Larmet från tv-huset

”Jag såg er på redaktionen
nyss. Det är jättebra att
ni granskar det här.”

Genom källor inne på SVT har vi på Journalisten under hösten tagit del av besöksstatistik på SVTs sajt, med topplistor över mest lästa nyhetsartiklar, mest tittade videoklipp och genomsnittliga tittartider. Det är inga företagshemligheter direkt, men statistiken har väckt frågor. Framför allt verkar videostarterna vara få med tanke på hur mycket SVT har satsat på att lyfta fram nyhetsvideon i digitala kanaler.

Många dagar ligger det mest populära videoklippet på cirka 40 000 starter, vissa dagar på mindre än hälften av det. För ett företag med en digital miljonpublik verkar SVT Nyheters onlinevideor ha svårt att nå ut.

Tisdagen den 17 september möter vi därför SVTs onlinechef Michael Kucera inne i SVT-huset för en intervju om de svaga tittarsiffrorna online. Han medger att det är svårt att få folk att titta på video i mobilen, samtidigt som vi vet att 80 procent av onlinepubliken numera finns i mobilen.

Ändå är totalsiffrorna inte så dåliga. Det läggs ut mellan 100 och 200 nyhetsklipp om dagen och även om vart och ett av dem inte får så många starter blir det totala antalet ganska högt – upp­­emot en halv miljon per dag.

– Men det är klart att om du jämför med hur många som ser ett specifikt nyhetsinslag som sänds i Rapport med hur många som tittar på ett inslag digitalt så är det stor skillnad. Nätet är brutalt på det sättet. Du får veta direkt om folk är intresserade av vad du har gjort, säger Michael Kucera.

Efter intervjun får vi en guidad tur på online­redaktionen. Vi hälsar på några reportrar och tar översiktsbilder. Men strax ska det här reportaget ta en ny vändning.

Det första telefonsamtalet kommer bara en liten stund efter att vi har lämnat tillbaka våra besöksbrickor i receptionen:

– Jag såg er på redaktionen nyss. Det är jättebra att ni granskar det här.

Vadå?
– Ja, allt. Jag har massor att berätta.

Samtalen och mejlen fortsätter att strömma in från medarbetare inne i SVT-huset de följande dagarna och veckorna. Även journalister som inte var på plats under vårt besök hör av sig. De har fått veta av kollegor att vi håller på att granska SVT Nyheter och vill ge input. De vill vara anonyma och tipsar om fler vi borde prata med. Vi ringer, pratar och mejlar med de vi får tips om, men kontaktar också många andra för att bredda bilden av vad som sker.

Kritiken de riktar mot SVT Nyheter rör vitt skilda områden: resursfördelningen, den publicistiska idén, arbetsmiljön, personalpolitiken och ledarskapet. Vad kritiken inte handlar om, denna gång, är LAS-karusellen för vikarier.

Mycket verkar bottna i de senaste årens många omorganisationer – och i ett radikalt förändrat ledarskap.

Under arbetet växer en bild fram av en nyhetsredaktion som befinner sig i en identitetskris med flera interna konfliktytor.

Vi hör berättelser om mobbning och erfarna medarbetare som knuffas ut, om tystnadskultur och om en ny sorts kvällstidningsjournalistik som gjort sitt intåg. På SVTs nyhetsredaktioner runt om i landet finns samtidigt en oro för att utarmningen av lokaljournalistiken hotar det viktiga uppdraget att bevaka hela landet – den så kallade ”Sverigebilden”.
Det är här reportaget börjar.

”Kvällstidningsjournalistiken har gjort sitt intåg på SVT”

Mottot för SVT Nyheter Online är ”kort”; korta videoinslag, korta texter. Målgruppen är personer i åldern 20-40 år som tittar i mobilen. De exemplifieras med ”Nyfikna Nicole och Nassim” som ”älskar utmaningar, gillar förändring, äventyr och att upptäcka nya saker”, samt med ”Sociala Sahar och Seb” som ”vill vara med där det händer” och ”tränar på gym tillsammans” och gärna provar ny matlagning ”och delar stolt på Instagram”.

Som vägledning för nyhetsurvalet är målgruppsbeskrivningarna diffusa och flera SVT-medarbetare anser att jakten på unga tittare och kravet på korthet har fått konsekvenser för journalistiken i stort.

– Public service kärnvärden håller på att gå förlorade. I broadcast är det fortfarande stabilt men på webben svajar det. Den journalistiska prioriteringen handlar om att plocka upp snackisar och utvecklingen går mot fler klickisar. Men de videoklippen går inte heller bra. Många av våra kollegor i grannhuset på Sveriges Radio undrar vad sjutton vi håller på med, säger journalisten A.

– Det är ett enormt resursslöseri på SVT Nyheter Online, säger journalisten B, som tidigare har jobbat en längre period på företaget. Man dränktes i interna mejl och möten. Folk pratade om snackisar på spånmöten och många på golvet som själva var mellan 20 och 40 ansåg att de höga cheferna inte hade någon aning om vad målgruppen efterfrågade. Med tanke på de enorma resurser Online har producerar de inte den kvalitetsjournalistik som de borde.

Den interna motsättningen handlar om i vilken mån SVT ska ägna sig åt vad somliga betraktar som traditionella kvällstidningsknäck. Man ser helt enkelt en utveckling med allt fler runda inslag om hur man bäst parkerar sin elsparkcykel eller rubriker som ”Så snoozar du bäst” och ”Så maximerar du ledigheten över jul och nyår”.

Torsdagsmorgonen den 3 oktober 2019 toppar svt.se med vädernyheten att ”Kylan håller i sig – risk för frost till helgen”. Det är en rundis med genrebild, utan videoinslag.

Sedan följer en artikel med rubriken ”Försäljningen av sexleksaker skjuter i höjden – ny teknik för kvinnlig orgasm”. Den har ett tillhörande videoinslag på en minut. Sidoartikeln ”Hanna, 38, hade aldrig fått orgasm: Trodde jag var ett freak”, följs av ett tvåminuters videoinslag där hon berättar om lufttrycksvibratorn som förändrat hennes liv. Nyhetspaketet bygger på SVT Edits omdebatterade ”onanipositiva dokumentär” Orgasmgarantin.

Under orgasmpaketet ligger en kortis om att ”okej-emojin” numera listas som vitmakt-symbol.

Sajten innehåller i huvudsak journalistik om politik och ekonomi. Det går inte att hävda att SVTs nyhetsvärdering online är typisk just den här morgonen. Däremot ser man att det förekommer en sorts journalistik och ett tilltal som var tämligen främmande för SVT för bara några år sen.

SVT Nyheters 80 personer starka onlinedesk har under senare år rekryterat flera unga journalister från kvällstidningar och populärpress. Redan innan Aftonbladets publisher Jan Helin anställdes som programdirektör 2016 hade SVTs ledning sneglat på kvällstidningarnas digitala omställningsarbete, och talade öppet om att lära av Aftonbladets framgångsrika tv-satsning för att nå en yngre publik.

– Det är väldigt många unga människor som har anställts till webben, från bland annat kvällstidningarna. Deras public service-känsla kring journalistiken som produceras är kanske inte lika djupt rotad. Det handlar om synen på opartiskhet och skillnaden som finns mellan pub­lic service-journalistik och en mer kommersiell form. Det handlar om synen på journalistiken som skiljer sig rätt mycket åt mellan webben och oss som jobbar med nyhetsprogrammen i broadcast, säger journalisten C.

Omorganisationen innebar också att man tog bort alla specialreportrar utom politik och ekonomi.

– Hälsojournalistik och kvällstidningsjournalistik har gjort sitt intåg på SVT Nyheter, och man har släppt idén om att bygga upp kompetenser inom viktiga områden och vill istället ha utbytbara allmänreportrar som kan klara av att göra korta sammanfattande inslag, säger journalisten D.

Det råder delade meningar om vilken väg SVT Nyheter borde gå med sin onlinejournalistik. Somliga tycker att det är bra att SVT blandar tunga vinklar och lättsammare gods, och arbetar aktivt med att försöka nå en yngre publik.

– Vi har fått in några lättsammare inslag digitalt, men allvarligt talat, titta på sajten. Det ser inte ut som en kvällstidning. Att vi breddar oss lite grann kan inte vara ett stort problem, säger journalisten E.

En som också anser att utvecklingen är positiv är grävreportern Mikael Grill Pettersson som arbetar vid en nyskapad grävdesk på SVT Nyheter i Stockholm. Han beskriver sig som en medarbetare som ”tidigare var orolig för företagets onlinepubliceringar”. Nu tycker han däremot att företaget, bland annat i och med den nya grävdesken, stärkt sina möjligheter att göra originaljournalistik.

– För några år sedan gjorde vi i huvudsak webbpubliceringar som antingen var rewrites, TT, eller en del av ett slags flödesjournalistik som går snabbt för en onlinedesk. Medan hela uppgiften att ta in originalmaterial och egna nyheter i praktiken låg på broadcast. Men jag uppfattar nu att vi ska jobba med färre men bättre paket på webben, säger Mikael Grill Pettersson.

Att det finns en konflikt om publicistiken på redaktionen är uppenbart.

– Om jag känner igen att man pratar om det här? Det kan man lugnt säga, säger journalisten C.

– Det skaver. Det här är en stor intern konfliktfråga, säger journalisten E.

Flera av de chefer vi pratar med anser att det som kan uppfattas som en innehållskonflikt egentligen handlar om ett uttryck för en levande publicistisk diskussion på redaktionsgolvet.

Fast det håller inte kritikerna med om. De upplever tvärtom att den som kommer med synpunkter på den nya kvällstidningsjournalistiken avfärdas utan diskussion.

Flera av medarbetarna menar att en del av förändringen kom när SVT anställde Aftonbladets publisher Jan Helin som programdirektör i april 2016. Han slår ifrån sig kritiken.

– Det är klart att vi har en bredare mix i nyhetstjänsten än i nyhetsprogrammen i broadcast. Det beror framför allt på att vi tar in delar av SVTs andra program i den mån de är nyhetsmässiga i nyhetstjänsten och paketerar dem på ett nyhetsmässigt sätt. Det gör man inte i samma utsträckning i våra broadcastsändningar. Jag tycker att vi har en bra balans i vår nyhetstjänst. Den är bredare än vi kan se traditionellt i våra sändningar, men den är inte ovederhäftig och den är inte oseriös. Om man tycker att den är kvällstidningsmässig, då tror jag att man vill hänföra det till min person, att jag skulle ha infört det. Och det menar jag inte är sant, säger Jan Helin.

Han anser också att det finns fler förklaringar till att nyhetsvärderingen skiljer sig åt mellan broadcast och online, bland annat att de primära målgrupperna är olika.

– Jag tycker absolut inte att man kan säga att det handlar om kvällstidningsjournalistik online, själva begreppet är faktiskt utdaterat eftersom det har skett en genreupplösning i digitala nyhetstjänster. Om du bara läser rubrikerna på Dagens Nyheters, SVTs och Aftonbladets sajter så ser du den genreupplösningen. Det är inte självklart att det ena är morgontidning, det and­ra är tv och det tredje är kvällstidning, hävdar Jan Helin.

Men det finns ett annat publicistiskt problem som skär rakt in i SVTs själ – ett hot mot Sverigebilden.

”Bilden av Sverige
riskerar att krympa”
Omorganisationen på SVT Nyheter i januari 2017 innebar att stora resurser flyttades från broadcast till onlineredaktionen. Det här har redan fått konsekvenser för grundbulten i SVTs broadcastuppdrag, den så kallade ”Sverigebilden”.

Anders Holmberg, programledare för Aktuellt, uppger att resursomfördelningen har påverkat nyhetsprogrammen negativt.

– Det är ingen hemlighet att vi har mindre reporterresurser idag vilket betyder färre människor som är ute i verkligheten och skildrar hur Sverige ser ut, säger Anders Holmberg.

Aktuellt har fyra reportrar. Uppdraget för det 39 minuter långa programmet är att vara det ledande fördjupande nyhetsmagasinet i landet, bland annat genom att täcka in allt från skjutningar i Malmö till regeringskriser och glesbygdsfrågor.

För att klara det uppdraget är Aktuellt beroende av övriga redaktioner inom SVT Nyheter.

– Att det finns folk ute och tar reda på saker, och rör sig i samhällets smärtpunkter för att hitta vettig journalistik som vi kan ha med i våra program och sen följa upp med ansvarskrävande intervjuer i studion är viktigt. Efter förflyttningen har vi inte lika många reportrar inom SVT som kan göra det längre, säger Anders Holmberg.

Att vissa specialreportrar har försvunnit i processen påverkar hela nyhetsorganisationen, anser han.

– Ja, det tycker jag. Jag är en anhängare av att vissa reportrar specialiserar sig.

Anders Holmberg är tydlig med att han delar synen på att framtidens SVT-publik finns online. Ingen på Aktuellt tror att publiken i framtiden kommer att bänka sig framför broadcast ett bestämt klockslag för att titta på nyhetsprogram. Han är också väldigt nöjd med sin egen arbetssituation, den egna redaktion beskriver han som ”liten men journalistiskt vass”, men han tycker att SVT behöver fundera på vad uppdraget är.

– Vad ska man bidra med till svenska folket?

Eftersom de lokala nyhetsreportrarna ska fokusera på inslag online behöver Aktuellt ibland använda sina egna reportrar när det dyker upp ett ämne de gärna vill ha med i programmet, berättar Aktuellt-redaktören Lars Eisjö.

Lars Eisjö anser att Aktuellt har fått det bättre de senaste ett och ett halvt åren sedan man fick de fyra öronmärkta reportrarna.

– Fler reportrar och inslag skulle leda till bättre Sverigebild absolut. Vi skulle kunna göra ett ännu mer kvalitativt Aktuellt. Men jag förstår också att jag inte kan få allt jag vill ha, säger Lars Eisjö.

Det Anders Holmberg främst är fundersam över är tajmingen. Går omställningen för fort? Sker det för tidigt?

– Känslan är att det blir allt fler journalister som sitter inne i tv-huset och gör journalistik genom att ringa runt och försöka ta reda på saker, eller genom att skriva om eller utveckla storys som någon annan redan har tagit fram. Vilken typ av journalistik ska SVT ha på de här nya plattformarna? Det är det den här diskussionen handlar om för mig, säger han.

Vad ser du framför dig händer med Sverigebilden?
– Jag är oroad över att ett alltför ensidigt uppdrag till våra lokala nyheter att leverera till webben riskerar att krympa vår bild av Sverige. Att det blir mindre journalistik i våra tv-nyheter som är producerad utanför Stockholm.

Det där sista kräver en närmare förklaring.

Den 1 november införs en ny organisation och ett radikalt förändrat uppdrag på SVTs 37 lokala redaktioner. Reportrarna ska framöver fokusera på korta inslag i de digitala kanalerna; videoklipp om högst en minut och 15 sekunder på bekostnad av de längre genomarbetade reportagen. Ledningen anser att sådant material är bättre anpassat till ”Nyfikna Nicole och Nassim” och ”Sociala Sahar och Seb” i åldersspannet 20-39 år.

De vi pratar med, från reportrar till chefer, räknar med att den nya omorganisationen kommer att förvärra problemen. Nyordningen har skapat uppgivenhet bland medarbetare i delar av organisationen.

”Det här går för fort”
På SVTs redaktioner i Örebro och Västerås bekräftar man att det finns en debatt kring lokalreportrarnas nya uppdrag bland medlemmarna.

– Av det jag kan bedöma hittills av de direktiv vi får så kommer våra format bli hårt mallade, säger Malin Gotlin, ordförande i journalistklubbens sektion för SVT Örebro och Västerås.

– Jag är rädd att videoformaten, som vi förväntas göra på lokalredaktionerna, inte kommer passa in i våra stora rikssändningar Rapport och Aktuellt. Det problemet finns redan. Konsekvensen blir att våra berättelser i allt mindre grad hörs i de programmen. Rösten från övriga landet riskerar att bli svagare helt enkelt.

Samtidigt har de lokala broadcastsändningarna kortats och är nu nere på tio minuter inklusive väder. Det har lett till att det har blivit svårare att berätta komplicerade händelser. Om redaktionen väljer att ge en nyhet den tid de menar att den förtjänar så betyder det färre andra nyheter i sändningen.

– I en broadcastsändning har man en sändningstid att förhålla sig till men på nätet ser det inte ut så. Då borde vi kunna vara friare och använda vår journalistiska kompetens för att bedöma vad ett jobb håller för. Mallarna kan fylla en funktion ibland, men om vi bara ska berätta utifrån snäva ramar så tror flera av mina medlemmar att det kommer att bli fyrkantigt och stelt.

Malin Gotlin betonar att medarbetarna i hennes del av landet tror på en framtid online, men efter alla omorganisationer som företaget har genomgått de senaste åren har flera medarbetare slutat, andra letar efter nya jobb.

Hon beskriver det som att det SVT-jobb man en gång klev in i har förändrats för mycket.

– Vi jobbar sällan i team och det är mycket ensamarbete, till det ska man lägga att allt blir mer mallat och fler uppgifter har lagts på varje individ. Medlemmar beskriver det här som att tanken inte alltid hänger med, och att det har blivit tråkigare att jobba på SVT.

Omorganisationen innebär också att inga lokala reportrar längre jobbar direkt mot tv-programmen, utan att alla flyttas över till webbdesken med en lokal chef. De lokala programledare och redaktörer som jobbar med broadcast får en helt egen organisation med en chef som sitter i Stockholm.

– Att dela av en verksamhet som ska jobba tillsammans känner jag personligen inte är bra idé, säger Anders Hansson, ordförande i journalistsektionen vid SVT Gävle-Dala.

– Det kan leda till mycket problem, arbetsrelaterade och arbetsmiljömässiga svårigheter som uppstår när ens närmaste chef sitter på en helt annan ort. Att den som har personalansvar för tv-desken i Falun sitter i Stockholm är en form vi har testat tidigare och det visade sig fungera dåligt.

En av Anders Hanssons farhågor är att kedjan av personer som ska jobba om ett inslag kan leda till ”viskleken”. Till slut har en historia passerat så många människor att man inte känner igen den längre.

– En reporter gör något för webben, någon annan ska putsa det materialet så det går att visa i tv. Risken är att allt spetsas och skruvas ett varv för mycket så reportern som har gjort det inte känner igen sig i det, menar han.

En annan aspekt är att Sverige inte är helt homogent när det gäller tittande på linjär tv. Enligt Nordicoms Mediebarometer tittade 53 procent av de svenska storstadsborna i Stockholm, Göteborg och Malmö på tablålagd tv en genomsnittlig dag 2018. Motsvarande siffror för boende i större städer (fler än 50 000 invånare) var 55 procent, och för boende i övriga kommuner 62 procent.

– Det är möjligt att man i storstäderna har minskat tv-tittandet som helhet och suger åt sig mer från mobilen och webben, men det ser nog inte riktigt ut så i stugorna i Dalarna. Ur det perspektivet kan jag hålla med vissa andra om att det här går för fort, säger Anders Hansson.

SVT Nyheters journalister i Västmanland, Närke, Dalarna och Gävleborg är alltså missnöjda med den planerade omorganisationen. I Skåne är de fly förbannade.

”Vi fruktar att våra
tv-sändningar kommer att
bli en katastrof”
Ett av de många upprörda mejlen från SVT-medarbetare till Journalisten denna höst kommer från nyhetsredaktionen i Malmö.

”Hela personalen är djupt kritiska till den nya omgörningen. Dels eftersom vi fruktar att våra tv-sändningar kommer att bli en katastrof, dels eftersom den nya tv-redaktionen är alldeles för slimmad”, uppger källan.

Journalistsektionen på SVT Nyheter Skåne bekräftar att kritiken är omfattande, och att en majoritet på redaktionen också känner samma oro som brevskrivaren ger uttryck för.

Många känner sig svikna och överkörda av ledningen. Visserligen har medarbetare runt om i landet deltagit i grupparbeten för att komma med synpunkter på nya organisationen, men det beskrivs som en ”chimär”.

”Allt var redan bestämt. Det fanns ingenting att ändra eller förbättra och medarbetarnas förslag eller kritik togs inte tillvara”, skriver medarbetaren i mejlet.

De flesta journalister på SVT Nyheter Skåne tror precis som kollegorna längre norrut att den hårda mallningen och att alla reportrar enbart ska jobba mot webben kommer att medföra att lokalnyheterna blir lidande – något som också kan påverka Sverigebilden i Rapport. För att klara de lokala broadcastsändningarna ska tv-redaktören ta klipp från webben och speaka och klippa om så att det går att sända. I sändningen ska det också finnas en fördjupning som kan vara ett skypesamtal med en gäst.

En konsekvens av förändringen, tillsammans med nya rullande scheman för programledare, är att få av de 40 medarbetarna sökt de fyra tjänsterna som programledare. Tidigare programledare valde i stället att bli reportrar. Tjänsterna måste nu rekryteras utifrån.

Del 2: personalpolitiken

”Hela frågan kan sägas
ha mörkats för den här
yrkesgruppen”

Den 2 oktober lägger Anne Lagercrantz, chef för nyhetsdivisionen på SVT, ut ett blogginlägg som berättar om företagets satsning på fler journalister.

”Idag berättar vi hur ny teknik tillåter en satsning på ytterligare 14 journalister. Vi vill göra mer kvalificerad nyhetsjournalistik och bättre skildra Sverige”, skriver hon.

Det är ett långt inlägg med fina ord om att skala upp, om de ständiga förbättringar som SVT och alla medieföretag behöver göra, om att rekrytera ytterligare lokala journalister, och hur mycket SVT vill – och gör – på en och samma gång.

Två dagar senare plingar det till i mejlkorgen, igen. Blogginlägget har retat upp SVT Nyheter Västernorrlands redaktion, rejält.

I mejlet som har undertecknats av 16 medarbetare anser man att det ledningen nu försöker sälja in som en satsning på den lokala journalistiken i praktiken handlar om en utarmning av densamma.

Vad SVT har beslutat om är att lägga ner åtta sändningsorter. Det innebär att SVT behöver 14 färre tekniker och produktionskoordinatorer ute i landet. Dessa resurser ska omvandlas till journalisttjänster.

Men medarbetarna i Västernorrland menar att de inte kan lita på det, rädslan är att det hela mynnar ut i en centralisering av resurser på bekostnad av det lokala.

De produktionskoordinatorer som nu riskerar uppsägning har kompetens inom områdena bildjournalistik och redigering.

”Det konkreta utfallet för SVT Västernorrland är att två nyckelpersoner ska bort – och detta är enligt SVTs terminologi alltså en förstärkning av den lokala journalistiken”, skriver medarbetarna, som anser att förändringen genomförs på ett ”brutalt” sätt.

Tre personer har fått beskedet att det finns en tjänst kvar att slåss om, en tjänst de själva uppfattar som ”ett vaktmästarjobb med arbetsuppgifter som däckbyten”.

Samtidigt har företaget inlett rekryteringen av fem videospecialister.

”Utan att först ha gjort en intern kompetensinventering har företaget valt att rekrytera externt. I praktiken gör sig SVT av med anställda fotografer och redigerare för att anställa fotografer och redigerare externt”, skriver de.

På SVT i Västernorrland menar medarbetarna att SVT rundar LAS-reglerna genom sitt agerande. Ansökningstiderna till de nya videospecialisttjänsterna gick ut 14 dagar innan produktionskoordinatorgruppen ens fick veta att deras jobb försvinner.

”Hela frågan kan sägas ha mörkats för den här yrkesgruppen”, skriver medarbetarna.

”Rationaliseringarna ska gå till reportrar på flera orter”
Anne Lagercrantz känner igen kritiken mot omgörningen, Sverigebilden och arbetsmiljön från sina resor runt i landet. Men eftersom nedläggningen av åtta sändningsorter innebär att resurser flyttas från utsändning och produktionsstöd till journalistik möter hon också ”en lättnad över att alla rationaliseringar kommer tillbaka till lokala nyheterna”.

– Rationaliseringarna ska gå till reportrar på flera orter och stärkt gemensam research. Samtidigt görs en översyn för att förenkla tekniska system och verktyg.

Hon håller samtidigt med om att Sverigebilden i riksnyheterna har påverkats det senaste året.

– Vi har fått mycket rättmätig kritik om att SVT har varit för texttunga online. Så vi har gjort en enorm förflyttning och blivit bättre på att berätta med rörlig digital bild lokalt, vilket påverkat leveransen till riksnyheterna i tv, vilket inte är bra, förklarar hon.

För att stärka Sverigebilden i de stora nyhetsprogrammen har ledningen nyligen beslutat om en tillfällig förstärkning med en deskredaktör och fyra reportrar. Projektet ska löpa i sex månader, sen ska det utvärderas.

Satsningen är ett svar på kritik från både riks- och lokala nyheter om Sverigebilden, uppger hon. Den kritiken har funnits internt på SVT Nyheter i mer än ett år, men beslutet offentliggjordes för personalen så sent som i mitten av oktober, strax efter det att vi börjat ställa frågor till ledningen om problemet.

Att SVT ska ha mörkat för produktionskoordinatorerna att de ska sägas upp och därmed runda LAS, som det uppfattas i Västernorrland, tillbakavisar Lagercrantz. Förändringarna blev klara först i oktober, sedan har man informerat personalen omgående, säger hon.

Journalistklubben anser att det ser illa ut att man rekryterar nya reportrar samtidigt som mångåriga medarbetare i bland annat Sundsvall riskerar att sägas upp. Om klubben skulle driva det som en LAS-fråga, skulle det kunna innebära att några av de som blir övertaliga får förtur till videospecialisttjänsterna, och SVT skulle då kunna tvingas säga upp dem som man just rekryterat.

– Vi har bett om anställningsstopp tills det står klart om det blir fråga om uppsägningar eller inte men fått nej, säger Hanna Nyberg, ordförande i journalistklubben på SVT.

Bland SVT-medarbetarna finns en återkommande kraftig kritik mot hur omorganisationerna på företaget har skötts och mot ledningens behandling av erfarna medarbetare. Som Malin Gotlin i Örebro konstaterat har det lett till att folk har sagt upp sig.

I tv-huset i Stockholm finns ännu mer omfattande kritik. Här pratar man om mobbning.

”Det har varit den värsta
tiden i mitt yrkesliv”
En morgon förra hösten blev plötsligt ett par SVT-journalister som var inlånade till en avdelning på SVT Nyheter avstängda från avdelningens gemensamma mejlinglista. De skulle inte heller få vara med på avdelningens gemensamma möten, trots att de arbetade heltid på avdelningen och satt fysiskt placerade vid samma desk.

Avstängningen lyftes ganska omgående efter att medarbetarna ifrågasatte beslutet.

Vad många inte vet än i dag är att orsaken till avstängningen var att de två journalisterna hade berättat för sin ordinarie chef vad de arbetade med på avdelningen de var utlånade till. De hade ”tjallat” och betett sig ”illojalt”, ansåg chefen.

Flera medarbetare på SVT Nyheter Online berättar att de blivit bestraffade när de framfört kritik. En person berättar att en mellanchef slutade kommunicera och till och med slutade hälsa, efter att hen ventilerat åsikter som chefen inte gillade.

Det hände vid något tillfälle att någon blev uppmanad att inte prata med facket. Några säger till Journalisten att de känt sig utsatta eller mobbade.

– Det har varit den värsta tiden i mitt yrkesliv, säger journalisten F.

Facket och skyddsombuden kopplades in. Onlinechefen Michael Kucera, programchefen på SVT Nyheter Charlotta Friborg och chefen för nyhetsdivisionen Anne Lagercrantz ska ha informerats. Personalen upplevde att inget hände. Ingen i ledningen agerade. I stället fick de veta att problemet låg hos dem, att de var förändringsobenägna. Passade det inte var det upp till dem att flytta på sig.

– Det är kanske det som jag har svårast att förhålla mig till, att vi inte har fått det erkännandet att vi har haft det tufft, och att man uppenbarligen inte ser något problem med ledarskapet, säger journalisten G.

Videodesken på SVT Nyheter Online utmärker sig i vår granskning. Den 17 personer starka desken är spjutspetsen på SVT Nyheters framtidssatsning. När den skapades i januari 2017 i samband med den stora omorganisationen var videodesken, enligt ledningen, en ”nyckelfunktion” i satsningen på att nå den viktiga gruppen 20-40-åringar.

Men av de 17 journalister som började på video­desken i januari 2017 finns i dag bara fyra kvar. Resten har sökt sig därifrån.

Ett halvår efter starten delades videodesken in i två grupper: explainergruppen och daggruppen. Explainergruppen om cirka fem medarbetare skulle jobba med de kreativa och roliga arbetsuppgifter som alla som sökt till desken lockats av: explainervideor och experiment med berättarformatet. De jobbade vanlig kontorstid, måndag till fredag, men hade också helgpass inlagda.

Daggruppen om åtta medarbetare skulle klippa ned inslag som andra gjort. De fixade in- och utklipp från morgonstudion och lade textplattor på nyhetsmaterial. Det var väldigt lite egen journalistik, och ”fruktansvärt otillfredsställande arbetsuppgifter”. De jobbade treskift från sex på morgonen till midnatt, samt helgpass. Eftersom explainergruppen plockats bort från skiftarbetet i veckorna blev schemat för daggruppen hårt.

Explainergruppen var premierad. De fick åka på studieresor, utbildningar och bjöds bland annat in till en kick-off och tredagarskonferens på Villa Källhagen i januari i år. Daggruppen var inte välkommen, och fick inte ens veta varför explainergruppen plötsligt var borta från desken. Informationen var generellt knapphändig och det ledde till misstänksamhet. Ibland kunde någon från daggruppen få följa med på en konferens. Varför just den personen blev utvald var det ingen som visste.

I medarbetarundersökningen förra året uppgav flera av medarbetarna att de utsatts för kränkning eller diskriminering.
Majoriteten av videodeskens journalister såg till att bli utlånade till andra delar av SVT, eller sökte och fick nya tjänster inom bolaget. Det pratades internt om ”flykten från videodesken”.

”Det är något fel på ledarskapet”
Ledningens agerande på SVT Nyheter har lett till att erfarna journalister har sagt upp sig. När Journalisten tar kontakt med några av dem som har slutat på videodesken, väljer tre att ställa upp och berätta med namn.

Lina Lindahl är en av dem. Hon gjorde sin sista arbetsdag i juni efter nästan tolv år på SVT, och har lämnat journalistyrket.

– Trots att ledningen var fullständigt informerad om problemen på videodesken tilläts de fortgå i två års tid. Inget gjordes, säger hon.

– Jag har jobbat på regional nivå, riksnivå och på olika redaktioner och har alltid känt att man har haft sina chefer i ryggen. Man har alltid kunnat prata med dem och fått gehör. Men jag upplever att det inte längre existerar. Chefskapet har förändrats. Det har blivit mer uppdelat, vi och dem. Flera upplever att det kickas ner mot medarbetare och det får folk att sluta eller sjukskriva sig. Det har öppet sagts att det inte är fel med ruljangs på personalen och det tycker jag säger en del om vad de vill ha för kultur. För mig är det viktigt att känna att det finns ett stöd från chefshåll och att man har möjlighet att utvecklas. Den känslan hade jag inte längre. Därför sa jag upp mig.

Även om videodesken var hårdast drabbad, finns liknande problem på hela onlineredaktionen.

– Folk har sökt sig bort från andra delar av redaktionen också. Det är infekterat. Det är något fel på ledarskapet helt enkelt.

Hon drar efter andan och säger med eftertryck:

– Det är ett uddlöst och fegt ledarskap.

”När jag sa till en högt uppsatt chef att folk inte
mår bra fick jag svaret: ’Jaha, men det ser bra ut på sajten.’”
Freja Salö arbetar idag som kommunikationsansvarig på ett byggföretag. När hon bytte jobb i våras hade hon arbetat med SVTs onlinejournalistik sedan 2008, med ett par avbrott för inhopp på Lilla Aktuellt och i SVTs program­etikgrupp. Det har varit ”tio bra år på SVT där jag har fått prova roliga saker”, säger hon.

Hon var redaktör och arbetsledare på videodesken. Hon är tydlig med att det inte bara var ledarskapet för videodesken specifikt som ledde till att hon sade upp sig.

– Problemen finns högre upp. Det finns också en anledning till att man tillsätter en viss typ av chefer. På flera håll tillsatte man chefer som lade hårdare scheman och hade mer fokus på kvantitet, säger Freja Salö.

Vidtog ledningen några åtgärder för att förbättra arbetsmiljön?
– Inte vad jag vet. När jag sa till en högt uppsatt chef att folk inte mår bra fick jag svaret: ”Jaha, men det ser bra ut på sajten.”
– Jag tror tyvärr att det är så här SVT vill att det ska vara. Man tar inte hand om sin personal. Man vill mycket hellre rekrytera nya. Man tycker att det är bra med rörlighet. Men det skadar arbetskapaciteten.

”Jag kände mig väldigt
skyldig i vissa lägen.”
Tove Hanell beskrivs av flera medarbetare som videodeskens stjärna. Hon har jobbat på SVT i 13 år, på bland annat Rapport och Aktuellt, och säger själv att hon personligen har fått göra massor av spännande och roliga saker. Inför valet förra året gjorde hon till exempel ”Toves resa” och gav sig ut i Sverige och fick experimentera med format och innehåll.

När hon sade upp sig kom det som en överraskning för många. I dag arbetar hon som kreativ innehållschef på Stockholms Handelskammare.

– Jag gick verkligen till något och inte från något, men det som gjorde det lättare att fatta beslutet var att jag under en tid hade sagt till olika chefer att det tog energi att mål och mandat var otydliga och att medarbetare inte trivdes och var ledsna. Det kändes inte som att de agerade. Jag tyckte inte att jag fick gehör. Det gjorde mig besviken. Dessutom tyckte jag att det blev mindre av transparens och mod och mindre av att lära av misstagen-kultur som jag tidigare verkligen hade uppskattat på nyhetsredaktionen.

Tove Hanell satt i den redaktionella grupp som föreslog den nya omorganisationen som infördes 2017.

– Jag kände att det här skulle bli superbra. Men det blev inte som jag hade tänkt. Det var också det som gjorde att jag försökte påtala för chefer att det fanns saker som inte fungerade. Det är jobbigt att träffa kollegor som är ledsna och besvikna. Jag kände mig väldigt skyldig i vissa lägen.

När hon sade upp sig kom chefen plötsligt med förslag på förändringar. Det var för sent.

– SVT levererar fortfarande oerhört mycket bra journalistik, men publiken skulle kunna få ännu mer och ännu bättre nyheter och berättande. Jag tror att man alltid måste skruva på en organisation, särskilt i början när man ser vad som inte fungerar. Jag upplevde att man inte agerade. Man kanske gjorde saker, men det kommunicerades inte. Men jag är optimist. Jag tror att det kan bli bättre, men det förutsätter en rak och ärlig diskussion om vad som funkar och inte funkar, säger Tove Hanell.

”Jag blir väldigt bekymrad”
Det har gått på dagen en månad sedan vårt första besök på onlineredaktionen när vi den 17 oktober träffar SVT Nyheters programchef Charlotta Friborg i ett mötesrum precis in­nanför entrén i tv-huset.

Hon fäller upp datorn och startar en Powerpointpresentation på den stora tv-skärmen.

– Eftersom du hade frågor om ledarskap, så tänkte jag visa lite vad vi jobbar med. Vi jobbar nämligen ganska mycket med ledarskapsfrågor, men vi har inte pratat externt om det eftersom det inte är klart, säger Charlotta Friborg.

Det visar sig att SVT Nyheter sedan ett år har ett ledarskapsprojekt som kallas ”Nyhetsledarna”. Man har haft mängder av workshops där man har jobbat med att identifiera problem i organisationen och ledarskapsfrågor. Sammanlagt ska 150 chefer gå en tre dagar lång ledarskapskurs. Alla medarbetare ska medverka i workshops, hittills har man hunnit med ungefär hälften. Nästa år ska lokalredaktionerna och sporten in i arbetet.

På papperet ser satsningen lovande ut, och Charlotta Friborg är entusiastisk och menar allvar om att ta itu med problemen som identifierats.

– Vi har definitivt utmaningar kring tydlighet när det gäller målbilder och mandat. Men minst lika viktigt är att stärka feedbackkulturen, att prata med varandra om vad som fungerar och vad som inte fungerar; att man får en chans att bli bättre, säger Charlotta Friborg.

Projektet inleddes efter att medarbetarundersökningen 2018 visade på en ”skriande brist på feedback och återkoppling”.

– Det var mycket som såg bra ut på riksnyheterna, vi låg bra till jämfört med många andra enheter på SVT. Men feedbacken var ett stort problem.

Syftet med projektet är att få bort alla spår av en bedömningskultur där man jagar syndabockar och ersätta den med en utvecklingskultur där man är i ständigt lärande.

Det ser ut som att ni har identifierat många av de problem som SVT-medarbetare pratat med oss om. Men flera av dem berättar samtidigt att de inte vågar komma med kritik eftersom de är rädda för repressalier.
– Jag får ta de uppgifterna med mig och grunna över det, för jag känner inte igen mig i den bilden. Jag har varit på många redaktioner och den här är nog den vänligaste redaktionen jag har varit på. Jag tycker att det finns en stor generositet och vilja att lyssna.

Några personer berättar om mobbning och trakasserier på SVT Nyheter.
– Om jag skulle få en uppgift om att det pågår mobbning eller trakasserier, då skulle jag agera omedelbart. Vi har rutiner för det. Men det måste vara tydligt.

En journalist som kritiserar ledarskapet uppger att det ”kickas ner mot medarbetare och det får folk att sluta”.
– Jag blir väldigt bekymrad när jag hör detta. Vi vill ha ett ledarskap som är lyssnande, modigt och engagerat, säger Charlotta Friborg.

Folk säger att de får veta att de är förändrings­obenägna, eller uppmanas byta jobb, när de kommer med kritik.
– Jag har aldrig sagt så. Det vore mig främmande. Jag känner inte heller igen någon av mina chefskollegor. Det är helt enkelt inte så vi talar.

När det gäller ovanstående specifika situationer uppger både Charlotta Friborg och onlinechefen Michael Kucera att åtgärder har vidtagits. Exakt vad kan de inte gå in på, då det är personalärenden.

”Signalen från mig har aldrig varit att personalen är förändringsobenägen och borde flytta på sig. Vi har gjort flera förändringar på avdelningen det senaste året. Bland annat har två nya chefer nyligen rekryterats till både onlinedesken och videodesken”, skriver Michael Kucera i ett mejl.

Många kontaktade oss efter att de sett oss inne på onlineredaktionen för en månad sen. Det var som att det gick ett larm här inifrån tv-huset till vår redaktion. Vi har aldrig varit med om något liknande tidigare. Vad tänker du om det?
– Jag är jättebekymrad över det, att man väljer den vägen. Det finns många sätt att slå larm på internt. Vi som chefer är tillgängliga och finns i vardagen, men det kan vi uppenbarligen bli bättre på, säger Charlotta Friborg.

Journalisten berättade redan för två år sedan om den utbredda tystnadskulturen på SVT (nr 02/2017). Mycket litet verkar ha hänt sedan dess, och Hanna Nyberg, ordförande i journalistklubben på SVT, bekräftar att det finns en rädsla för att yttra sig kritiskt bland medlemmarna.

– Det förekommer att medarbetare inte vågar prata med sina chefer för att de är oroliga för repressalier. Jag kan inte säga att det finns fog för den oron, men oron är ett problem i sig.

Att erfarna journalister säger upp sig från SVT Nyheter för att de inte står ut beskriver hon som ”förskräckligt”.

– SVT har faktiskt inte råd att förlora duktiga medarbetare på det sättet. Det finns många företag som är intresserade av att rekrytera journalister som är skickliga på visuellt berättande till sina kommunikationsavdelningar, där lönerna är högre och arbetsvillkoren bättre.

”SVT Nyheter befinner sig
i en identitetskris”
Så. Vad visar vår genomlysning av SVT Nyheter?

En otydlighet kring publicistiken skapar vilsenhet och frustration bland medarbetare. Kritiserade omorganisationer som löser ett problem i ena änden skapar nya problem i den andra samtidigt som en hårdnad personalpolitik leder till att erfarna journalister säger upp sig. Ledningen står inte inför en utmaning, utan många. Det är, trots allt, inte så konstigt att larmet gått från tv-huset denna höst.

Eller som Rolf Lunneborg, arbetsmiljöombud på SVT Västernorrland, sammanfattar det:

– Jag upplever att SVT Nyheter befinner sig i en identitetskris som sprider sig från ledningen till oss på golvet. Det här är särskilt tydligt hos oss som jobbar på de lokala redaktionerna där förändringstakten är så hög att vi i bland upplever oss jobba i en experimentverkstad. Vi är bra på att räkna klick och besöksstatistik, men saknar en diskussion på djupet om den goda journalistiken lokalt och hur vi bäst bidrar till den bredare Sverigebilden. Vi pratar mycket om målgrupper och form men allt mindre om innehållet. n

Fotnot: Samma dag som Journalistens pressläggning, den 28 oktober, stod det klart att SVT i vår kortar den sena lokala nyhetssändningen i broadcast, från nio till fyra minuter.

Johannes Nesser & Klas Granström

Dessa vill SVT nå online

Nyfikna Nicole och Nassim, 20-40 år
Älskar utmaningar. Gillar förändring, äventyr och att upptäcka nya saker. Vill känna att de utvecklas och de gillar förändring. Viktigt att trivas med jobbet, de vill nå långt i karriären. Vill känna att de kan göra skillnad. Är rastlösa och aktiva. Viktigt att vara insatt och allmänbildad i nyheter om inrikes och utrikes – och förstå varför. Är de i gänget som har koll och har flest nyhetsappar. Köper inte allt rakt av utan kollar olika källor för att få en egen uppfattning.
Topp 5 intressen: Resa utomlands, film, prova ny mat, tv och resa i Sverige.
Över snittet intresserade av: Vidareutbildning, inrikespolitik, andra kulturer, träning, utrikespolitik.
Över snittet nyfikna på: vetenskap, jämställdhet, andra länders kultur, ekonomi, religionsfrågor och kändisar.

Sociala Sahar och Seb, 20-40 år
Är sociala och vill vara med där det händer. Jobb och plugg är viktigt men inte lika stort som familj och vänner. Tränar ofta tillsammans, gym eller jogging. Och streamar serier. Ser sig som kreativa, provar gärna ny matlagning och delar stolt på Instagram. Där delas också bilder på barn och vänner. Vill hänga med i diskussioner men vill inte lägga tid och energi på krångliga nyheter, de har nämligen ont om tid. Nyheter ska vara överskådliga och sammanfattade.
Topp 5 intressen: Film, musik, resa utomlands, resa i Sverige, prova ny mat.
Över snittet intresserade av: följa tv-serier, vidareutbildning, styrketräning, datorer, film.
Över snittet nyfikna på: Kändisar.