Nils Funcke:Pass-sekretessen hotar öppenheten
Strax före sommaren fick demokratiminister Britta Lejon enligt beställning ett förslag om ytterligare en ny inskränkning av öppenheten.Hittills har offentlighet varit huvudregeln för uppgifter i pass- och körkortsregistren. Vare sig det gällt uppvaktning vid 50-årskalas, nyhetsförmedling eller kartläggning av politiska motståndare har fotografier ur registren lämnats ut
Strax före sommaren fick demokratiminister Britta Lejon enligt beställning ett förslag om ytterligare en ny inskränkning av öppenheten.
Hittills har offentlighet varit huvudregeln för uppgifter i pass- och körkortsregistren. Vare sig det gällt uppvaktning vid 50-årskalas, nyhetsförmedling eller kartläggning av politiska motståndare har fotografier ur registren lämnats ut. Undantagna har varit uppgifter om personer som på olika sätt utsatts för hot. Där har sekretess gällt.
I slutet av förra året beställde Britta Lejon en utredning med det uttryckliga syftet att komma med förslag till hur sekretess istället för offentlighet skulle bli huvudregeln.
Lejon hänvisade till den oro som många känner över att hamna i register som högerextremister upprättar. ”Offentligheten kan utnyttjas i brottsligt syfte” menade Lejon och förklarade att registren ibland omfattar tusen namn.
Utredaren regeringsrådet Mats Melin konstaterar efter samtal med polisen att ”det inte i mer än möjligen några enstaka fall kan beläggas att privat registrering eller publicering av fotografier ur de offentliga registren har medverkat till att enskilda utsatts för brottsliga angrepp” och ”Det är mera osäkert om de brott som begås som en följd av bildpublicering kan förhindras med hjälp av förstärkt sekretess”. Notera ”möjliga”, ”enstaka”, ”medverkat” och ”mera osäkert”.
Pliktskyldiga rader
Därmed sprack ministerns direktivbubbla trodde vän av offentligheten. Men icke då. Melin blåser ny luft i den så han blir blå. Efter några pliktskyldiga rader om den svenska öppenheten och att motiven för att inskränka offentligheten ska väga tungt och tyngre än den öppenhet som krävs i ett ”öppet och demokratiskts samhälle” förespråkar han att sekretess blir huvudregel för registren.
Han inte bara föreslår att sekretessprövning ska göras i varje enskilt fall utan väljer också lägga nivån för när sekretess ska gälla lågt. Redan till följd att någon finner det obehagligt eller hotfullt ska sekretess kunna gälla och underlaget i registren endast lämnas ut ”om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men”. Alternativet hade varit att införa ett kvalificerat men-begrepp som till exempel ”betydande men”.
Melin drar själv ut konsekvenserna för pressens arbete. När ett fotografi är avsett att publiceras i ett sammanhang som framstår som negativt för den enskilde, när denne utpekas som ”klandervärd i något avseende”, kan medierna vägras tillgång till bilden även om publiceringen ”motiveras av ett starkt allmänt intresse”.
Allvarliga följder
Vid grundlagsändringar och förändringar av principer brukar det heta att ändringen ska tillgodose ett klart behov, att den ska vara klar och tydlig och att den inte får ha några allvarliga följdverkningar.
Melins utredning må tillfredställa Lejons krav. Men den ger inget stöd för hans förslag om sekretess som huvudregel i registren.
Tvärt om. Nuvarande regler gör det möjligt att skydda uppgifter om personer som behöver skydd men då inte bara för att ett utlämnande framstår som ”obehagligt” för den berörde. Det är också bara att konstatera att även med sekretess för uppgifter är det ingen garanti och skydd mot de som verkligen bestämt sig för att förverkliga ett hot.
Det hänvisas gång på gång till att sekretess är nödvändig för att förhindra högerextremister att upprätta register. Det gäller inte minst regeringens halsstarriga vägran att ge allmänheten rätt att ta del av allmänna och offentliga handlingar i digitalform.
Det går inte att hindra den som vill upprätta ett register att göra det. Om rädslan att hamna i registren blir för stark kommer snart sagt ingen att våga argumentera mot nazister och anarkister. Låt dom hållas. Bjud istället motstånd med argument och givetvis lagföring när de begår olagligheter som att hota.
På en punkt går Melin gudskelov emot propåerna om utökad sekretess. Gällande regler ger ett tillräckligt skydd för poliser menar han och så när som på en mindre ändring avvisar han stärkt sekretess. Det måste vara möjligt att i efterhand kartlägga vem som gjort vad när det handlar om personer som utövar offentlig makt och har rätt att använda våld.
Det krävs en kompakt och stark kritik under remissrundan för att avhålla regeringen från att utöka sekretessen. Finns den?
kanslichef, Föreningen Grävande Journalister