeranter, fler läsare. Visserligen färre annonser, som enligt experter i Institutet för Me-
diestudiers årsbok aldrig kommer tillbaka, men totalt ett positivt år för lokal journalistik.

Vilka som fick det nya redaktionsstödet presenterades den 8 december. För att få det måste man bland annat följa god medieetisk sed. Att ansluta sig till det medieetiska systemet, gör att man automatiskt uppfyller kravet. Det ledde till att de högerextrema tidningarna Nya Tider, Samhällsnytt och Exakt24 anslöt sig till systemet. Om de därmed följer det självsanerande medieetiska systemet, må det vara hänt. Men om de varken publicerar fällningar, eller betalar de avgifter som krävs, vad händer då? Anmäls de för bidragsfusk? För dessa tre tidningar rör det sig om stöd på drygt tre och en halv miljoner kronor.

Det finns en absolut risk att innehållskravet på att vara ansluten till det medieetiska systemet leder till det som Brit Stakston, ledamot i Mediestödsnämnden, varnar för, nämligen att det självsanerande systemet undergrävs. Man bör bara kunna vara med om man strävar efter en ansvarsfull inställning till sin publicistik.

Förutom den principiella invändningen mot att det statliga redaktionsstödet går in och tittar på innehållet i medierna, finns nu också risken för att det undergräver det medieetiska systemet.

Men.

I grunden är det bra att staten stöttar medierna. Ett år som detta, då annonsintäkterna i våras bara rasade, är det särskilt betydelsefullt. Problemet med att medierna kan bli helt beroende av statliga medel får bli en fråga längre fram.

När detta år sluts, kan vi glädjas åt ett bra år för de kommersiella medierna. Främst förstås för den allt större publiken och de ökade läsar­intäkterna, men också för att ekonomin verkar bli okej. Public service hade också ett av sina allra starkaste år, med extremt positiva siffror i förtroende och rekordpublik.

***

Antalet journalister som mördas sjunker för första gången sedan 2003, visar Reportrar utan gränsers sammanställning. Förhoppningsvis är det början på en ny positiv trend. Det är ändå förfärande att 46 journalister har dödats i tjänsten i år.

Till det kommer fängslanden och övergrepp. I Belarus jagas journalister bokstavligen på gatan för att regimen vill tysta medierna. Attackerna mot journalister i världen och även i Sverige måste få ett slut.

Och fortfarande sitter Dawit Isaak fängslad i Eritrea och Gui Minhai i Kina.

***

Så ska då Journalisten bli ett äkta månadsmagasin. Nästa år blir det med tjockt, snyggt papper och mindre format som Journalisten landar i brevlådan. En del innehåll kommer att försvinna från magasinet på papper. Nyheter kommer att finnas på Journalisten.se. Annat blir kvar, som granskningar, fördjupningar och personporträtt och ytterligare något blir nytt. I skrivande stund känns det ännu lite nervöst, men jag är trygg i att Journalistens redaktion kommer att fixa övergången och leverera ett superbra månadsmagasin i tid. Hoppas verkligen att ni kommer att gilla det.

God jul och väl mött 2021!

 

MISSA INTE PODDEN!
I den senaste Journalistenpodden pratar Allmänhetens Medieombudsman Ola Sigvardsson och Helena Giertta bland annat om Federley och Haningefallet.
   Lyssna här.

MER DEBATT PÅ JOURNALISTEN.SE
Under hösten har vi haft en ovanligt debattlysten läsekrets. På Journalisten.se/debatt kan du läsa debatter om bland annat Estoniadokumentären, Las, pressfriheten i EU, Linderborgs bok, frilansars villkor och yttrandefrihet under corona.

Fler avsnitt