Thomas Bodström: : Nya buggningslagen stärker rättssäkerheten

Diskussionen om integritet vid brottsbekämpningen har pågått under våren. I den debatten är det självklart för mig att inte bara fokusera på människor som begår brott utan också påminna om att den kanske största integritetskränkningen av alla är att utsättas för brott. Om polisen får nya möjligheter att bekämpa brottsligheten blir det färre människor som kränks.

Men frågan är mer komplicerad än så. Det som är trygghet för den ena kan vara ofrihet för den andre. För vissa innebär till exempel kameror i tunnelbanan att man vågar åka in till stan på kvällen. Någon annan kan känna sig övervakad.

I det nya lagförslaget om buggning, som presenterats för riksdagen i vår, har rättssäkerheten stärkts väsentligt jämfört med tidigare förslag. Buggning ska bara få användas för de mest allvarliga brotten. Överskottsinformationen är numera reglerad och offentliga ombud ska finnas som motpol till åklagaren vid domstolsprövningen.

Annons

bryt

När polis och åklagare får bättre verktyg måste också kontrollen av deras arbete öka. Den rapportering som regeringen i dag lämnar till riksdagen ska utvecklas ytterligare. Men det räcker inte. Vi ska också förstärka granskningen av hur polisens tvångsmedel används mot enskilda. Regeringen kommer inom kort att presentera hur den granskningen bör utformas där ett alternativ kan vara en nämnd med parlamentariker och jurister. Vi kommer också att se till att den som blir föremål för buggning blir upplyst om detta i efterhand.

Agneta Lindblom Hulthén påstår i Journalisten (9/06) att den grundlagsskyddade meddelarfriheten hotas genom förslaget. Det är fel. En journalist får aldrig avlyssnas när han eller hon pratar med en källa – inte ens om den källan skulle vara en känd terrorist. En redaktion får heller inte avlyssnas om där finns en journalist som är misstänkt för ett grovt brott. Den enda gång som det skulle kunna vara möjligt att avlyssna en redaktion är om platsen som sådan är brottsplatsen. Alltså om där förekommit omfattande narkotikahandel, bordellverksamhet eller andra brott som ger minst fyra års fängelse och bara om man kan utesluta att grundlagsskyddad information fångas upp. Införandet av buggning hotar alltså inte på något sätt en journalists viktiga kontakter med sina källor. Något som är grunden för all kritiskt granskande journalistik. I förslaget om buggning anges också uttryckligen att meddelarfriheten är skyddad.

bryt

Vad som däremot knappast gagnar meddelarfriheten är om Agneta Lindblom Hulthén med flera gång på gång felaktigt fortsätter att hävda att meddelarskyddet är hotat. Detta i sig skulle kunna avskräcka många från att vända sig till en journalist. Anledningen till att redaktioner inte kan undantas generellt är inte någon misstro mot journalister. Det beror helt enkelt på att det mycket lätt skulle vara möjligt att kringgå ett absolut undantag genom att starta ett cirkulär, en sajt eller ett nyhetsbrev. Vi skulle kunna få ett starkt uppsving av MC-tidningar och nynazistiska tidningar, om än med mycket begränsad upplaga. Kanske skulle till och med bordeller kunna gömma sig bakom ett cirkulär eller tidning med fyra utgåvor per år.

bryt

Det är viktigt att vi har en bra men seriös debatt. Direkta felaktigheter gagnar ingen, allra minst gagnar de sanningen. Att Sverige är relativt ensamt om att inte tillåta buggning och att svensk polis nu får samma verktyg som sina danska, finska och norska kolleger kan också vara bra att påpeka för att nyansera debatten. Vi kommer även i fortsättningen att arbeta för att bekämpa brottslighet utan att göra avkall på rättssäkerheten. På så sätt värnar vi den personliga integriteten både för dem som är misstänkta för brott och för dem som utsätts. Ytterst handlar det om att polis och åklagare ska få bättre möjligheter att få fram bra bevis. Det innebär i praktiken att personer som begår grovt brott också kan ställas till ansvar medan oskyldiga kan frias.

Jag förstår inte hur någon kan tro att detta hotar rättssäkerheten, i själva verket är det precis tvärtom.

THOMAS BODSTRÖM

justitieminister (s)