Nils Hanson, Uppdrag granskning: Säkerheten brister

20 april, 2004

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Uppdrag granskning har den senaste tiden utsatts för mycket kritik och många påhopp. En del av kritiken har varit befogad, annat har varit rent befängt.

Uppdrag granskning har den senaste tiden utsatts för mycket kritik och många påhopp. En del av kritiken har varit befogad, annat har varit rent befängt.

Till den senare kategorin hör påståendet om att vår reporter Micael P Lekberg medvetet skulle ha vilselett sin publik. Flera inlägg i Journalisten (nr 7/04 och 8/04) grundas på en anmärkningsvärd anklagelse i Mediemagasinet från en verksjurist på Brottsförebyggande rådet, Brå.

Denne hävdade i programmet att Uppdrag granskning manipulerat statistik om brottslighet bland militärer i landet. Han påstod dessutom att Brå både skriftligen och muntligen upplyst redaktionen om att det var fel att använda sig av den jämförelse som myndigheten själv hade tillhandahållit. Vi har försökt gå till botten med denna oerhört allvarliga anklagelse men kan inte finna annat än att den slår tillbaka mot myndigheten själv. Vår medarbetare utgick från att statistiken från Brå var korrekt.

Han fick ingen muntlig information om att det var fel att använda statistiken. Brå har dessutom, snart två månader efter Mediemagasinets granskning, inte kunnat visa någon handling där felet påtalas skriftligen. Ett sådant dokument är en allmän handling och borde lätt ha kunnat återfinnas. Det är därför rimligt att anta att handlingen inte finns.

bryt

Vi har nu i ett brev till generaldirektör Jan Andersson krävt en ursäkt från Brå. Vi begär att Brå medger sitt misstag, precis som Uppdrag granskning har gjort. Den missvisande statistiken borde aldrig ha publicerats. Att så ändå skedde tyder på allvarliga brister i den redaktionella organisationen och kan inte skyllas på en enskild medarbetare. Micael P Lekberg har mitt fulla förtroende.

Mediemagasinets granskning har lett till självrannsakan på Uppdrag gransknings redaktion. Vi har lovat våra tittare skärpning och arbetar nu hårt med att leva upp till dessa utfästelser. Redaktionen bygger upp en säkerhetskultur som ska leda till ett bättre program. Urval av bilder och uppgifter diskuteras på ett annat sätt än tidigare. Varje ord och siffra som ska publiceras passerar flera filter före sändning. Arbetsmetoder redovisas öppet. (Läs mer om vår handlingsplan på www.svt.se/granskning.)

Reportrarna på Uppdrag granskning är inte slarvigare än andra. Tvärtom, när jag tillträdde som projektledare i höstas imponerades jag över noggrannheten. På ingen annan redaktion jag tidigare arbetat har jag sett reportrar lägga ner så mycket tid på faktakontroll. Vetskapen om att varje ord troligen kommer att nagelfaras av Granskningsnämnden ger extra bränsle åt det arbetet.

bryt

Hur kan man då förklara bristerna?

Förklaringen är ett systemfel som är alltför vanligt. Det råder tveklöst en bristande säkerhetskultur på många redaktioner i landet. Här är de viktigaste orsakerna, som jag ser det:

* 1. Stor reportermakt. Den starke reportern är van vid att arbeta ifred. Han eller hon ser det som en självklarhet att få genomföra jobbet från idé till publicering utan att bli ifrågasatt. Det är dock svårt att agera djävulens advokat mot sig själv även för den duktigaste och mest noggranne av reportrar. Passiv arbetsledning. Att nagelfara reporterns arbete tar inte bara tid, det kan dessutom leda till uppslitande konfrontation med reportern. Det är bekvämast att låta bli.

* 2. Lam tradition. Vassare journalistik borde medföra en vassare intern granskning. Men det arbetet fortsätter enligt den tradition som sitter i väggarna sedan den tid då journalistiken sällan eller aldrig var annat än harmlös. Varför finns det inte kurser i faktakontroll, värdering av källor och granskning av råmaterial? Jo, därför att de inte efterfrågas.

* 3. Lindrig påföljd. En fällning i Granskningsnämnden eller Pressens opinionsnämnd svider onekligen. Men i andra länder, exempelvis USA, är noggrannhet en mer påtaglig förutsättning för överlevnad. Skadestånd i mångmiljonklassen och hot om avsked är otäcka men starka incitament.

Redaktionerna lägger ner stora resurser för att ta fram material för publicering. Försvinnande lite kraft går åt till det som borde vara viktigast av allt, nämligen att kontrollera materialet så att det som publiceras verkligen är sant.

Förhoppningsvis kan Uppdrag gransknings interna arbete inspirera andra redaktioner. Den som granskar andra måste skapa ett system för att granska sig själv.

projektledare, Uppdrag granskning

Kommentarer

Det finns 3 kommentar på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Inlagt av Rickard Olaison mån, 2011-12-19 22:18

Oförlåtligt, UG

Av Rickard Olaison

Det Uppdrag Granskning gjorde är oförlåtligt. Programmet borde visa högre kompetens. För min del har jag slutat titta på Uppdrag Granskning.

Inlagt av Kenneth Lind mån, 2011-12-19 22:18

Du bluffar Nils Hanson.

Av Kenneth Lind

Jag är den terapeut som varit aktuell i fyra program sedan 3 februari. Utifrån det ser jag insidan av hur ni ljuger och förvränger fakta. Jag ser också hur ni väljer att driva en parts intresse ihop med en mediafixerad advokat.

Nils Hansson har personligen tagit emot ett fax av mig före första programmet som innehöll fakta som han valde att inte sända. I stället sände han helt felaktiga fakta kring min utbildningssituation. Han medverkade till att ca 105 högskolepoäng beskrevs som 5 högskolepoäng i programmet. Sanningshalten i presentationen kom upp i ca 5 %, vilket kännetecknar hela programinslaget.

Detta grava fel kvarstod när programmet gick i avkortad repris en vecka senare. När Ug vid nästa program hade tagit till sig att det fanns ytterligare studiepoäng kunde de inte kommentera att de haft fel i era förra uppgifter. Reflektera över Ug:s förmåga att kunna medge och offentligt stå för sina misstag.

Inför programmet den 30/3 har Nils Hanson och jag kontakt via mail. Han ber mig kommentera eller bemöta det de kommer sända som berör mig. Jag skickar in följande:

Jag kräver att dessa kommentarer presenteras i oklippt skick.Mitt förtroende för Dig och Din redaktion är obefintligt. Därför vill jag inte föra någon diskussion med Dig. De felaktigheter som Du/Ni kommer sända ansvarar Du/Ni ensamma för.

Ärendet är belyst i flera rättsliga instanser. Det kan eventuellt komma att belysas i ytterligare någon instans. Jag hyser i grunden ett förtroende för rättssystemet i Sverige. Det är inom rättssystemet denna typ av problem ska avgöras. Kan den dömde och hans advokat inte driva detta ärende den rättsliga vägen tror jag inte att denna “mediaväg” skapar en större rättvisa för de inblandade.

Möjligheten att detta mediadrev leder till någon rättvisa sjunker ju ytterligare när journalister i samverkan med den ena partens försvarsadvokat styr programmet och klippmaskinen. “

I stället för att införa mina kommentarer i anslutning till programinslaget väljer man att ca 20 minuter senare, efter ett helt annat programinslag presentera följande ett tämligen felaktiga påstående. Programledaren Karin Hübinette säger följande : Kenneth Lind har fått ta del av de sakuppgifter som rör honom. Han säger att han funnit flera faktafel men han vill inte säga vilka fel det är och vilka konsekvenser de kunde föra med sig.

I programmet 30/3 var en jurist och en barnpsykiatriker inbjudna till en diskussion som, mycket kortfattat, handlade om rollen som sakkunnig och att ha varit behandlande terapeut. Att jag varit kallad som vittne i de berörda rättegångarna var naturligtvis dessa inte informerade om. Karin Hübinett förde flera gånger fram benämningen sakkunnig och expertvittne. En mer medveten manipulation är svårt att tänka sig. Debatten hamnade vid sidan om verkligheten på ett elegant sätt. Ug:s handgångne advokat Thomas Olsson borde väl kunnat informera redaktionen om skillnaden mellan vittne och sakkunnig. Var det en medveten manipulation detta också? <br<

Alla övriga lögner och vinklingar som Hannes Råstam lägger in i programmet skulle kräva ett stort utrymme att kommentera. Jag avstår från detta men rekommenderar de intresserade att ta del av min anmälan till granskningsnämnden som har dnr. 251/2044- 20 IV. Det finns flera anmälningar gjorda till granskningsnämnden.

Kenneth Lind

Inlagt av Linda Emilsson mån, 2011-12-19 22:18

Självkritisk på allvar?

Av Linda Emilsson

Nils Hanson skriver om det han anser vara orättvis kritik från Mediemagasinets håll, men skriver han om den rättvisa kritiken? Han påstår att varje siffra varje påstående blir minutiöst faktakontrollerade, kan de göra mycket mera? kräver inte tittarna för mycket? På uppdrags granskning hemsida kan man läsa om priser programmet vunnit men inte om de fällningar som har gjorts av programmen. Hur ska vi kunna se Nils Hanson ord om självrannsakan som seriösa om han endast i generella ordalag talar om självkritik, men inte preciserar vad vad de lärt sig av kritiken?

Linda Emilsson

Årets groda 2021

Alla gör fel ibland. Men en del fel är roligare än andra. Nu kan du rösta på vilken som var 2021 års roligaste groda. Sista dag för att rösta är den 14 februari. Rösta här.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies