Tipsa Journalisten »
Telefon: 08-613 75 00
redaktionen@journalisten.se
annons@journalisten.se
1 februari, 2023
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.
Jag har lärt mig mycket av mamma. Förutom att klä mig snyggt och att livet blir roligare om man vågar vara nyfiken och prata med alla man möter var hon den första som lärde mig om pengar.
När jag var liten älskade jag att följa med mamma till jobbet. Det som smällde högst på det lilla bank- kontoret var att hälla mynt i en maskin som sorterade ner dem i små rör. Jag kunde titta på hur länge som helst. Tyvärr varade nöjet inte särskilt länge varje gång.
Mamma lärde mig att pengar handlar om relationer. Att det finns en berättelse och ett livsöde bakom varje transaktion.
Om man hade hällt ner de pengar jag skriver om idag hade maskinen aldrig slutat arbeta. Det blir så när man granskar statsbudgetar och företag. Men jag har inte blivit av med min fascination att granska varje krona.
Min mamma sa alltid att ”det är sällan de stora intäkterna som gör dig rik. Det är de små utgifterna.” Väl så.
Men när hon berättar för mig om rådet hon gav att spara in på kvällstidningen, ”för tänk hur mycket pengar en tidning om dagen blir på ett år”, då måste jag säga stopp.
För jag är ledsen mamma. Där har du fel.
Jag vet, journalistik är en hopplös företeelse att ta betalt för. Vi begär av läsarna att de ska köpa grisen i säcken och betala för det de inte kände till, kanske till och med det de inte ens ville eller kunde tänka sig att få veta.
Det är svårt att ta betalt för obekväma sanningar och de som vill tysta journalister har ofta gott om pengar och makt de inte vill förlora. Företag som lurar kunder, ägare och samhället, eller säljer produkter som skadar människor och miljö. Politiker som vill behålla makten fast medborgarna får det sämre. De kan betala ganska mycket för att slippa oss, medan pengarna till oberoende redaktioner som jobbar på uppdrag av läsarna krymper.
Vi behöver förstås bli bättre på att sälja kärnan i vår produkt – oberoendet, de möjligheter att avslöja missförhållanden som bara källskyddet hos en redaktion med ansvarig utgivare ger, de olika perspektiven och det enda uppdraget att sanningen ska komma fram.
Vi måste bli bättre på att förklara att vi granskar och följer varje krona så att de går dit politiker och företagsledare säger att de ska gå. Så att inte de som ska ha pengarna, medborgare, aktieägare, fondsparare och anställda, blir utan.
Det är lätt att tänka att det finns annat, viktigare, att lägga pengarna på, oavsett om journalistiken finansieras direkt av läsarna, eller via medlemsorganisationer eller skattemedel. Tidningspapper går inte att äta och bokstäver på en skärm gör ingen mätt.
Att betala för journalistik är som att betala för en försäkring. För att inte pengar ska försvinna och människor råka illa ut. För att den som råkat ut för orättvisor och rättsövergrepp ska kunna göra sin röst hörd och få upprättelse. För att fel i systemet ska kunna uppdagas och rättas till.
Faktum är att journalistik till och med är bättre än en försäkring eftersom den också fungerar förebyggande och avskräckande och kan se till att samma sak inte händer igen.
Och hemförsäkringen lovar jag att du aldrig skulle uppmana någon att spara in på, mamma.
Så jag är ledsen, men du har fel. Att inte köpa en tidning varje dag är det absolut dyraste vi kan göra.
tilldelas Lars Vilks stipendium 2023.
blir ny kanalchef för P4 Sörmland.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Journalisten, Nytorgsgatan 17a, 116 20 Stockholm
Tel:08-613 75 00
E-post: redaktionen@journalisten.se
Journalisten.se har 190 000 unika sidvisningar och 75 000 unika besökare per månad (genomsnitt Google analytics).
Magasinet Journalisten har en räckvidd på 42 000 läsare (Orvesto 2:a kvartalet 2017). Annonsera
Journalisten är Sveriges äldsta och största medietidning. Prenumerera
Ansvarig utgivare: Axel Andén. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies
Kommentarer
Det finns 3 kommentar på sidan.
Jättebra och viktig krönika.
Jag håller inte med om att man köper grisen i säcken, inte alls. När man köper ett magasin på pressbyrån står det ofta något om vad som dyker upp i nästa nummer och efter att man köpt ett par lösnummer vet man vad som går att förvänta sig ungefär.
När man köper en kvällsblaska står det en del om innehållet i rubrikerna.
Grisen i säcken? Njae inte direkt. Möjligen med morgontidningarna.
Men krönikörer eller kulturtyper som är höga på sig själva eller självupptagna och skriver märkvärdigt och provocerande eller i syfte att få uppmärksamhet gillar jag inte. OBS. Alla krönikörer är inte såna. Men en del är ju det.
Ett enormt problem med att betala för journalistik är att väldigt mycket går att läsa gratis. Här är en del som är gratis:
Aftonbladet, Expressen, SR, SVT, The Guardian, BBC, Dagens Industri (betalvägg på en del grejer men mycket är helt öppet), Vox. (Och New York times är så billigt att det nästan är gratis. Tio kronor i månaden, roughly)
Och allt innehåll som är mer nischat..ofta är det också gratis. Jag tänker på nischade sajter.
Det finns inte så stor anledning att betala när det finns så mycket gratis. Och även all tv och allt på youtube som är gratis. Det är ju inte endast youtubers som finns på youtube. En del medier lägger upp innehåll gratis där. Jag har nog tittar på fler reportage från CBS eller CNBC på youtube än på tv.
Så det stora problemet med att betala är nog inte "grisen i säcken" eller provokatörer som skriver texter man inte gillar.
Det stora problemet med att betala är att det finns för många alternativ som är gratis. Antingen finansierade med skattepengar eller med reklam.
Just vad gäller kvällsblaskorna lönar det sig ibland att köpa om man får någon kupong på köpet med pappersvarianten. Typ "gå två betala för en" på nån idrottsmatch.
Men morgontidningarna klarar sig de flesta utan. Det är mer för såna som är väldigt intresserade av omvärlden eller samhället och vill få fler perspektiv och fördjupning. Kanske i en yrkesroll.
Lokaltidningar däremot..där finns ofta inte så mycket alternativ som är gratis. SR och SVT är sämre lokalt än på nationell nivå.
Tack för ordet.
Jag håller helt med. En prenumeration på en tidning med betalda, anställda, utbildade journalister är värt sitt pris. Oavsett om man föredrar papperstidning eller digital tidning. Förr i tiden köpte man en tidning eller prenumererade, punkt slut. Ingen ifrågasatte det.Numera finns en irritation över all journalistik inte är gratis. Men hjälp en betalvägg, varför får jag inte läsa gratis? För att riktig journalistik kostar. Det finns mycket positivt med den digitala journalistiken med interaktiv funktion, och många offentliga torg, där var och en kan föra fram sina åsikter fritt. Och att gratis kunna konsumera snuttar av nyheter är inte fel. Men det ersätter inte en professionellt producerad tidning eller TV-dokumentär "podd"/radioprogram.Jag njuter också av att få och då köpa en riktigt seriös papperstidskrift i Pressbyrån. Genomtänkta och välformulerade artiklar. Det är som en festmåltid.Till skillnad från snabbmat och skräpmat. Nyheter som inte är nyheter flödar på nätet. De är ofta bara pilar mot reklam av olika slag. Ett hopkok från olika gratis-källor, hoprört till något underhållande, kort, lättsmält, behändigt och snabbläst.
Så, ja, riktig journalistik är värt att betala för!