Gå direkt till textinnehållet
Bild på författaren
Helena Giertta
Chefredaktör

Dags att investera i publiken

Mediernas affärsmodeller borde inte vara en primär huvudvärk för journalister. Det borde medieägare, ekonomer och affärsmän arbeta med.

Men så enkelt är det inte längre. I en medietid där framtidens affärsmodeller är oklara måste vi hjälpas åt. För oss journalister handlar det om framtiden och i slutändan om våra jobb.

Fredrik Strömberg, creative director på Bonniers, har envist pratat om betydelsen av fungerande affärsmodeller för att medierna ska hamna rätt.

Annons Annons

Men det är inte så konstigt att medieägarna har tagit det lugnt. Framförallt de som säljer prenumererade morgontidningar.

Affärsmodellen för dem är unik, enastående. Prenumeranterna är beredda att betala ett år i förväg, bara med löftet om att tidningen ska innehålla ungefär det den brukar, eller det man förväntar sig. Detta förtroende för journalistik är fantastiskt. Läsarnas förtroende har gjort det möjligt att sälja annonser, och annonserna har i sin tur ökat värdet på produkten.

Går det att överföra denna modell till den digitala tidningen?

Fredrik Strömberg ifrågasätter om det som traditionella medier i dag ger ut på webben, plattan eller mobilen, verkligen har så god kvalitet att det överhuvudtaget går att ta betalt för det.

Förhoppningen att medieägarna ska ta sina mångmiljonvinster och investera i nya idéer verkar komma på skam med några få undantag, som SRs Alltid nyheter, Norrans sociala mediesatsning och de lyckade crowdsourcingprojekt som genomförts på bland annat SvD, SVT och Aftonbladet.

Det handlar om innehållet, det handlar om att vara relevant för sin publik. Det är därför viktigare än någonsin att lyssna på sina läsare/lyssnare/tittare.

Kanske är det så enkelt att om vi vill att publiken ska investera i oss, så måste vi också investera i den.

x x x

Det pratas slentrianmässigt om den svenska tidningsdöden. Som om vi lever mitt i den. Detta är en myt. Det har inte dött/försvunnit särskilt många tidningar det senaste decenniet och bara någon enstaka det senaste året.

Däremot har papperstidningarnas död förutspåtts flera gånger. I Gunnar Nygren och Maria Zuidervelds nyutkomna En himla många kanaler berättas bland annat om Kairos Future som skrev en rapport till TU 1997. Enligt den skulle läsplattorna slå igenom 2005 och 2010 skulle bara entusiaster bevara traditionen med papperstidningar.

Det är intressant att se hur äldre förutsägelser slagit fel och jämföra dem med nya, som säger att dagstidningen på papper kommer vara borta i Sverige 2025, vilket är 14 år framåt i tiden. Kairos Future lade tidningsdöden 13 år framåt i tiden.

Det blir spännande att år 2025 se hur förutsägelserna ser ut, om det då finns några papperstidningar att spå om.

LEDARSTICK

Wikileaks död?

När Wikileaks öppnades och blev känd, var sajten något av en öppenhetens och läckornas räddare. Här kunde vem som helst lämna in material som efter att det källskyddats kunde publiceras. Det var en bra satsning på yttrandefrihet. Men i dag finns av Wikileaks knappt en spillra.

Efter det att grundaren Julian Assange misstänkts för våldtäkt har det gått ännu sämre. Kanske är det Wikileaks död vi nu åser. Men en sak kan man inte ta ifrån grundaren. Han såg och kunde utnyttja nätets möjligheter för att stärka yttrandefriheten. För det är han värd att nämnas i historieböckerna.

Oroande i USA

Korrespondenterna i SVT tog förra veckan upp pressfrihet och demokrati. Enligt programmet finns det hopp för en positiv utveckling i Turkiet, men det ser mörkt ut i Etiopien.

Ändå var det utvecklingen i demokratins USA som kändes mest oroande. När 100 miljoner människor tittar på Fox News och uppfattar deras blandning av halvsanningar och halvlögner som journalistik finns det anledning till reflektion.

Om folk hellre lyssnar på politisk tillrättalagd journalistik, än journalistik som strävar efter att finna sanningen, vad gör vi då?

Fler videos
Fler avsnitt