Gå direkt till textinnehållet

Vi hävdar vår rätt att använda drönare

En debattartikel i Journalisten med rubriken "SVTs fotografer riskerar miljonböter” innehåller flera uttalanden och värderingar som är felaktiga och vilseledande. Jag vill därför ytterligare klargöra skälen till att SVT tillsvidare fortsätter att använda drönare och andra fjärrmanövrerade kameror även efter Högsta förvaltningsdomstolens omdiskuterade "drönardom".

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Det är en allvarlig sak när medier begränsas. Vi stöder oss bl.a. på anskaffarfriheten i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) när vi hävdar vår rätt att använda fjärrstyrda kameror i vår publicistiska verksamhet. SVT följer givetvis svensk lagstiftning men så länge kamerövervakningslagen (KÖL) inte är prövad i relation till företag av vårt slag anser vi att vi har juridiskt stöd för att använda fjärrstyrda kameror.

Tills vidare är det alltså SVTs uppfattning att redan den grundlagsfästa principen om anskaffarfrihet innebär att det inte krävs tillstånd enligt  KÖL när syftet med användningen av en fjärrstyrd kamera är anskaffning av material för publicering i ett grundlagsskyddat medium.  

Anskaffarfriheten tillkommer varje svensk medborgare och innebär att straff eller skadestånd inte kan komma ifråga för till exempel den journalist som medverkat i anskaffningen av material.

Anskaffarfriheten i Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) hindrar inte reglering i lag som endast avser själva tillvägagångsättet för anskaffning. Anskaffarfriheten utgör således inte något skydd mot påföljder för exempelvis hemfridsbrott, olaga intrång eller olaga vapeninnehav när sådan gärning begåtts i samband med anskaffning av material för publicering.

KÖL är en lagstiftning till skydd för enskildas personliga integritet. Som en följd av lagstiftningens ändamål och dess närmare utformning är det SVTs uppfattning att tillståndsplikten och straffbestämmelserna i KÖL inte endast tar sikte på tillvägagångssättet för anskaffning utan även på innehållet i anskaffat material. Som ett resultat därav kommer KÖLs tillståndsplikt och straffbestämmelserna i KÖL i konflikt med anskaffarfriheten i TF/YGL. Vid denna konflikt har anskaffarfriheten i grundlagarna företräde och straff och/eller skadestånd enligt KÖL kan inte komma ifråga.

Förhållandet mellan tillståndsplikten i KÖL och anskaffarfriheten i TF och YGL har inte varit föremål för prejudicerande avgörande i domstol. Det är därför möjligen rättvisande att beskriva rättsläget som osäkert, även om vi på SVT känner tillförsikt i vår uppfattning.

Det bör framhållas att Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet för KÖL, på datainspektionen.se publicerade frågor och svar avseende KÖL så sent som den 28 oktober (efter HFD:s "drönardom") publicerade följande nya fråga/svar: 

Krävs det tillstånd för medier, till exempel tv-bolag, för att använda kameraförsedda drönare i sin verksamhet?

Huvudregeln i kameraövervakningslagen är att det krävs tillstånd för att kameraövervaka en plats dit allmänheten har tillträde och det finns inte något uttryckligt undantag i lagen för kameraövervakning som sker för journalistiska ändamål, såsom det finns i personuppgiftslagen. En grundprincip är dock att grundlag går före lag. Det kan därför inte uteslutas att det finns bestämmelser i grundlagen, såsom yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, som får till följd att tillstånd inte krävs för att använda kameraförsedda drönare i grundlagsskyddad verksamhet. 

SVT uppfattar Datainspektionens uttalande som ett tydligt stöd för vår uppfattning. Datainspektionens försiktiga uttryckssätt är naturligt med hänsyn till att prejudicerande prövning i domstol inte finns.

Mot bakgrund av vad som nyss anförts anser jag att SVT bör, och kanske närmast är skyldigt, att till värn för informations- och yttrandefriheten tills vidare fortsätta att använda den kamerateknik – inklusive drönare och andra fjärrstyrda kameror – som vid varje tillfälle är bäst lämpad för att fullgöra vårt uppdrag i allmänhetens tjänst. 

Jag har självklart stor respekt för att enskilda medarbetare eller uppdragstagare just nu kan känna osäkerhet eller obehag vid arbete med t.ex. drönare. Vi har en bra dialog i frågan med medarbetare och leverantörer och ingen ska känna sig tvingad att arbeta med till exempel en drönare. SVT skulle inte heller låta en enskild medarbetare eller leverantör bära ekonomiskt ansvar om detta skulle prövas.
                                                                                Adde Granberg
                                                                                produktionschef SVT

Läs debattartikeln "SVTs fotografer riskerar miljonböter" av Mikael Jägerbrand här.

Fler avsnitt
Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler