”Jimmy Lai – publicisten som borde få Nobels fredspris”
Krönika Den 77-årige publicisten och mediemogulen Jimmy Lai i Hongkong borde ha fått Nobels fredspris för länge sedan. Låt mig förklara varför jag beundrar den modige yttrandefrihetskämpen så mycket.
Miljardären Jimmy Lai kunde ha valt att leva ett lyxliv, men sitter i fängelse sedan december 2020 eftersom han vägrade bli en megafon åt Pekingregimen. Han var ägare till bland andra de prodemokratiska tidningarna Apple Daily och Next Magazine som yttrandefrihetsfientliga kommissarier i Kinas kommunistparti nu har stängt ned.
Den 1 juli 1997 överlämnade Storbritannien Hongkong till Kina, som hade försäkrat att flerpartisystemet, demokratin och press- och yttrandefriheten i Hongkong skulle förbli intakta. Tyvärr höll inte Kina sitt löfte, utan började nedmontera demokratin för Hongkongs drygt sju miljoner invånare.
Kinas enväldiga styre har skapat ett enormt motstånd hos Hongkongborna under de gångna fem åren. Först skedde paraplyrevolutionen i centrala Hongkong. Demonstranterna ockuperade fredligt regeringsbyggnaden i protest mot Nationella folkkongressens beslut om valordning inför valet av chefsminister 2017. I juni 2019 protesterade miljontals människor mot Pekingregimen.
Det var just under dessa ödesdagar som jag började beundra publicisten Jimmy Lai som flytt fastlands-Kina för Hongkong som tolvåring. Det var under dessa sommardagar som Jimmy Lai meddelade stormakten Kina att han tänkte fortsätta bedriva oberoende journalistik i Hongkong, kosta vad det kosta ville.
Att publicera Xi Jinping-kramande artiklar var inte hans melodi. Rättegångar, enorma böter och frihetsberövanden av medarbetarna skrämde inte Jimmy Lai. Han vägrade att bli en nickedocka för Pekingregimen. Jimmy Lai blev istället ansiktet för press- och yttrandefrihetskampen i Hongkong. Apple Daily fortsatte att presentera oberoende journalistik för sina läsare tills den tvingades stänga i slutet av 2021 sedan regimen fabricerat brottet ”stödja internationella sanktioner mot Kina”.
Det sista numret av Apple Daily trycktes i en miljon exemplar (tidningens dagliga upplaga var 80 000). De demokrati- och yttrandefrihetstörstiga Hongkongborna köpte samtliga exemplar inom loppet av några timmar för att visa sitt stöd för oberoende journalistik och för de tidningsmedarbetare som utsatts för flera polisrazzior. Förresten, Jimmy Lais kamp mot de mörka krafterna blir detaljerat belyst i dokumentärfilmen ”The Hongkonger”.
Och som sagt, nu sitter Jimmy Lai, en av de modigaste publicisterna i vår samtid, i fängelse sedan han ”dömts” i olika rättsfall, bland annat för att ha organiserat och deltagit i marscher under protesterna 2019. I dagarna lär han dömas till ännu ett fängelsestraff för ett ”brott” som Pekingregimen fabricerat.
Varför ska vi bry oss om Jimmy Lais öde? Svaret är enkelt. Om vi blundar för det kommer Kina fortsätta att exportera sin definition av yttrande(o)frihet runt om i världen.
Ett exempel är portugisen Joseph John som dömdes till fem års fängelse under den nationella säkerhetslagen för att ha delat självständighetsbudskap på sociala medier och ”demoniserat” Kina.
Även här i Sverige manifesterar Kinas representanter sin syn på yttrandefriheten. Den 17 oktober i år spelade diplomaterna på Kinas ambassad hög musik för att störa en manifestation för den svenske medborgaren och förläggaren Gui Minhais frihet.
Om vi inte bryr oss om hängivna publicister som frihetsberövas i andra länder kan vår egen huvudstad tystas ned snabbare än vi tror.
Nu avser Kurdo Baksi så klart inte att vi ska bry oss om alla hängivna publicister som frihetsberövas i andra länder. Det gäller så klart bara de som utsätts för repression från länder som inte ingår bland den så kallade fria världens så kallade liberala demokratier. Någon gräns måste det ju finnas för engagemanget för yttrandefrihet, demokrati och fri press.